- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 13. Lissabon - Meyer /
557-558

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - MacGill, Patrick - McGovern, William Montgomery - MacGregor, Robert - Mach, Ernst - Mácha, Karel Hynek - Machado, Bernardino - Machado y Morales, Gerardo - Machaerium - Machar, Josef Svatopluk - Machatj Kala (Petrovsk) - Machault d’Arnouville, Jean Baptiste

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

557

McGovern—Machault d’Arnouville

558

tare i skilda yrken. Som journalist var han
anställd vid Daily Express och deltog sedan
i världskriget. Hans många romaner och
dikter vittna ofta om fin uppfattning och rik
fantasi samt förete en blandning av realism
och romantik (»Songs of Donegal», 1920,
»Car-penter of Orra», 1924, »Black Bonar», 1928,
etc.). I sv. övers, finnas »Vackra Norah Ryan»
(1918), »Inför avgrunden» (1921) m. fl. S. B. L.

McGovern [moga’von], William
Mont-g o m e r y, engelsk upptäcktsresande (f. 1897
i U. S. A.). Företog efter studier i Kina och
Japan, där han blivit buddistpräst,
expeditioner till Tibet 1922 och 1923 samt lyckades
förklädd nå Lhasa. M. skrev »Mysterious Tibet:
to Lhasa in disguise» (1924; sv. övers, s. å.).

MacGregor [mogre’go], Robert, skotsk
fribytare, se Rob Roy.

Mach, Ernst, österrikisk filosof och
fysiker (1838—1916), prof, i fysik i Graz 1864,
i Prag 1867, i filosofi i Wien 1895—1902. M:s
skrifter med fysikaliskt innehåll äro dock
även filosofiskt
intressanta genom analyser
av naturvetenskapliga
grundbegrepp: »Die

Mechanik in ihrer
Entwicklung» (1883),
»Die Principien der
Wärmelehre» (1896) m.
fl. Filosofiska
skrifter: »Die Analyse der
Empfindungen» (1886),
»Erkenntnis und
Irr-tum» (1905) m. fl. —
M. är filosofisk
sen-sualist och fattar det

verkliga som ett helt av sensationer. Han
ställer sig avvisande mot tanken på ett ting i sig
bakom sensationerna och betraktar som fiktiva
tankarna om substans, om kroppar och om ett
enhetligt jag. Som extrem empirist förnekar
han allt a priori; även kausalitetsbegreppet
härleder sig ur erfarenheten men bör såsom
metafysiskt i vetenskapen ersättas med
funk-tionsbegreppet. Vetenskapens uppgift är
endast att fastställa sensationernas
sammanhang. Fysik och psykologi ha icke skilda
objekt utan betrakta samma sak från olika
synpunkter. G. O-a.

Måcha, Karel Hynek, tjeckisk skald
(1810—36). Föddes i Prag, studerade där
filosofi och juridik 1831—36 och dog i Litomèrice,
där han tagit anställning på advokatkontor.
M:s förebilder voro
bl. a. Schiller,
Nova-lis, senare Byron.
Berömd är M:s
lyriskepiska dikt »Maj»
(1836; sv. övers, i A.
Jensen, »Ur Böhmens
moderna diktning»,
1894). Vidare märkas
»Obrazy ze zivota
mého» (Bilder ur mitt
liv; 1834), vars lyriska
partier tillhöra den
tjeckiska poesiens
pärlor, och romanen »Ci-

käni» (Zigenarna; 1835, tr. 1851). Tjusande
äro i M:s konst naturskildringen, de
romantiska scenerierna och det mjuka, musikaliska

språket. Ensling och drömmare, var M.
oförstådd av sin samtid men räknas nu till den
tjeckiska litteraturens främste. — Senaste
uppl. av M:s samlade skrifter utkom 1906—
07. Tjeck, monogr. av Flajshans (1905) och
F. X. Salda (i »Duse a dllo», 1913). Jfr A.
Jensen, »Macha» (i Finsk Tidskr. 1895). C. T-t.

Machado [maja^o], Bernardino,
portugisisk statsman (f. 1851). Var till 1907 prof,
i Coimbra, blev en av republikanernas ledare
och var efter statsvälvningen 1910
utrikesminister (okt. 1910—sept. 1911). Sedan har
M. bl. a. varit ministerpresident febr.—dec.
1914 och mars—maj 1921. Han var okt. 1915
— dec. 1918 samt dec. 1925—juni 1926
Portugals president men störtades båda gångerna
genom militärrevolter.

Macha’do y Morales, Gerardo,
kubansk general och statsman (f. 1871). Deltog
i frihetskriget 1895, var därpå officer i
lantvärnet men ägnade sig sedan åt
tobaks-och sockerodling. Av den liberale
presidenten J. M. Gömez (1911—13) gjordes M. till
general och arméinspektör och var en tid
inrikesminister. Han deltog i Gömez’
upprors-försök 1917, utsågs 1924 till president för
perioden 1925—29 och omvaldes 1928 för tiden
1929—35.

Machae’rium, amerikanskt, nästan
uteslutande tropiskt baljväxtsläkte med vingad nöt.
Flera hithörande träd lämna värdefullt virke,
t. ex. tigerträ (av M. Sch omburgkii i
Guayana) och röd jakaranda (av M.
firmum i Brasilien). G. M-e.

Ma’char, Josef S v a t o p 1 u k, tjeckisk
skald (f. 1864), banktjänsteman i Wien 1901
—18, därefter till 1924 den tjeckiska arméns
generalinspektör. M. är jämte presidenten
Masaryk ledare för »realisterna», vilka i
politiken ha brutit med de ungtjeckiska
traditionerna och i skönlitteraturen med de
akademiska. 1893 utgav M. de djupsinniga
natio-nalpsykologiska elegierna »Tristium
Vindo-bona», 1902 »Golgatha», 1906 »Jed z Judey»
(Gift från Judéen) och »V zäfi hellenského
slunce» (I den hellenska solens glöd),
diktsamlingar, i vilka han ger uttryck åt sin
förkärlek för Hellas’ kultur och misstro mot den
ortodoxt kristna. M:s språk är klassiskt klart
och elegant. Tjeckisk monogr. av V.
Mar-tfnek (1912). A-d J.*

MachaTj Kala’, förr P e t r o’v s k,
huvudstad i ry. sovjetrepubl. Dagestan, vid
Kaspiska havet; 32,000 inv. (1926). M. är
republikens största handelshamn och exporterar olja
från Groznyjfälten, fisk m. m. I M. öppnades
1925 Dagestans museum.

Machault d’ArnouviIIe [majå’ darnovi’1],
Jean Baptist e, fransk politiker (1701—
94). Tillhörde en intendentssläkt och blev
själv 1745 finansminister. M. ansåg, att
Frankrikes eländiga statsfinanser blott kunde
räddas genom en alla samhällsklasser
drabbande skatt, och förmådde Ludvig XV att maj
1749 utfärda ett edikt om erläggande av årlig
tjugondepenning. Ett förbittrat motstånd
restes emellertid av såväl adeln som tredje
ståndet men särskilt av prästerskapet.
Striden övergick till en kamp för eller mot
kle-rikalismen, och Ludvig gjorde M. till
marinminister i stället för finansminister.
Skatteförordningen blev genom denna konungens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 14 10:48:39 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdm/0361.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free