Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lönereglering
511
Lönereglering innefattar bestämmandet för
tjänstemän av löneförmåner och de villkor,
varunder dessa få åtnjutas. För statens
tjänstemän beslutes 1. av K. m:t och
riksdagen; den återfinnes i den för varje
verk el. myndighet utfärdade
avlönings-staten (förteckning över lönebeloppen). L.
gäller i regel tills vidare och intill dess den
på grund av ändrade förhållanden ersättes av
ny, varvid förutvarande tjänstinnehavare i
allm. väl har rätt men icke skyldighet att
övergå på den nya lönestaten. I allm.
föranledas 1. av inträdande dyrare
levnadskostnader och penningvärdets fall. Under senaste
hundra år ha allmänna 1. flera gånger
vidtagits för flertalet grupper statstjänstemän.
Lönerna för statens tjänstemän ha i forna
tider — förutom boställen (se d. o.) —
ofta och särskilt för tjänstinnehavare i
landsorten varit bestämda i »persedlar» (jfr J o
r-deboks persedlar). Bland dessa löner
voro s. k. indelta löner, bestående av
kronan tillkommande ränta och tionde,
vilken löntagaren ägde att av den
skattskyldige själv uppbära. I persedlar bestämd lön
har utbetalats antingen in natura el. i
penningar genom persedlarnas inlösande efter
markegångspris. Numera äro lönerna
beräknade i penningar. Undantagsvis ha
boställen bibehållits. Förutom ord. löneförmåner
åtnjuta vissa tjänstemän sportler (se
d. o.), numera väsentligt reducerade.
För indelta arm é-n s befäl med
vederlikar voro intill 1876 anvisade
boställen, vissa vakansavgifter och arrenden
samt anslag i spannmål, men detta
lönesystem utbyttes då mot penninglöner. Sedan vid
riksdagen 1901 underofficerarnas löner
reglerats, företogs 1902 1. för officerskårerna med
vederlikar, varvid tillika förenkling i härens
avlöningssystem genomfördes. Vid flottan
företogos 1. vid riksdagarna 1876 och 1902.
Biskoparnas löner ha 1869—82
reglerats på grundvalen av 1859—60 års riksdags
beslut. Löneinkomsterna bestå av
avkastning av löneboställen, kronotionde samt i
vissa fall lönefyllnad från
biskopslöne-regleringsfonden (sed. o.). För
biskopen i Luleå är lönen reglerad genom särskilt
beslut 1903. Vad övriga
prästerskapet angår se Prästlön.
Även i fråga om läro v e rk sl ä r a
r-n a s avlöning ha särskilda förhållanden
varit rådande. Intill 1850 voro
lärarbefattning-arna exspektanstjänster, avsedda att snart
utbytas mot prästerliga beställningar. På
grund härav voro lärarnas löner i äldre
tider mycket knappa och måste mångenstädes
utfyllas medelst frivilliga bidrag, gåvor av
lärjungarna o. dyl. Efter smärre
löneförbättringar, särskilt 1833, ökades 1849
lönerna med omkr. 45 %. Vid riksdagen 1856—
58 antogs en normalstat, innebärande dels
en löneutjämning, dels en löneförbättring av
i allm. omkr. 100 %. Enl. gällande, vid 1904
års riksdag antagna lönestater åtnjuta
lärarna kontant, i lön. tjänstgöringspenningar och
ålderstillägg bestämd avlöning av statsmedel,
varvid för vissa lärare däri ingår avkomst av
löningsjordar o. dyl. Rektorer åtnjuta
därjämte av vederbörande kommun fri bostad el.
hyreser sä ttning.
512
Riksdagen fastställer 1. för de dess verk
tillhörande tjänstinnehavarna. För
kommunala tjänstemän fastställes 1. av
vederbörande stad el. kommun; dock torde
besluten. såsom avseende påläggande av
avgifter, vilka erfordra uttaxering för längre tid
än 5 år, jämlikt kommunallagarna böra
underställas K. B:s prövning. Städernas
av-löningsstater böra underställas K. m:ts
prövning i vad de avse tjänstebefattningar, vilka
kunna anses av vikt för lagskipningen och
kronans uppbörd el. eljest av mera allmän
art. Även för folkskollärare regleras
lönerna av skolkommunen. C. v. O.*
En allmän 1. för statens civila
befattningshavare påbörjades vid 1919
års riksdag. På grundval av ett utav k o
m-munikationsverkens 1 ö n e k o
m-mitté utarbetet förslag utfärdades 19
juni 1919 avlöningsreglemente för tjänstemän
vid post- och telegrafverken, Statens
järnvägar och Statens vattenfallsverk.
Huvudgrunderna för detta lönesystem äro följande.
Förut förekommande naturaförmåner och
ersättningar (fri bostad, beklädnad, sportler m.
m.) vid sidan av den egentliga avlöningen ha
i allm. borttagits. För flertalet tjänstemän
inom ifrågavarande verk gällér en gemensam
1 ö n e p 1 a n med erforderligt antal
lönegrader och löneklasser inom varje
lönegrad (jfr Avlöning). I särskild
tjän-steförteckning har fastställts den lönegrad,
till vilken envar befattning är att hänföra.
De orter, där tjänstemännen äro placerade,
fördelas i (på löneplanen angivna)
ortsgrup-per med hänsyn till allmänna
levnadskostnader. För begagnande av tjänstebostad
erlägges ersättning genom avdrag på lönen.
Under vissa förutsättningar kunna utöver lönen
utgå särskilda ersättningar, ss. k a 1 1 o r t
s-ti llägg (se d. o.), tjänstgöring
s-trakta mente under tjänstgöring på
annan ort än stationeringsorten,
övertidsersättning (se d. o.), ersättning
för flyttningskostnad m. m.
Avliden tjänstemans dödsbo erhåller
begravningshjälp. För chefer och några andra
högre befattningshavare, vilka tillsättas
genom förordnande för viss tid, gälla enl.
av-löningsreglementet särskilda
avlöningsbestäm-melser. Lönebeloppen för befattningshavare
i allm. vid dessa verk ha anpassats efter den
prisnivå, som enl. beräkning skulle varit
rådande i början av 1920-talet, om ej
världskriget mellankommit. För att kompensera
den av världskriget föranledda prisstegringen
utgå tills vidare dyrtidstillägg (se
d. o.) även på reglerade löner, ehuru med
lägre belopp än på oreglerade. Frågan om
dyrtidstilläggens inordnande i lönesystemet
behandlas f. n. (1930) av en kungl. kommitté.
Till avlöningsreglementet för
kommunika-tionsverken ansluter sig nära
»avlöningsreglementet för befattningshavare vid
statsde-partement och vissa andra verk, tillhörande
den civila statsförvaltningen» av 22 juni
1921. Detta reglemente äger numera (1930)
tillämpning på statsdepartementen, så gott
som alla civila centrala verk,
överdomstolarna aäri inbegripna (dock icke på justitie- och
regeringsråd samt kommunikationsverkens
styrelser), därjämte på fångvårdsstaten, be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
