Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
517
Lönnväxter—Löpning
518
vilda. Om den vanligaste bland dessa,
allmän lönn, A. platanoides, se Lönn. Den
andra svenska arten, naverlönn, A.
cam-pestre, med trubbiga bladflikar, finns ytterst
sällsynt i Skåne. Odlade arter äro s y k
o-mo r 1 ö n n el. tysk lönn, A.
pseudopla-tanus (från mellersta och s. Europa samt v.
Asien), med blommor i hängande klasar och
blad undertill grågröna; rysk 1 ö n n, A.
ta-taricum (från ö. Europa), högre buske med
nästan hela blad; g i n n a 1 a 1 ö n n, A.
gin-nala (från Amurlandet och Japan), med små
vackra, treflikiga blad med mittfliken mycket
längre än sidoflikarna; a s k 1 ö n n, A.
ne-gundo (från ö. Nordamerika), med blad, som
likna askens. Av den nordamerikanska
sockerlönnen, A. saccharum (och av A.
ne-gundo), fås om våren vid borrning i
stammen sockerhaltig sav, varav framställes
socker (lönnsocker). Jfr Lönn och
Lönnväxter. G. M-e.
Allmän lönn, Acer platanoides. 1 blomställning, 2
hanblomma, 3 tvåkönad blomma, 4 genomskuret
fruktämne, 5 groddplanta, 6 frukt.
Lönnväxter, Aceräcae, växtfamilj,
omfattande vedväxter (träd el. buskar) med
motsatta, ofta anisofylla (se Anisofylli),
blad, som vanl. äro handnerviga och flikiga.
Blommorna äro mångbyggare med dubbelt,
vanl. femtaligt hylle, 8 ståndare och 2
fruktblad. Frukten är en tvådelad klyvfrukt med
ensidigt vingade delfrukter. Familjen är
representerad huvudsaki. inom n. halvklotets
tempererade zoner. Jfr Lönn och
Lönnsläktet. G. M-e.
Lönsboda, municipalsamhälle och kyrkby
i örkeneds socken, Kristianstads län, i n. ö.
Skåne, vid Sölvesborg—-Olofström—Älmhults
järnväg; 123 har, 622 inv. (1930).
Småindustrielit stationssamhälle med bl. a.
spånkorgfabriker och sågar. Tax.-värde å fastighet
975,700 kr. (1929), tax. inkomst 283,024 kr.
Lönskaläge (fsv. löskalæghi, av löska, ledig,
ogift) betecknade i äldre rättsspråk
könsumgänge mellan ogifta personer, emellan vilka
äktenskapshinder på grund av förvantskap
icke bestod (jfr Blodskam). För 1. var
stadgat straff, såväl vid särskilt förgripliga
omständigheter (se Lägersmål) som eljest,
vid s. k. enkelt 1. För det senare bibehölls
efter hand straff endast för mannen, men dess
straffbarhet har numera i allm. upphävts, i
Sverige 1918. R. B-l.
Lönsås, socken i Östergötlands län, Bobergs
härad, på östgötaslätten, närmast s. om
Boren; 19,32 kvkm, 643 inv. (1930). 1,108 har
åker, 360 har skogsmark. Ingår i Fornåsa, L.,
Skeppsås och Älvestads pastorat i Linköpings
stift, Gullbergs och Bobergs kontrakt.
Löpa, jaktv. Honorna av hund samt av
varg, räv och en del andra rovdjur sägas
löpa, då de ha sin brunstperiod. G. G.*
Löpande gods, sjöv., se Tack lin g.
Löpande hjort, term inom jaktsky
t-t e t, vilken gren av skyttet omfattar dels
skjutning på lerduvor (se
Lerduvskjut-ning), dels skjutning på löpande hjort och
avser att ge skytten övning i att träffa
rörliga mål, sådana de te sig under jaktens
utövning. Bilden av en kronhjort i naturlig
storlek visas och förflyttas under 4 sek. (på
räls) i sidled omkr. 6 m i sek. Skytten,
placerad på 100 m avstånd, skall skjuta ett el.
två skott (»enkelskott», »dubbelskott»). G.Bve.
Löpande räkning, se Bank, sp. 839, och
Kontokurant.
Löpare. 1. (Geol.) Dets. som löparsten,
se Jättegrytor. — 2. Se Kvarn, sp.
348. — 3. Se Schack. — 4. Hovbetjänt,
särskilt hos drottning el. änkedrottning; till
hans dräkt hör en kalottlik mössa med högt
uppstående fjädrar. — 5. En (tegel-)sten, som
ligger parallellt med murlivet. Se Mur. —
6. En skjutbar »klämmare» på en kedja,,
t. ex. på en halskedja.
Löparsten, geol-, se Jättegrytor.
Löparvals, se K a r d n i n g.
Löpe, Chymosin, Kymäs el. Kymosln,
ett enzym, som avsöndras från
magslemhin-nan hos många djur (även hos människan)
men som förekommer särskilt rikligt i
spädkalvars löpmage (jfr I d i s s 1 a r e). L. har
egenskapen att bringa mjölkens kasein till
koagulering (löpning), varvid mjölken
uppdelas i ostmassa (jfr Ost) och vassla (se
d. o.). L. framställes numera fabriksmässigt
vanl. i form av löpeextrakt men även i form
av tabletter el. pulver. Av ett fullgott
löpeextrakt bör 1 del bringa 10,000 dir mjölk till
normal löpning. Solljuset inverkar
förstörande på löpeextrakt, varför det bör förvaras
i flaskor av mörkt glas. I. B.
Löpetid, den tid en skuldförbindelse el. eg.
en växel el. check »löper ute» (= från
utställandet till betalningsdagen). C. G. Bj..
Löpgrav (S a p p, Approche), grav med
framförliggande vall framför en fästning,
upptagen av de belägrande för att de skola kunna,
skyddade mot fiendens eld, nalkas fästningen.
L. brukas numera sällan. L. af P.
Löphjul, se Turbin.
Löpkran, se Kran 2 (med bild 4).
Löpmage, zool., se I d i s s 1 a r e.
Löpmeter el. S t r ä c k m e t e r, ibland i
kostnadsberäkningar etc. för husbyggen
förekommande vardagligt uttryck för (längd-)
meter, m (till skillnad från kvadratmeter
och kubikmeter).
Löpna säges om en löst kolloid, när den
övergår till halvfast form, ett s. k. gelé, t. ex.,
mjölk genom tillsats av löpe (se d. o.).
Löpning, vanl. den till »allmän idrott» (se
Idrott, sp. 426) hörande fotlöpningen
men även i sammansättningar, t. ex.
kapplöpning (se d. o.), skridskolöpning
(se Skridskoåkning) och
skidlöpning (se d. o.). — L. var den äldsta och.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
