Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
539
Lövskär—Lövsångarsläktet
540
stadiet torde vid gynnsam väderlek ej räcka
längre än ett par veckor. L., som har
vidsträckt utbredning i Europa, Asien och
Nordamerika, förekommer i Sverige i Skåne,
Blekinge och Kalmar län samt på Öland. Den
har, såvitt man vet, blott en enda gång
uppträtt härjande i Sverige, näml. 1898—1902.
Skadorna torde dock ej ha medfört större
förluster. Jfr Nunnefjärilar.
Lövskär, se Lavansaari.
Lövsmyg, zool., se Lövsångarsläktet.
Lövsta, socknar, se österlövsta och
Västerlövsta.
Lövsta, Stockholms stads
destruktionsan-stalt, i Järfälla socken, Stockholms län, vid
Mälaren. Se Stockholms stads
renhållningsverk.
Lövsta el. Leufsta [löv-], förr ett av
Sveriges förnämsta jordagods och järnbruk,
i österlövsta socken, Uppsala län, vid
Ris-forsån, 5 km ovan dess mynning i
öregrunds-grepen. Sedan 1917 tillhöra järnbruket och
ett betydande egendomskomplex Gimo-österby
bruks a.-b. (se d. o.), som avvecklat
bruksrörelsen vid L. (jfr Gimo); herrgården bildar
däremot ett fideikommiss och omfattar 1,847
har, därav 181 har åker; tax.-värde 397,900
kr. (1928). Brukssamhället, som är bebyggt
med i enhetlig gammaldags stil uppförda
arbetarbostäder, hade 1920 omkr. 700 inv.
Järnväg: seDannemor a—H args järnväg.
—- På 1500-talet fanns vid L. ett järnbruk,
Bondebruket, drivet av bönder. Omkr. 1600
anlades det s. k. Kronobruket, som först lydde
under österby. 1626—27 kom det under W.
G. De Besche och L. De Geer (se därom
Gimo) och utvecklades under de äldre De
Geerarna till Sveriges största järnverk. 1668
inköptes Bondebruket; 1676 byggdes Tobo
masugn. 1719 brände ryssarna L. bruk. Ägaren,
landshövding Charles De Geer, återuppbyggde
bruket, huvudbyggnaden och kyrkan gjorde
1730 L. jämte Åkerby (anlagt 1638 av H.
Lemmens, sedermera rivet) och Karlholms (se
d. o.) bruk till fideikommiss för manliga
ättlingar. Under hans efterträdare, sedermera
frih. Charles De Geer, förenades Hilleboda,
Strömsbergs, Västlands och Ullfors bruk med
L. men fingo ej fideikommissnatur, varför de
1861, då greve Carl De Geer ej efterlämnade
någon son, tillföllo dottern (g. m. greve B. J.
E. v. Plåten), medan fideikommisset övergick
till hennes syssling C. E. de Geer, därefter
till dennes bror och hans son. Efter den
sistnämndes död 1925 tillföll fideikommisset kam-
Lövsta slott, Uppland.
marherren frih. Louis C. G. E. de Geer (av
en yngre släktgren).
Lövstabukten, Lövstaviken, sydligaste
viken av Gävlebukten, på n. Upplandskusten.
Lövstads slott.
Lövstad, gods i Kimstads socken,
Östergötland, 10 km s. v. om Norrköping; 290 har,
därav 265 har åker; tax.-värde 326,300 kr.
(1928). Slottet, med två långa flyglar,
avslutade av torn, uppfördes på 1650-talet av
fältmarskalken greve A. Lillie, härjades 1750 av
eld och ombyggdes. Bland senare ägare
märkas riksråden greve M. J. De la Gardie och
greve Fr. A. v. Fersen samt medlemmar av
ätten Piper. Äges sedan 1927 av
Ridderska-pet och adeln enl. testamente av fröken
Emilie Piper.
Löwstädt, Emma, se C h a d w i c k.
Löwstädt, Karl Teodor, tecknare (1789
—1829). L. var omkr. 1813 elev vid
Konst-akad., målade senare miniatyrer, blev
rit-lärare och påbörjade ett porträttgalleri i
litografi, »Porte-feuille för historiska teckningar»
(2 dir, 1822—27). Han tecknade även
karikatyrer, ibland kvicka, ej sällan elaka, t. ex.
»Scribleroscriblerus» (mot Hammarsköld) och
»Procentaridealet» (1825). -rn.‘
Lövsund, L ö f s u n d, gods i Runtuna
socken, Södermanlands län, vid sjön Runnviken,
14 km n. om Nyköping; 758 har, därav 201
har åker; tax.-värde 266,100 kr. (1928). På
en ö i Runnviken, fordom genom Læfsundet
(därav namnet L.) skild från fastlandet, låg
det urgamla säteriet Ön. Sedan 1600-talet har
L. ägts inom släkterna Dureel, Rosenhane.
Stackelberg, Fahlstedt, Trolle-Löwen m. fl. —
Vid Oppusa på L:s ägor »Kung Rönnes hög»
el. »Uppsalahögen», Södermanlands största
ättehög. G. R-ll; H. R-h.
Lövsångarsläktet, Phylloscöpus, tillhör fam.
sångare av fågelordn. tättingar och omfattar
små, livliga fåglar, med tunn, syllik näbb,
bredare mot roten, mot vilken pannan är väl
ansatt. Av de talrika arterna, som vistas i
träd och buskar och leva av insekter, häcka i
Sverige tre, som alla äro flyttfåglar.
Lövsångaren el. lövsmygen, Ph.
trochi-lus, är ovan grågrön med ett vitgult streck
över ögat, under gulvit och blir 14 cm lång.
Benen äro ljusbruna. Den vistas i lövskog
över hela landet, häckar på marken och är
en av Sveriges allmännaste fåglar. Sången
är ej omväxlande men behaglig.
Gransångaren el. gransmygen, Ph.
colly-bita abietina, skiljer sig från lövsångaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
