Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Löken, Haakon - Lökfjäll - Lökfluga - Lökgroda - Lökken verk - Lökolja, Allylsulfid - Löksläktet - Lökstam - Lökstuga - Löktrav, Vitlöksört - Lön - Lönborg, Sven Erik - Löneboställen - Lönefondsteorien - Lönegrad - Lönegren, Ernst Frithiof - Löneklass - Lönenämnd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
509
Lökfjäll—Lönenämnd
510
tog under världskriget livligt i den s. k.
Ford-expeditionen (se d. o.). M. H.
Lökfjäll, se Lök.
Lökfluga, zool-, se Blomflugor.
Lökgroda, zool., sePelobatidae.
Lökken verk, gruvor oeb gammalt
kopparverk i Sör-Tröndelag fylke, Norge, i
Orkdalen, s. om Trondhjemsfjorden. Gruvan
upptäcktes 1652. Sedan 1900 brytes kopparkis
i större skala. Elektrisk järnväg till
Thams-havn vid Trondhjemsfjorden, där
förädlings-verk äro under anläggning.
Lökolja, A 11 yl s u 1 f i d, (C3H5)2S, flyktig
olja, som erhålles ur vitlök och nyttjas som
läkemedel. I. B.
Purjolök.
Löksläktet, A’llium, tillhör liljeväxterna
och har lök, vanl. smala, ofta trinda blad och
små, tretaliga blommor i flock el. huvud,
ofta med groddknoppar mellan blommorna.
Hyllebladen äro i regel fria. Av släktets
bortåt 300 arter finnas 7 vilda i Sverige.
Vanligast är den omkr. 5 dm höga
backlöken, A. oleraceum, som har stora
groddknoppar och blekt röda el. brunaktiga
blommor och växer i ängsbackar upp till s.
Norrland. Den något lägre r a m s 1 ö k e n, A.
ursinum, som saknar groddknoppar och har
vita blommor, finns rätt sällsynt i s. och
mellersta Sverige. Den rödblommiga
gräslöken, A. schoenoprasum, saknar
groddknoppar ; den växer på klippor, mest vid
kusten, upp till n. Uppland och odlas för
bladens skull. Flera (mest från Asien
härstammande) arter odlas också. Viktigast är
rödlöken, A. cepa. Den är tvåårig, utan
groddknoppar och med enkel lök samt
fortplantas med frön. Löken nyttjas som
krydda. En mindre, nästan vit form är
syltlöken. En annan ras är den stora
portugisiska löken, som nyttjas till föda.
Närstående är sch alo tt e nlöken, A. as-
calonicum (förr ofta skrivet
chalotten-lök, stundom oriktigt c h a r 1 o 11 e n 1 ö k),
som har ung. samma användning som rödlök.
Vitlöken, A. sativum, har groddknoppar
och förökas medelst bilökar. Löken har
mycket skarp smak och nyttjas föga i Sverige.
Av purjolök, A. porrum, nyttjas den
svagt utbildade, enkla löken och nedre
delarna av bladen. L. förlänas en egendomlig
skarp lukt och smak av svavelhaltiga,
flyktiga oljor (sulfider), som starkt reta
slemhinnorna. G. M-e; E. S-g.
Lökstam, bot., se Lök.
Löksuga, Téu’crium sco’rdium, av fam.
läppblomstriga, 1—3 dm hög, flerårig ört
med avlånga, finludna blad och ljusröda
blommor. Växer på fuktig mark i Skåne och
Östergötland, på Öland och Gotland. L.
innehåller en flyktig olja med lökliknande lukt
och smak. G. M-e.
Löktrav, Vitlöks ört, Alliäria
officinä-lis, av fam. korsblommiga, tvåårig, ända till
meterhög ört med stora, hjärtlika blad, vita
blommor och långa skidor. Växer i myllrika
lundar och snår upp till Uppland. Luktar
vitlök. Var förr officinell. G. M-e.
Lön, ersättning för arbete. Se
Arbetslön, Arvode, Avlöning, Boställen
och Lönereglering.
Lönborg, Sven Erik, pedagog,
kulturhistoriker (f. 1871 16/3), fil. dr och docent i
geografi i Uppsala 1897, rektor vid
Göteborgs högre samskola 1904—13, tillika
docent i geografi vid Göteborgs högskola 1905
—23, lektor i historia och geografi vid
högre latinläroverket i Göteborg sedan 1911.
Bland L:s många arbeten märkas »Adam af
Bremen och hans skildring af Nordeuropas
länder och folk» (1897), »Israels historia»
(1899), »Sveriges karta» (1903), »Jesu etik»
(1906), »Swedish maps», 1 (1907), »Jesu från
Nazara» ^(1911), »ReJgion och vetenskap»
(1914), »Atén på Perikles’ och Sokrates’ tid»
(1916; tills, m. Märta Ambrosius), »Dike och
Eros, människor och makter i forntidens
Atén» (2 dir, 1920; eftersxrift 1921). T. A-æ.
Löneboställen, se Prästlön.
Lönefondsteorien, se Arbetslön, sp. 1262.
Lönegrad, se Avlöning.
Lönegren, Ernst Frithiof, biskop (f.
1862 1B/?), son till statsrådet (1888) och
sedermera (1888—98) generaltulldirektören
Gustaf Walter Leopold L. (1828—1907).
Prästvigdes 1887 och blev efter tjänstgöring
i Linköpings stift kyrkoherde i öved, Lunds
stift, 1893, föreståndare för
diakonissanstal-ten i Stockholm 1898, biskop i Härnösand
1909 och teol. dr 1917. Har utg. bl. a.
»Minnesskrift till svenska diakonissanstaltens
fem-tioårs-jubileum» (1901), »Luthers kyrka och
kärlekens gärningar» (1902). L. utgav
Olive-bladet 1899—1909 och julkalendern Febe 1900
—04. B. A.
Löneklass, se Avlöning.
Lönenämnd. För vissa grupper av statens
verk finnas särskilda lönenämnder för att
bereda ärenden av huvudsaki. löneteknisk
natur. F. n. (1930) finnas 4 dylika:
kom-munikationsverkens 1. (se K o m m u n i k
a-tionsverken), allmänna
civilförvaltningens 1., försvarsväsendets 1. samt 1. för
riksdagens verk. Jfr Lönereglering. E. S-dh.*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
