Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
529
Löt—Löwen
530
Löt. 1. Del av en hjulring (av trä), se
Hjul. — 2. Betesmark, utmark.
Löt, socken på Ölands östkust. Runstens
härad, Kalmar län, n. ö. om Borgholm; 32,68
kvkm, 604 inv. (1930). Slättbygd med smärre
skogsdungar. 1,098 har åker. Ingår i L:s och
Alböke pastorat i Växjö stift, Ölands n. kontr.
ö. om prästgården L:s fornborg (ringborg).
Löt, socken i Uppsala län, Trögds härad, v.
om Ekolsundsviken av Mälaren, på ett öppet
och småkulligt parti av Mälarslätten; 21,98
kvkm, 494 inv. (1930). 1,327 har åker, 457
har skogsmark. Egendom: Fånö (se d. o.).
Ingår i Villberga, Hacksta och L:s pastorat i
Ärkestiftet, Trögds kontrakt.
Löt, förr socken i Östergötland, sedan 1783
i kyrkligt hänseende och sedan 1887 i allo
förenad med Borgs socken.
Löten, förr L ö i t e n, norskt herred i
Hedmark fylke, ö. om Hamar; 358,56 kvkm, 6,259
inv. (1920). I v. tättbebyggt industri- och
jordbruksdistrikt kring L. kyrkby och
stationssamhälle. I L. Ädalsbruk, stora sågverk,
brännvinsbränneri etc. M. H.
Lötschbergbanan, elektrisk alpbana i
Bern-alperna, Schweiz, mellan Frutigen och Brig,
kortaste förbindelsen mellan Bern och
Simp-lontunneln. öppnades 1913. Den går över 22
broar och genom 34 tunnlar; i den längsta
(14,612 m) under Lötschenpasset och övre
Gasterental påträffas banans högsta punkt,
1,243 m ö. h. Förekomsten i denna dal av ett
djupt, glacialeroderat klippbäcken, som till
synes var igenfyllt av sand och slam,
medförde under tunnelbyggandet en svår
katastrof, som kostade många människoliv och
gjorde, att tunnelns lopp måste ändras.
Löv, se Lövträd.
Lövbinda, bot., se Polygonum.
Lövblad, bot., se Blad, sp. 457.
Löwe, Karl, tysk tonsättare (1796—1869),
organist och kantor i Stettin 1820. Utgav
företrädesvis på 1830- och 1840-talet
solosånger, som vunno stor popularitet. Särskilt
beröm vunno hans
ballader, som utan att
vara i detalj
utarbetade beskrivningar på
ett ypperligt sätt gåvo
uttryck för den
episklyriska folkvisestilen.
Mest berömd blev
sången »Heinrich der
Vogler». Även
utbildade L. oratoriet med
piano- el.
orgelackompanjemang. Körballa-den för soli, kör och
orkester odlade han
även, dock med mindre framgång (»Die
Wal-purgisnacht» m. fl.). L. föredrog på
konsertresor själv ypperligt sina sånger. Hans
balladstil torde i viss mån ha påverkat Aug.
Söderman. L:s sånger utkommo i samlad uppl.
1899—1903. L:s självbiografi är utg. av C. H.
Bitter (1870). Biogr. av M. Runtze (1884). T. N.
Löwegren, Fredrik Georg August,
trädgårdsman (1833—1919), bror till M. K. L.
Blev 1859 föreståndare vid Göteborgs
trädgårdsförening och gjorde dess trädgård till
den i sitt slag förnämsta i Sverige, i
synnerhet genom de stora, välskötta växthusen med
de värdefulla samlingar av palmer, orkidéer
och ormbunkar han hopbragte. L. skrev bl. a.
en del av en av honom, E. Lindgren och A.
Pihl utg. »Handbok i svenska
trädgårdsskötseln» (1872—84). C. G. D.
Löwegren, Mikael Kolm o din,
ögonläkare (1836—1923), bror till F. G. A. L.
Beklädde 1883—1904 vid Lunds univ. den första
i Sverige inrättade professuren i
oftalmia-trik. L. utgav vetenskapliga arbeten om
närsynthet, författade läroböcker om
ögonsjukdomarna samt översatte »De Hippokratiska
skrifterna» (2 bd, 1909—10). K. G. P-n.
Löwen, tyskt namn på Louvain (se d. o.).
Löwen, svensk ätt, urspr. från Estland,
na-turaliserades i Sverige 1649 med bl. a.
generallöjtnanten Fredrik Löwe (d. 1669).
Den skrev sig tidigt Löwen och von Löwen.
Fr. Löwes sonson Carl Henrik von L.
(1666—1741) blev amiral; hans brorson var
Axel L. (se nedan), som 1751 blev greve
(ätten utdöd på manssidan 1926). Bröder till
denne voro Fabian L. (se nedan), som 1766
blev frih., och presidenten i
Kammarrevisionen, sedan i Statskontoret Johan L.
(1697—1775), som 1751 blev frih. (slöt själv
sin gren). Huvudmannen för den från Fabian
L. härstammande friherrliga ätten bär sedan
1809 såsom innehavare av Trollesunds
fideikommiss namnet T r o 11 e - L ö w e n. — A. L.
Ribbing (se d. o.) upptog som landsflyktig sin
mors (f. Löwen) namn (de L e u v e n); om
hans son A. de Leuven se d. o. (B. H-d.)
Löwen, Axel, greve, fortifikationsofficer,
riksråd (1686—1772); jfr släktöversikten. Han
utmärkte sig vid försvaret av Stade 1712,
tillfångatogs där av danskarna men lyckades
1713 fly till Stralsund. 1715 deltog han i dess
försvar, blev överste och
generalkvartermästare. 1716 deltog han i fälttåget mot Norge
och föll där ännu en gång i dansk
fångenskap. Utväxlad 1719, blev han s. å.
generalmajor och dir. för Fortifikationen. 1731 blev
han friherre. Hans andra giftermål (1735), med
en dotter till Arvid Horn, ansågs allmänt ha
bidragit till hans vidare fortkomst. Han
utnämndes 1737 till befälhavande general i
Finland och var den förste, som väckte tanken
på en befäst hamn vid Helsingfors. Vid 1738
—39 års riksdag användes han av hattpartiet
till att övertala sin svärfader, Horn, att
inlämna ansökan om avsked från
kanslipresidentbefattningen. 1739 blev han riksråd,
sändes 1743 jämte riksrådet E. Wrangel att
avfordra Adolf Fredrik hans tronföljarförsäkran
samt ledsaga honom till Sverige. Han intog
i rådet en ganska självständig hållning och
röstade ofta mot sitt parti. 1748—66 var han
generalguvernör i Pommern och kansler för
Greifswalds univ. 1751 hade L. blivit greve.
L:s memoarer (på franska) från Karl XII:s
tid äro tryckta i Karol. Förb:s Ärsbok 1929
(tr. 1930). Led. av Vet.-akad. 1746. (L. af P.j
Löwen, Fabian, frih., politiker (1699—
1773); se släktart. Blev överste i holländsk
tjänst 1737, svensk generalmajor 1762. Han
var vid 1742—43 års riksdag en av de
verksammaste tillskyndarna av den holsteinska
tronföljden och tillhörde 1746 mösspartiets
innersta cirkel. Mer bemärkt blev L. först
sedan han 1762 i vältaliga memorial givit
uttryck åt reaktionen mot pommerska kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
