Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
497
Läss—Löberg
498
Läss (ty. Gelese, plockning) el. Kryss, det
sätt, varpå man genom att lägga varptrådar
i kors mellan ett par käppar el. pinnar
hindrar dem från att oordnas. För detta ändamål
äger varpan (varp- el. skärkronan) utom de
båda utstående pinnar, kring vilka trådarna
omvikas vid varpens början och slut,
ytterligare två framskjutande pinnar, placerade
täml. nära begynnelsepinnen. Vid varpningen
ledas trådarna förbi dessa läss-, skäl- el.
krysspinnar, så att varannan tråd går
över den ena och under den andra pinnen,
varannan tvärtom (trådarna »plockas i läss»).
När tillräckligt många trådar blivit varpade,
måste man, innan varpen löstages från
kronan för att bommas, inlägga ett snöre —.
s. k. lässband — i lässpinnarnas ställe.
Detta snöre, vars längd måste något
överskjuta den blivande vävens dubbla bredd,
inträdes utmed den ena lässpinnen och utträdes
intill den andra, varefter dess båda ändar
sammanknytas. Vid slutet av bomningen
utbytes lässbandet mot ett par släta
träkäppar av något större längd än
bomningsbred-den. Mellan dessa s. k. 1 ä s s k ä p p a r el.
skälsprötor plockas trådarna i tur och
ordning för inredning i solven. Utom nu
beskrivna inredningsläss begagnar man
även s. k. b o m 1 ä s s, som har till uppgift att
underlätta trådarnas lämpliga utbredning till
bomningen och anbringas nära varpens
slutända. Vid maskinvarpning läggas 1. på annat
sätt (se Varpning). G. A. W.*
Läst. 1. Ett redan i Sveriges medeltid
använt mått, innehållande ett på skilda tider
och orter samt för olika varuslag olika antal
tunnor. Om beräkningen av k o 11 ä s t el.
tolvtunnestig se K o 1 m åt t.
Kommers- el. handelsläst innehöll 1,134
kannor = 29,7 hl. (T. Swn.)
2. En förr vid skeppsmätning använd
mätningsenhet. Enl. äldre
skeppsmätningsregle-menten, bl. a. det av 1840, skulle fartygs
dräktighet anges i svåra läster
(skeppsläster), varvid en svår läst utgjorde 18
skeppund järnvikt. Enl.
skeppsmätningsför-ordningen 21 dec. 1865 utbyttes svår 1. mot
n y 1 ä s t, som utgjorde 100 centner (10,000
skålpund). Jfr Skeppsmätning. Ax. L.
3. Trä- el. järnmodell, över vilken skodon
tillverkas.
Lästringe, socken i Södermanlands län,
Rönö härad, v. om Trosa; 39,08 kvkm, 618
inv. (1930). I socknens mitt mellan sjön
Svarvaren och Fårsjön slättbygd med spridda
bergkullar, vilken i n. v. n. når sjön Likstammen.
399 har åker, 2,056 har skogsmark.
Egendomar: Gärdesta (se d. o.) och Veda. Ingår i
Torsåkers och L. pastorat i Strängnäs stift,
Nyköpings ö. kontrakt.
Läsår, den del av ett år, som en skolas
verksamhet pågår. De allm. läroverkens 1.,
som utöver tiden för inträdes- och
flyttnings-prövningar omfattar 38 veckor, börjar senast
första söckendagen i sept. och slutar i juni.
Vid folkskola är »lärotiden» minst 8
månader (34^2 veckor), vid högre folkskola är 1. 36,
vid kommunal mellanskola och kommunal
flickskola 38 veckor, vid statsunderstödd högre
flickskola 36 veckor. (Fr. Sg.)
Lätta dragonerna, se Livgardet till
häst.
Lätta metaller kallas sådana metalliska
grundämnen, vilkas spec. v. är relativt ringa
(0.5—3). Hit höra alkalimetallerna,
jordalkali-metallerna, magnesium, aluminium samt de
sällsynta jordartsmetallerna. P. T. C.*
Lättbentyl, ett motorbränsle, innehållande
25 % vattenfri sprit (etylalkohol) och 75 %
bensin. Se Motorsprit.
Lättklövar, zool., de mer el. mindre
förkrympta hovarna (klövarna) på andra och
fjärde tån hos hjortdjuren (se d. o.) och en
del andra partåiga däggdjur.
Lättmatros, yngre sjöman på
handelsfartyg. Jfr Jungman.
Lättolja benämnes den första, mera
lättflyktiga fraktion, som erhålles vid vanlig
destillation av såväl stenkolstjära som
bergolja. I. B.
Lättsmälta legeringar benämnas i allm.
sådana legeringar, som smälta under 100° C.
Bland dessa märkas R o s e s legering, som
smälter vid 94° och består av 8 dir vismut,
8 dir bly och 3 dir tenn, Woods legering, som
smälter vid 70° och består av 7—8 dir
vismut, 4 dir bly, 2 dir tenn och 1—2 dir
kadmium, samt L i p o w i t z’ legering, som
smälter vid 60° och består av 15 dir vismut, 8 dir
bly, 4 dir tenn och 3 dir kadmium. Sådana
legeringar ha på senare tid fått stor
användning som proppar i vattensprinklers, som
säkerhet för eldfara, som motståndstråd i
elektriska säkerhetsproppar m. m. I. B.
Lätt tungvikt, viktklass i boxning och
brottning (maximivikterna resp. 79,378 kg och
87 kg).
Lättvikt, viktklass i boxning och brottning
(maximivikterna resp. 61,235 kg och 66 kg).
Löbe, Paul, tysk socialdemokratisk
politiker (f. 1875), till yrket urspr. typograf.
Han har tagit ledande
del i
fackföreningsrörelsen och nedlagt
ett energiskt arbete
för effektivare
arbe-tarskyddslagstiftning.
1919 blev han medlem
av tyska
nationalförsamlingen, där han
var vicepresident, och
invaldes 1920 i
riksdagen, vars president
han varit 1920—24
och från 1925. L. har
tagit livlig andel i
det interparlamentariska arbetet och har
framträtt som förespråkare för Österrikes
anslutning till Tyskland. V. S-g.*
Löbell, se L o e b e 11.
Löberg, Johan Gunnar, målare (f. 1893
2/4). L., som fick officersfullmakt 1914,
lämnade den militära banan 1917 för att helt ägna
sig åt måleriet. Han har fortsatt sin
konstnärliga utbildning företrädesvis utomlands
samt sedan anordnat uppmärksammade
utställningar i Stockholm (senast 1930). L:s
figurmålningar, ofta med dockmotiv i en
egenartad färgskala, äro uttryck för en naivt
trohjärtad uppfattning av tillvaron, som
ibland ter sig skrämmande tragisk (t. ex.
»Clown och tupp»). I hans landskapsbilder
(Strängnäs- och västkustmotiv) är naturen
ett besjälat individuum. L. har i anslutning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
