Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Löpning - Löpsedel - Löpspindlar - Lördag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
519 Löpsedel—Lördag 520
Start för löpning 1 eng. mil
(Harvard-universi tetet 1928).
mest ansedda tävlingen vid antikens
olympiska spel och nämnes även i de fornnordiska
sagorna. — Den moderna 1. kan indelas i 1.
på särskilt anlagd bana samt 1. på väg och 1.
i terräng (terränglöpning, med säsong
under eftervintern och våren). Jfr O r i e
n-teringslöpning. Till banlöpning höra
h ä c k 1 ö p n i n g (se d. o.) och s t e e p 1
e-chase, en hinderlöpning på bana om 400 m,
med 5 hinder, därav 4 häckar och 1 häck med
vattengrav. Efter distansen kan 1. indelas i
kortdistanslopp (60—400 m), medeldistanslopp
(över 400—3,000 m) och långdistanslopp (över
3,000 m); om maratonlöpning se d. o.
Stundom löpes en sträcka av ett lag, vars
medlemmar avlösa varandra, därvid
utväxlande en stafett (en ihålig trärulle, 30 cm
lång), stafettlöpning. Vid
laglöpning bildar en förenings 3, 4 el. 5
(alltefter inbjudningsbestämmelserna) bäst
placerade löpare ett lag, där varje man erhåller
en poängsiffra, motsv. hans placering i mål.
Bland mera skämtsamma 1. kunna nämnas
säcklöpning och parlöpning. Om rekorden
i de vanligaste 1. och innehavarna därav *1»
1930 se nedanstående tabell.
Löpsedel kallades förr inom postverket dels
en med landsvägsskjuts befordrad
förutbe-ställning om extra postskjuts, dels en
rekla-mationssedel om bortkommen postförsändelse.
Numera brukas ordet mest om affischblad
med uppgift om ett tidningsnummers
väsentliga innehåll. E. G-e.
Löpspindlar, zool., se Spindeldjur.
Lördag (se K a 1 e n d e r), den kristna
veckans sjunde och sista dag, har, i olikhet med
de övriga dagarna, hos oss ej något
mytologiskt namn. Ordet lördag, fsv. löghardagher,
tvätt- el. baddag, kommer av de i äldre tider
denna dag brukliga tvagningarna och baden,
som urspr. hade religiös betydelse. I de flesta
övriga kulturfolks namn på 1. ingår det hebr.
Rekorden i de vanligaste löpningarna och innehavarna därav 1/9 1930.
Distans Världsrekord Svenskt rekord
Herrar:
100 m m. /Oh. W. Paddock, U. S. A., 1921 iu,4 seK.^ Tolallj v g A ( 1929 10,6 sek. K. Lindberg, 1906
200 » 20,6 » R. A. Locke, U. S. A., 1926 21,9 » N. Engdahl, 1920
400 » 47,o » E. Spencer, U. S. A., 1928 48,2 » N. Engdahl, 1924
500 » 1 min. 3,o » E. Tavernari, Italien, 1929 1 min. 4,3 » A. Svensson, 1924
800 » 1 » 50,6 » S. Ma*rtin, Frankrike, 1928 1 » 52,8 » E. Byhlén, 1928
1,000 » 2 » 25,8 » O. Peltzer, Tyskland, 1927 2 » 28,o » B. Kraft, 1929
1,500 » 3 » 51,o » O. Peltzer, Tyskland, 1926 3 » 51,8 » E. Wide, 1926
1 eng. mil 4 » 10,4 » P. Nurmi, Finland, 1923 4 » 13,1 » E. Wide, 1923
2,000 m 5 » 23,4 » E. Borg, Finland, 1927 5 » 25,9 » E. Wide, 1925
3,000 » 8 » 20,4 » P. Nurmi, Finland, 1926 8 » 20,8 » E. Wide, 1926
5,000 » 14 » 28,2 ». P. Nurmi, Finland, 1924 14 » 40,4 » E. Wide, 1925
10,000 » 30 » 6.2 » P. Nurmi, Finland, 1924 30 » 55,2 » E. Wide, 1924
häcklöpn. 110 » 14,4 » E. Wennström, Sverige, 1929 14,4 » E. Wennström, 1929
» 400 » 52,o » F. M. Taylor, U. S. A., 1928 52,4 » S. Pettersson, 1928
stafettlöpn.
4X100 » 40,8 » Tyskland, 1928 42,6 » I. K. Göta,1928
stafettlöpn.
4X400 » 3 » 13,4 » U. S. A., 1928 3 » 21,1 » I. K. Hellas, 1924
Damer:
60 » 7 a «ek /Mejzlikova, Tjeckoslovakien, 1922 ’ ’"/Radideau, Frankrike, 1926 8,o sek. M. Sundberg, 1928
100 » /Hitomi, Japan, 1928 ? \Robinson, U. S. A., 1928 12,7 » M. Sundberg, 1928
200 » 24,7 » Hitomi, Japan, 1928 27,5 » A. Lundin, 1928
800 » 2 min. 16,8 » Radke, Tyskland, 1928 2 min. 17,8 » I. Gentzel, 1928
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
