Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lövgren, Nils - Lövgrodor - Lövholmen - Lövhyddohögtiden - Lövjerska - Lövkoja, Levkoja - Lövland, Jörgen Gunnarson - Lövmossor - Lövskogsnunnan el. Trädgårdsnunnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
537
Lövgrodor—Lövskogsnunnan
538
med seg uthållighet i att fullfölja fast
utstakade kyrkliga linjer. B. A.
Lövgrodor, zool., se H y 1 i d a e.
Lövholmen, sågverk med slipersfaktori inom
Piteå stad, på en halvö i S. Stadsfjärden.
Tillhör Statens järnvägar.
Lövhyddohögtiden (hebr. chag ha-sukkoth),
den tredje av de judiska vallfartshögtiderna
och liksom de båda andra, påskfesten och
veckofesten, till sitt ursprung en skördefest,
firas under sju dagar i månaden tisjri (15—■
21), som infaller i sept. el. okt. Högtidens
ursprungliga namn, »insamlandets fest»,
allu-derar på skörden (jfr 5 Mos. 16: 13).
Sedermera har traditionen som huvudsaklig
anledning till festen betecknat minnet av
ökenvandringen, då Israels barn bodde i tält och
Gud skyddade dem (3 Mos. 23: 42—43). Festen
karakteriserades av två symboliska
handlingar: vistelsen i för tillfället uppförda
lövhyddor samt kringbärandet av kvistar och
frukt av för Palestinas växtlighet
karakteristiska trädslag (kvistar av palmträd,
myrten och pil samt ett paradisäpple, Citrus),
över vilka tacksägelseböner lästes. Det senare
bruket förekommer än i dag i alla världens
synagogor, vistelsen i lövhyddor dock endast
i Östeuropa; i stället uppför man till festen
vid synagogan en hydda (sukka), där bön
förrättas. På 1. följer den 22 tisjri s 1 u t f e
s-ten (sclTmini azereth) och följ, dag t o r
a-glädjefesten (simchat tora). L. F.
Lövjerska, eg. kvinna, som tillreder
läkemedel (fsv. löf) ; besvärjerska, trollkvinna.
Ordet har även tolkats som ett kvinnligt
övernaturligt väsen, boende i lövträd, även
kallat 1 ö v i s k a, vilket dock har föga rot i
verklig folktro, C. W. v. S.
Lövkoja, L e v k o j a (en förvrängning av
Leucojum, som är namnet på en narcissväxt),
Matthi’ola incäna,
härstammar från
Medel-havstrakterna och
tillhör fam.
korsblom-miga. Sommar löv-
ko ja, var. annua,
finnes i ett hundratal
annuella
trädgårdsra-ser med enkla el.
dubbla blommor i alla
färger. En flerårig
form,
vinterlövkoja, flyttas på
hösten in i växthus och
boningsrum och
blommar under vintern.
Höstlövkoja är
en tvåårig, hybridogen
form mellan föreg.
former. L. har en stark,
stundom nej likartad
lukt. Grekisk 1.,
M. bicornis, odlas även och har ljust lila—
rosa, mot aftonen starkt doftande
blommor. E. S-g.
Lövland, Jörgen Gunnarson, norsk
statsman (1848 3/2—1922 21/s). Utbildades som
seminarist, var lärare och
seminarieförestån-dare och en tid red. för Christianssands
Stifts-avis. L. var stortingsman (vänster) för
Kristiansand 1886—88 och 1892—98, från 1892
som odelstingspresident. 1897—98 var han
medl. av den tredje unionskommittén och
tillhörde här den extrema norska
minoritets-fraktionen. 1898—1903 var han medl. av
ministärerna Steen och
Blehr, största delen
av tiden som
arbetsminister. 1899—1900
som statsråd i
Stockholm. Då Chr.
Michel-sen 11 mars 1905
bildade sin regering med
unionsstridens lösning
som program, blev L.
statsminister i
Stockholm. Som sådan
nekade han 27 maj att
kontrasignera Oskar
II:s vägran av
sank
tion åt den norska konsulatlagen och ingav
samtidigt regeringens avskedsansökan, som
konungen avslog. L. och hans kolleger reste 29
maj till Oslo. Då stortinget 7 juni beslöt att
anse unionen upplöst, blev L. chef för det nya
utrikesdep. Hösten 1905 var han en av
Norges delegerade vid förhandlingarna i
Karlstad. Som utrikesminister arbetade L.
särskilt på att trygga Norges ställning genom
traktater; viktigast var
»integritetstrakta-ten» av 2 nov. 1907 (se Norge, historia).
28 okt. 1907 avgick Michelsen, och L. blev
statsminister men behöll sin portfölj. Fastän
han rekonstruerade ministären i
vänsterriktning, störtades han snart därefter av en
radikal grupp, »konsoliderte venstre», under
G. Knudsens ledning. Han avgick 18 mars
1908, blev »toldskriver» (tulldirektör), från
1912 »toldkasserer» i Oslo och tog avsked
1921. Genom sitt ivriga arbete för vänsterns
program, särskilt »målsaken», vars politiske
ledare L. var, återvann han sitt partis
förtroende och var åter stortingsman och
stor-tingspresident 1913—15. 1915—20 var han
kyrkominister i G. Knudsens andra ministär
och genomförde som sådan
rättskrivningsre-formen av 1917 och omdöpningen av Norges
administrativa distrikt 1918. L. var från dess
upprättande led. av stortingets
Nobelkommitté. L:s son Torkell L. har utgivit »Menn
og minner fra 1905 av statsminister J.
Lövlands papirer» (1929). J. J-n.
Lövmossor, bot., se B 1 a d m o s s o r.
Lövskogsnunnan el. Trädgårdsnunnan,
Lyma’ntria di’spar, en till gruppen spinnare
hörande fjäril. Hanen har bruna, vid roten
gråaktiga framvingar med mörkbruna,
tan-dade tvärband och tvärstrimmor samt
gulbruna bakvingar med mörkare kant. Honan
har vita vingar, framvingarna svagt
gulaktiga med tandade, svarta tvärstrimmor.
Spännvidden är 3,5—8 cm. De gråaktiga, omkr.
1,5 mm breda äggen avläggas i stort antal
i låga, utbredda hopar, mestadels på
undersidan av lösa stenar i murar, stenrös etc.,
där de övervintra. Larverna, vilka tidigt på
våren framkomma ur äggen, livnära sig av
blad av olika lövträd, helst ek; i nödfall
angripa de även barrträd, blåbärsris m. m. De
äro brungula med gulaktigt huvud och ha
på ryggen en mörkbrun mittstrimma och
några gula längslinjer samt sex rader blå el.
röda hårbärande vårtor. De behöva vanl.
omkr. 7—10 veckor för sin utveckling. Pupp-
Lövkoja.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
