Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Länsbokhållare—Länsträdgårdsmästare
485
1,000 tunnor. 1919 hade Danmark 19
läns-grevskap och 14 länsharonier; de ha enl. lag
av 4 okt. s. å. övergått till fri egendom. P.E-t.
Länsbokhållare och Extra
länsbokhållare, se Länsstyrelse.
Länsbrunn, i fartygs innerbotten anbragt
plåtbehållare, till vilken i innerbottnen
befintligt vatten nedrinner och invid vilken
läns-pumparnas sugrör utmynna. (ö-g.)
Länsfängelse, se Fängelse.
Länsgreve (da. lens greve), seLänsbaron.
Länsherre, den, som bortger ett län, i
motsats till låntagaren el. vasallen. Se L ä n
s-väsen.
Länsjägmästare, hos skogsvårdsstyrelse (se
d. o.) anställd tjänsteman, som, utom i
Gävleborgs län, även är styrelsens sekr.
Länskungörelser, av länsstyrelserna
publicerade kungörelser om beslut av allmänt
intresse.
Länslasarett, se Lasarett.
Länsman. 1. (Fsv. lænsmaper, lænsman.)
I Sverige under medeltiden en kunglig
tjänsteman inom vart härad (el. skeppslag), vilken
det ålåg att vid tingen bevaka konungens
rätt och utsöka de honom i brottmål
tillfallande böterna. Jfr B r y t e.
2. Se Kronolänsman.
Länsnotarie, se Länsstyrelse.
Länsrörsystem, se Länsanordningar.
Länsstyrelse, den högsta civila
förvaltningsmyndigheten inom ett län. Länsstyrelserna
utgöra den s. k. lantregeringen. — I
landskapslagarna omtalas länsmän, vilka i
landsorten bevakade konungens rätt. Mot
slutet av medeltiden och än mera under
Gustav Vasa framträdde fogden, som, urspr.
en förläningstagare, övergått till att bli en
tjänsteman med högre och vidsträcktare
myndighet än länsmannen. Fogden ägde en
omfattande administrativ verksamhet, handhade
uppbörden, som han redovisade inför
kammaren (räkningekammaren), och utövade
polisuppsikt. Han biträddes av länsmän och
fjär-dingsmän samt av fogde- el. häradsskrivaren,
som 1602 fick samma befattning med
räkenskaperna som förut fogden. Förläningstagare
över vissa större landsdelar och
ståthållare på de kungl. slotten el. i
hövdingdö-mena ägde tidigt en självständig
statsmyndighet inom dem tilldelade områden och
kom-mo senare att intaga en ställning mellan
konungen och fogdarna, varigenom dessas
uppgifter minskades. Redan 1588 började
ståthållaren kallas landshövding. Gustav
II Adolf utfärdade instruktioner för
ståthållarna att utöva uppsikt över fogdarna samt
upphävde 1620 dessas redovisningsskyldighet
till kammaren och ålade dem att redovisa
inför ståthållarna. De senare fingo som biträde
en slottssekreterare el. enlandsskrivare
och 1624 en landssekreterare el.
bokhållare för de kamerala uppgifterna, 1631
kallad 1 and sbokhållare. 1624
indelades alla ståthållardömena i fögderier. Enl.
1634 års R. F. uppdelades lantregeringen i
23 hövdingdömen el. guvernement, län, med
en landshövding i spetsen för varje län.
Denne förordnades till en början på tre år, efter
vilka han skulle inställa sig i Stockholm och
inför rikskollegierna redogöra för sin
förvaltning. Den första landshövdingeinstruktionen
486
utfärdades 8 jan. 1635. Enl. denna skulle
landshövdingen, såsom »konungens vicarius»,
framför allt och i anslutning till de olika
rikskollegiernas uppgifter »hava ögat» på
»justitien, krigsväsendet, sjöstaten,
lantregeringen och räntorna». Enl. 1687 års instr.
anställdes i länsstyrelserna landssekreterare
för civila och juridiska ärenden,
landsbok-hållare för kamerala ärenden och
lantränt-mästare för ekonomiska ärenden samt i
landsorten härads- el. kronofogdar, härads- el.
uppbördsskrivare, mantalskommissarier
ävensom läns- och fjärdingsmän.
Landshövdingarnas skyldighet att redogöra för sin
förvaltning upphävdes. Titeln landsbokhållare
utbyttes 1723 mot landskamrerare. Mot
slutet av 1700-talet började
länsbokhållare tillsättas som biträden åt
landskamre-raren. Mantalskommissariernas befattning
med mantalsskrivningen överlämnades åt
hä-radsskrivarna. Under förra hälften av
1800-talet fingo landssekreterarna 1 ä n s n o t
a-rier till biträden. Enl. 1855 års
landshöv-dingeinstr. anförtroddes styrelsen inom varje
län åt en landshövding såsom konungens
be-fallningshavande (se d. o.). Han utövade sin
myndighet med biträde av landssekreteraren
som chef och föredragande för l:s ena avd.,
landskansliet, och av landskamreraren
som chef och föredragande för l:s andra avd.,
landskontoret. Landshövdingen ägde
ensam beslutanderätt, men landssekreteraren
och landskamreraren kunde reservera sig mot
beslutet. Då landshövdingen ej var i tjänst,
utövades l:s verksamhet med viss
inskränkning av landssekreteraren och
landskamreraren gemensamt under benämningen
lands-hövdingeämbete. Vid skiljaktig mening
dem emellan blev föredragandens den
gällande. I denna instr. gjordes sedermera flera
ändringar, den viktigaste 1909, då l:s
kassarörelse överflyttades på riksbankens kontor
i residensstäderna och
lanträntmästartjäns-terna indrogos. Landsstaten omorganiserades
1917. L. äi enl. instr. 12 april 1918, ändrad
1925 och 1927, fortfarande uppdelad på två
avd., landskansliet med landssekreteraren och
landskontoret med landskamreraren som chef.
På den förra avd. tjänstgöra en 1 ä n s
assessor (se d. o.) samt en el. flera
länsno-tarier, extra länsnotarier och landskanslister
och på den senare en länsassessor samt en
el. flera länsbokhållare, extra länsbokhållare
och landskontorister. Benämningarna »Kungl.
Maj:ts befallningshavande» och
»Landshöv-dingeämbete» ersattes med »Länsstyrelse». I
varje 1. tillsattes en landsfogde (se d. o.).
Kronofogde- och kronolänsmanstjänsterna
indrogos, och befattningshavarnas göromål
överflyttades på de nyinrättade
landsfiskalstjäns-terna. Enl. 1918 års instr. tillkommer 1. att
ha noggrann akt på länets tillstånd och
behov samt att i allt söka främja länets
utveckling och dess befolknings bästa. L:s
äm-betsbefattning finns närmare angiven i §§ 5
—39 i instr. L. lyder under
Socialdepartementet. Se Femårsberättelser,
Re-gementsformen för
Västergötland och överlandshövding. Ldht.
Länsträdgårdsmästare, hos
hushållningssällskap anställd trädgårdsman, tillsattes
först av Kalmar läns södra
hushållningssäll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
