Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - Ma - M. A. - Maa- - Maalaisliitto - Maan, El-Maan - Maanen, Adriaan van - Maanselkä - Maar - Maar, Edvard Wilhelm Emil - Maartens, Maarten (Joost Marius Willem van der Poorten-Schwartz) - Maas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
543
M—Maas
544
Mär trettonde bokstaven i de flesta
europeiska alfabet; den finnes i
samma form i handskrifter från omkr.
500 år e. Kr. M är i nästan alla språk tecken
blott för m-ljudet.
Som forn romerskt taltecken är
M = 1,000, M = 1,000,000. I romersk skrift
är M (m) = Mars, Mercurius, Marcus,
magister, magnus, mater, memoria, mille,
mor-tuus o. s. v. Framför skotska namn är M’
= Mac. I fr. är M. förk. för Monsieur. — I
måttbestämningar betyder m meter,
i grammatiken maskulinum, som m
u-sikterm manual, mezzo, moll o. s. v.; i
tidsuppgifter är m. middag.
Ma, gudinna, en form, under vilken den
mindreasiatiska naturgudinnan »den stora
modern» flerstädes dyrkades. Hennes kult
försiggick i extatiska och orgiastiska former.
Jfr K y b e 1 e.
M. A., förk. för eng. Master of Arts.
Maa- i norska ord skrives numera Må. —
Om Maalselv se sålunda Målselv o. s. v.
Maalaisliitto [mä’l-] (lantmannaförbundet;
något missvisande återgivet med
»agrarpartiet»), politiskt parti i Finland. Bildades 1906
i syfte att sammanföra den finskspråkiga
lantbefolkningen till ett parti. Partiet har i
olika former verkat för lantbruket: understöd
av upplysnings- och undervisningsverksamhet
på jordbrukets område, förbilligande av
jordbrukskrediten, främjande av kolonisationen
och småbrukarrörelsen, premiering av
jordförbättrings- och avelsverksamhet, tullskydd
för lantbruksprodukter m. m. Med styrka har
arbetats på den republikanska statsformens
införande och tryggande 1918—19 samt på
förbudslagens befästande, varjämte den finska
nationalismen haft sina längst gående
anhängare inom partiet. Till påyrkade
höjningar av tjänstemännens löner har det i
allmänhet ställt sig avvisande. På senaste tid
har M. kraftigt bekämpat kommunismen.
M. har anhängare främst i Finlands
östligaste och nordligaste delar. Dess
representantantal i riksdagen har till 1929 oavbrutet
stigit och utgjorde 9 1906, 19 1916, 26 1917,
42 1919, 52 1927. 1929 blev partiet riksdagens
största (60 representanter). Partiets ledande
själ var länge författaren S. Alkio (d. 1930);
framträdande politiker äro E. Hatva (Hahl),
K. Kallio, A. Kukkonen, K. A. Lohi, J.
Niuk-kanen, J. E. Sunila m. fl. Vid presidentvalet
1925 segrade partiets kandidat L. K. Relander,
och det har varit representerat i de flesta
ministärer sedan 1918. H. E. P.
Ma’än, E1 - Ma’än, oas i Transjordanien
vid Hidjazbanan; omkr. 3,000 inv.
Maanen [mä’n-], Adriaan van,
holländsk-amerikansk astronom (f. 1882). Blev
efter studier i Utrecht anställd i U. S. A.
1913, där han 1919 blev astronom vid Mount
Wilsonobservatoriet. M. har särskilt ägnat
sig åt uppmätningar av stjärnornas paral-
laxer och egenrörelser samt åt undersökningar
över de planetariska nebulosorna. K. Lmk.
Maanselkä [mä’n-], vattendelare i n.
Finland, mellan Ishavets och Bottniska vikens
vattensystem. I n. ö. Finland nyttjas
benämningen m. för vattendelare i allm.
Maar i Eifel.
Maar [mär], i Eifel (v. Tyskland),
Schwa-ben, Auvergne, Albanobergen och
Centralamerika benämning på små, djupa sjöar med
branta stränder och av vulkaniskt ursprung.
Jfr Vulkan.
Maar [mär], Edvard Wilhelm Emil,
dansk medicinalhistoriker (f. 1871). Blev 1911
docent och 1916 prof, i medicinens historia
vid Köpenhamns univ. M. har särskilt
behandlat medicinens historia under 1600-talet, bl. a.
Th. Bartholins skrifter.
Maartens [mä’r ], M a a r t e n, pseud. för
den holländsk-engelske författaren J o o s t
Marius Willem van der P o o r t e
n-Schwartz (1858—1915). Han studerade i
Bonn, var anställd vid univ. i Utrecht 1883—
84 men vistades eljest mycket utomlands
(Frankrike, Rivieran). Sedan 1890 skrev han
ett stort antal romaner. Mest bekant blev
»Some women I have known» (1901). (S. B. L.)
Maas [mäs], ty., flarn, och boll. (fr. Meuse),
flod i Frankrike, Belgien och Nederländerna.
Upprinner på Monts Faucilles, 409 m ö. h. I
övre loppet företer M. typisk
meanderbild-ning. Till följd av att flodens erosionsarbete
starkt hämmats under gången genom
Arden-nerna, har M:s övre lopp avtappats till Aisne
och Mosel (dennas gamla dalbotten sträcker
sig mellan Toul och Pagny, Asnedalen). Den
stora vattenförlusten visar sig bland annat i
att floden ej längre förmår följa de stora
meanderbågarna utan strömmar fram
oregelbundet med små vindlingar, oberoende av
dalbottnens struktur. Från Troussey, där Marne
—Rhenkanalen skär floden, blir M. segelbar
(för 2 m djupgående fartyg). Inom Belgien
flyter M. genom det stora industriområdet
och rinner därefter ut på den nederl.
lågslätten. Före 1904 förenade sig M. med
Rhen-armen Waal vid Woudrichem, men M:s
vatten har senare letts in i sin gamla flodbädd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
