Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
555
Macdonell—MaeGill
556
premiärminister. Den 1880 påbörjade
trans-kontinentala järnvägen fullbordades 1885.
Därmed var ett starkt föreningsband skapat
mellan Brittiska Nordamerikas olika delar;
för deras inbördes sammanhållning och
orubbliga lojalitet mot riket verkade M. under sin.
långa statsmannabana med mästerlig förmåga
att till samverkan ena de mest olikartade
element. Han adlades 1867. Litt.: Biogr. över
M. av hans privatsekr. J. Pope (2 bd, 1894),
som även skrivit »The day of sir John M.»
(1915), samt av G. R. Parkin (1908). V. S-g.
Macdonell [mäkdone’1], Arthur
Anthony, engelsk indolog (f. 1854), 1899 prof, i
sanskrit vid univ. i Oxford, nu emeritus. M. har
särskilt ägnat sig åt studiet av
vedalitteratu-ren, av vilken han torde vara en av de bästa
kännarna. Bland M:s arbeten böra nämnas
»Vedic mythology» (1897) och »Vedic grammar»
(1910), båda i »Grundriss der indo-arischen
Philologie und Altertumskunde»; »A history
of sanskrit literature» (1900) och »Vedic
index» (1912; tills, m. A. B. Keith). K. F. J.*
Macdonnell [mäkdone’1], Antony Patrick,
lord M., irländsk och anglo-indisk ämbetsman,
politiker (1844—1925). Var 1865—1901
ämbetsman i Indien (bl. a. medlem av
viceko-nungens råd 1893—95, viceguvernör över
Nordvästprovinserna och styresman i Oudh
1895—1901) och organiserade hjälparbetet vid
den stora hungersnöden 1897. Han adlades 1893
(sir Antony M.), blev 1902 led. av indiska
rådet och var 1902—08 understatssekr. för
Irland. Som sådan verkade han energiskt för
irländsk begränsad självstyrelse
(»devolution»). Vid sin avgång blev han pär (baron
M. of Swinford). V. S-g.
MacDowell [mokdau’øl], Edward
Alexander, nordamerikansk tonsättare
(1861-—-1908). Verkade som lärare i Boston och var
1896—1904 prof, i musik vid univ. i New
York. Berömda blevo M:s pianokompositioner
i nyromantisk anda med anstrykning av
Griegs musik. Han anses ha varit den förste
nationelle tonsättaren i Amerika, som sökt
ge uttryck åt amerikansk natur. Bland M:s
större verk märkas de symfoniska dikterna
»Hamlet and Ophelia», »Lancelot and Elaine»,
»The saracens» samt hans orkestersviter
(»Indiansk suite»). T. N.
Mc Dowell [møkdau’øl], Irwin, amerikansk
general (1818—85). Blev 1838 artilleriofficer
och vid inbördeskrigets utbrott 1861
brigadgeneral och befälhavare för de till
Washingtons försvar samlade trupperna. Han led ett
svårt nederlag vid Bull Run 21 juli och
misslyckades våren 1862 som chef för en armékår
i jakten efter Stonewall Jackson i
Shenan-doahdalen. M. deltog därefter under Popes
överbefäl i andra slaget vid Bull Run (29—
30 aug.) och fick sedan ej befäl i fält. Blev
1872 generalmajor; tog avsked 1882. V. S-g.
Mace [méis], eng., klubba; ämbetsstav.
Urspr. buros maces av konungens livvakt,
sedermera (från 1300-talet) med kunglig
till-låtelse av borgmästarens vakt i vissa
engelska städer, av universitetspedeller o. s. v.
De voro ofta av silver och rikt utsmyckade.
Ryktbarast är engelska underhusets m., som
tillverkades 1649 och omgjordes efter 1660 års
restauration, då dess »huvud» fick kungliga
emblem. Den ligger under förhandlingarna på
husets bord framför talmannen som en
symbol för dennes myndighet. (V. S-g.)
Macedo [mase’öo], José Agostinho de,
portugisisk författare (1761—1831),intogs 1778
i augustinorden men uteslöts därur 1792 på
grund av sitt våldsamma lynne och
lättsinniga liv. Med påvligt tillstånd fick han dock
fortsätta sin predikoverksamhet. M. är
bekant som »Portugals främste smädeskrivare».
Fanatisk anhängare av absolutismen, skrev
han masstals kvicka men giftiga artiklar och
pamfletter mot konstitutionalisterna.
Höjdpunkten av elakhet når han i »Os burros»
(Åsnorna), vari han hänsynslöst hudflänger
namngivna levande och döda personer. Han
visade i smärre dikter lyrisk talang, men hans
epos »Gama» (1811), i tillökad 2:a uppl.
kalllat »O Oriente» (1814), gjorde fiasko, vilket
även kan sägas om hans »Censura dos
Lusia-das», en småaktig och hätsk kritik av Camöes’
»Lusiaderna». (E. S-f/
Macedönien, Macedönisk, se M a k e d
o-nien, Makedonisk.
Maceié [masåiå’], huvudstad i brasil.
staten Alagoas, på en halvö mellan havet och
Lagoa do Norte; 74,166 inv. (1920). Ståtlig
katedral, ärkebiskopssäte. Export av socker,
bomull m. m.
Maceo [mape’å], Antonio, kubansk
frihetskämpe (1848—96). Deltog i
frihetsstri-derna 1868—78, till sist som general, gick så
i landsflykt till Jamaica och Costarica samt
återkom vid den nya resningens utbrott 1895.
Han stupade nära Habana i dec. 1896. V. S-g.
Macera’ta [ tfe-]. 1. Prov, i mellersta
Italien (Markerna); 2,673 kvkm, 285,302 inv.
(1928). Är ett bördigt, tätt befolkat bergland
intill Adriatiska havet. — 2. Huvudstad i
prov. M., 35 km s. om Ancona; 26,085 inv.
(1928; som kommun). Omges av murar, har
univ. (gr. 1290, blott juridisk fakultet) samt
någon industri (siden, papper m. m.).
Maceratiön, behandling av växtdelar med
kemikalier, så att cellerna skiljas från
varandra. Schulzes macerationsmetod, som ofta
nyttjas för ved, består i kokning med
kalium-klorat och salpetersyra. Ammoniak, kalilut,
syror m. m. nyttjas även, alltefter
vävnadernas olika sammansättning. K. A.
Macerèra (egentligen upplösa, uppmjuka),
ur ett djurkadaver avlägsna de organiska
beståndsdelarna för bevarande av skelettet.
Macfarren [mokfä’røn], sir George
Alexander, engelsk tonsättare (1813—87). Blev
lärare vid Royal academy of music i London
1834 och prof, i musik i Cambridge 1875,
adlades 1883. Som kompositör i Mendelssohns
anda skrev M.
oratorier, körverk och
operor (»Robin Hood»,
1860), uvertyrer
(»Che-vy chase»),
kammarmusik m. m. Han
redigerade även verk
av Händel och
Purcell. T. N.
MaeGill [møgi’l],
Patrick, irländsk
författare (f. 1890). M.
är huvudsaki.
autodidakt och har levat
flera år som fattig
arbe
Patrick MaeGill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
