Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
513
Löneregleringsnämnd—Lönnbränning
514
Blad och frukter av allmän lönn, Acer platanoides.
skickningar och konsulat, landsstaten,
hospi-talsstaten och tullstaten, bergsstaten samt
vissa mindre lokalförvaltningar. — Även
andra avlöningsreglementen äro byggda på
de för kommunikationsverken gällande
löneprinciperna, så avlöningsreglementet för
Domänverket, för officerare och underofficerare
samt civilmilitära beställningshavare på
aktiv stat vid armén och marinen (20 maj 1927),
för riksdagens verk, för lots- och fyrstaten.
På grund av särskilda förhållanden ha
åtskilliga avvikelser från
kommunikationsver-kens lönesystem måst vidtagas. — Sedan vid
1923 års riksdag antagits lag om behörighet
för kvinna att inneha statstjänst, har om
kvinnliga befattningshavare,
föreskrivits viss jämkning i fråga om de
allmänna bestämmelserna (k. kung. 6 juni 1925).
För lärarpersonalen vid de
allmänna läroverken och vid f o 1 k s k
o-leseminarierna äro avlöningarna
reglerade genom k. kung. 22 juli 1918. Förslag
föreligger till ny reglering efter modernare
grunder för dessa befattningshavare. Enligt
k. kung. 16 sept. 1918 med senare ändringar
äro vissa avlöningsbelopp bestämda för 1
ä-r a r e vid folk- och småskolor. Enl.
k. kung. 5 juli 1929 utgår provisorisk
avlö-ningsförbättring för dessa lärare. Den
kontanta avlöningen utgår med en mindre del
av kommunala medel men huvudsakl. av
statsmedel; ålderstillägg bestridas helt av
statsmedel. E. S-dh. (Schg.)
Löneregleringsnämnd, se Prästlön.
Lönestat, se Lönereglering.
Lönetillägg kallas av riksdagen
provisoriskt beviljade löneförbättringar. Jfr D y
r-t i d s tillägg.
Löningsboställen, Löningshemman,
äldre namn på boställen, som ej direkt
disponeras av boställshavaren, vilken blott
åtnjuter avkomsten. Schg.
Lönn, Allmän 1., Spetslönn, A’cer
platanoi’des, den i Sverige vanligaste arten
av lönnsläktet (se d. o.). L., som kan bli ett
ända till 20—30 m högt träd, har spetsiga
bladflikar och tidiga gröngula blommor i
kvast och samtidiga med lövsprickningen,
förekommer vild ända upp till Ångermanland.
Odlas även som allé- och parkträd. Av 1.
finnas många varieteter, bland vilka särskilt
må framhållas de båda under benämningen
blodlönn rätt vanliga, A. platanoides
rub-rum (blad purpurröda, mot hösten mörkare
röda) och A. platanoides Schwedleri (blad om
våren blodröda, sedan mörkt olivfärgade). L:s
ved är tät och antar en vacker polityr, varför
den begagnas till finare snickerier. Bottnen
och sargen i stråkinstrument göras alltid av 1.
(särskilt av sykomorlönn). Jfr
Lönnsläktet och bild vid Lönnväxter. G. M-e.
Lönnberg, Einar, zoolog (f. 18 6 5 24/i2).
Docent i Uppsala 1891—1903, intendent vid
Göteborgs museum 1903—04, prof, och intendent
vid Riksmuseets vertebratavd. från 1904. Har
studerat vid tyska
högskolor och gjort
forskningsresor i
Florida 1892—93, till
Kaspiska havets
omnejd 1899, till
Brittiska Östafrika 1910—
11. L:s
forskningsområde är synnerligen
omfattande. Han har
gjort värdefulla
inlägg rörande bl. a.
plattmaskarna,
bläckfiskarna (»öfversigt
öfver Sveriges cepha-
lopoder», 1891), kräftdjuren och på senare
tider främst ryggradsdjuren (t. ex. »On the
structure and anatomy of the muskox», 1900,
»Studies on ruminants», 1901 ff., »On some
remarkable digestive adaptations in
diproto-dont marsupials», i Proceedings of the
Zoolo-gical Society of London 1902, »African
claw-less otters», 1908). Han medarbetade 1901
—06 vid behandlingen av klassen fiskar i
Bronns »Klassen und Ordnungen des
Tier-reichs». I djurgeografiska frågor är L.
internationell auktoritet (»Undersökningar rörande
Öresunds djurlif», 1898—99, »Origin of the
north american ornithic fauna», i Vet.-akad:s
Handl. 1928, »The development and
distribution of the african fauna in connection
with . .. climatic changes», 1929). Av L:s
fau-nistiska arbeten märkas även »Svenska fåglar»
(ny uppl. under utgivning med text av L.
1918—29) och en avh. om karotinfärgämnenas
förekomst hos djuren. Som
populärvetenskaplig förf, har L. inlagt stor förtjänst, bl. a.
som utgivare av tidskr. Fauna och Flora
(1906 ff.) och som medarb. i den stora nya
uppl. av Brehm, »Djurens liv» (1920 ff.). Led.
av Vet.-akad. 1905. E-k N-d.
Lönnbohm, se L e i n o.
Lönnbränning, tillverkning av brännvin på
förbjuden tid el. utan vederbörligt tillstånd,
har på grund av den särskilt stora frestelse
för vinningslystnaden och spritbegäret den
innebär ansetts böra beläggas med
avskräckande påföljder. Gällande lag (k. f. 11 juni
1926) stadgar för 1. 1) straff, ända till 5 000
kr. böter el. ett års straffarbete, varvid
stadgats vissa, för förbrytaren oförmånliga
avvikelser från strafflagstiftningens allmänna
grundsatser, särskilt i fråga om återfall, 2)
skyldighet att betala tillverkningsskatt efter
stränga beräkningsgrunder samt 3)
förverkande av redskap, vara m. m. C. G. Bj.
XIII. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
