Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Längnum—Länsbaron
483
kunna först i en avlägsen framtid tagas i
anspråk, nämligen när de vuxit, den förra till
något över 11 mill. kr., den senare till 100
mill. kr. Däremot har den tredje fonden,
avsedd att »främja vetenskaper och sköna
konster, litterära arbeten och skrifters gratis
utdelning till allmoge», under namn av
Läng manska kulturfonden på K.
m:ts initiativ och efter beslut av 1918 års
riksdag kunnat träda i verksamhet 1919.
Enligt regi, skall hälften av dess årliga
avkastning användas till understöd och
belönande av vetenskaplig el. konstnärlig
verksamhet, till offentliggörande av sådan
verksamhets resultat, till efterbildande av
konstverk m. m. För folkbildningen skall fonden
verka genom att åt skolor o. a. inrättningar
för folkbildning tillhandahålla populära
skrifter, reproduktioner etc. Fördelningen av
medlen bestämmes av en nämnd, i vilken
universitetskanslern är självskriven ordf, och vars
övriga fyra led. utses av K. m:t, en för de
humanistiska vetenskaperna, en för de
mate-matisk-naturvetenskapliga, en för konst och
litteratur och en för
folkbildningsverksamheten. — Fondens svenska andel förvaltas av
Statskontoret och uppgick vid ingången av
budgetåret 1929-—30 till över 7x/2 mill. kr.,
därav kulturfonden omkr. 2,800,000 kr. E.Spr.
Längnum, socken i Skaraborgs län, Viste
härad, strax s. om Grästorps köping; 7,98
kvkm, 267 inv. (1930). Slättbygd med
enstaka kalberg. 615 har åker, 54 har
skogsmark. I L. ligger Fridhems (se d. o.) kyrka.
Ingår i Tengene, Trökörna, Hyringa, Malma
och L:s pastorat i Skara stift, Väne kontrakt.
Länkkoppling, se Axelkoppling.
Länna, socken i Stockholms län, Frötuna
och Länna skeppslag, på Roslagskusten, s.
om Norrtälje; 137,33 kvkm, 2,672 inv. (1930).
Omfattar smärre slättbygder kring Länna
kyrksjö och Penningbyån, omgivna av berg,
samt närliggande öar v. om stora segelleden
(utom Furusundsön). 2,403 har åker, 8,108
har skogsmark. Egendomar: Penningby och
Addarsnäs. Ingår i L. och Blidö pastorat i
Ärkestiftet, Sjuhundra kontrakt.
Länna, socken i Södermanlands län, Åkers
härad, s. om Strängnäs, i häradets skogiga
sydparti; 99,88 kvkm, 1,075 inv. (1930).
Huvudbygden v. om Lännasjön och kring
By-ringeåsen. I s. Biarhällsmon. 1,784 har åker,
5,931 har skogsmark. Egendomar: Länna
bruk och Söderlänna. Ingår i Åkers och L.
pastorat, Strängnäs stift, Domprosteriet.
Länna bruk i Almunge socken, Stockholms
län, 19 km ö. om Uppsala. Omfattar ångsåg,
snickerifabrik, kvarn (tills, tax. till 210,000
kr., 1928) och jordbruk (Länna gård m. m.;
tills. 6,269 har, därav 987 har åker;
tax.-värde 1,174,400 kr.). Var på 1300-talet
sätesgård för underlagmannen i Uppland, på
1500-talet kronogods och har sedan tillhört
släkterna Rålamb, Bure, Mörner och Brahe
samt sedan 1912 L:s a.-b., aktiekap. 2,1 mill.
kr. Under Brahe hitflyttades 1758 masugnen
från Vattholma; järntillv. nedlades 1905.
Länna—Norrtälje järnväg, se
Stockholm —R oslagens järnvägar.
Lännerstasunden, smal fjärd av Saltsjön,
s. v. om Värmdön, mellan Skurusundet och
Baggensstäket.
484
Lännäs. 1. Socken i Örebro län, Askers
härad, vid s. Hjälmaren; 102,34 kvkm, 1,966
inv. (1930). Omfattar i n. en del av
Närkes-slätten kring Kvismare kanals mynning samt
Vinön m. fl. öar, i s. däremot mest skogs- och
bergsbygd. 2.809 har åker, 5,464 har
skogsmark. Egendomar: Segersjö och
Margrete-lund. Pastorat i Strängnäs stift, Askers
kontr. — 2. Socknar i Västernorrlands län,
se Ytterlännäs och överlännäs.
Läns, sjöv., tom el. nästan tom (på vatten).
Pumpa läns, utpumpa allt vatten över
ett bestämt länsmärke. Jfr Länsan o
rd-n i n g a r.
Länsa. 1. (Sjöv.) a) Segla med vinden
blåsande akterifrån. — b) Ur ett fartyg utpumpa
vatten. — 2. (Träv.) En rad stockar, som vid
flottning sammankopplats med ändarna vid
varandra. L. kan antingen omsluta ett
timmerparti, som magasinerats i ett vattendrag,
vilket även ofta kallas 1., el. ligga soui skydd
utmed en strand. L. skall hindra flottgodset
från att skingras. L. H.*; W. E-n.*
Länsagronom, hos hushållningssällskap
anställd kringresande undervisare i
lantbrukets alla grenar. Sådana började tillsättas
på 1860-talet men ha nu vanl. ersatts av
särskilda konsulenter för lanthushållningens
olika delar (se Konsulent). H. J. Dft.
Länsanorduingar, organ för att få fartyg
läns (se d. o.). L. utgöras av pumpar och
ett länsrörsystem, möjliggörande
läns-ning av fartygets olika avd. På fartyg med
ett stort antal från varandra genom
vattentäta skott skilda rum finnas omfattande 1.
Detta är särskilt fallet på större
örlogsfar-tyg, där 1. medgiva icke blott att länsa varje
enskild vattentät avd. utan även att fylla
den med vatten för att reglera fartygets läge
på rät köl, om slagsida (se d. o.) uppstått
genom att vatten trängt in på endera sidan
el. om vid eldsvåda ombord rum med
explosiva ämnen hastigt måste sättas under
vatten. De kraftigaste länspumparna, bl. a.
kon-densorernas cirkulationspumpar, äro
inkopplade i huvudlänssystemet, avsett för
maskin-och pannrum samt andra större rum.
Läns-ning med detta system kallas stormlän
s-n i n g. För länsning, resp, vattenfyllning
finnas numera jämväl flyttbara, elektriskt
drivna pumpar med sug- och tryckslangar. ö-g.
Länsantikvarie, av Jämtlands läns
landsting 1919 tillsatt tjänsteman för länets
forn-och hembygdsvård.
Länsare, ett spjut med lång tveeggad
klinga, som brukas för dödande av
harpune-rade valar (av eskimåerna också vid jakt på
säl och valross). H. G. S-s.
Länsarkitekt, se Byggnadsstyrelsen.
Länsarkiv, Länsarkivarie, se Landsarkiv.
Länsassessor, tjänsteman inom länsstyrelse
(se d. o.), utom i Gotlands län. Befattningen
tillkom genom 1917 års landsstatsorganisation.
L. har självständig föredragningsskyldighet.
Länsbaron (da. lensbaron) el. Friherre,
dansk adelstitel, införd av Kristian V, då
han 1671 upprättade en ny adel, bestående av
länsgrevar och länsbaroner och utrustad med
stora godsherrerättigheter, som dock
bort-föllo 1849. För upprättandet av ett
läns-grevskap fordrades urspr. jordagods på 2,500
tunnor hartkorn (se d. o.), för länsbaroni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
