Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Macpherson, James - Lacquarie, Lachlan - Macquarie river - Macquarieön - Macrinus, Marcus Opellius - Macrobius, Ambrosius Theodosius - Macrochloa - Macrocystis - Macrolepidoptera, Storfjärilar - Macropodidae, Macropus - Macropodus - Macruridae, Macrurus - MacSwiney, Terence James - Mad - Madách, Imre - Madagaskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
573
Macquarie—Madagaskar
574
syntax, utan det versmått, som brukas i
alla på Irland och i Skottland upptecknade
Ossianssånger, och i stället måste han själv
uppfinna ett fritt versmått, som aldrig förr
använts. Han medhann 8 dikter, som efter
hans död utgåvos med latinsk övers. 1807;
därmed visades definitivt, att M. ej var
översättare utan författare. — Efter
Ossiansdik-ternas utgivande, som gjort honom till en rik
man, övergav M. skönlitteraturen och ägnade
sig åt politiken samt var från 1790 led. av
underhuset. — Litt.: J. S. Smart, »J. M.»
(1905); T. B. Saunders, »Life and letters of J.
M.» (2:a uppl. 1895); R. Th. Christiansen,
»Macphersons Ossian og folkedigtningen» (i
Edda 1926). C. W. v. S.
Macquarie [mek<oå’ri], L a c h 1 a n, brittisk
koloniguvernör (omkr. 1760—1824). Blev 1807
överste och sändes 1809 med sitt reg:te till
Nya Syd-Wales, där han dec. s. å. övertog
guvernörskapet. M. var guvernör till 1821
och verkade klarsynt för koloniens
utveckling, bl. a. genom upptäcktsfärder inåt
landet. Efter honom uppkallades en mängd
floder, öar, hamnar och städer. V. S-g.
Macquarie river [mokcoå’ri ri’vo],
vänster-biflod till Darling i Nya Syd-Wales, från
Blue mountains.
Macquarieön [mekmåHi-], subantarktisk ö
i s. Stilla havet, under 54° 45’ s. br. och
158° 35’ ö. Igd. Omges av några småöar. 440
kvkm, obebodd. Räknas administrativt till
Tas-manien, Australien. Jfr Antarktis, sp. 1076.
Macrlnus, Marcus Opellius, romersk
kejsare (d. 218), en mauretanier. Var
Cara-callas pretorianprefekt och utropades efter
mordet på denne av hären till kejsare.
Genom försök att återställa manstukten väckte
han soldaternas missnöje. På flykt för
anhängarna till Caracallas släkting Bassianus
(»Heliogabalus») blev M. dödad. R. Tdh.*
Macro’bius, Ambrosius T h e o d o s i u s,
latinsk författare och lärd samlare (omkr.
400 e. Kr.). M. skrev en kommentar till den
därigenom bevarade »Somnium Scipionis»
(Scipios dröm), som ingått i 6:e boken av
Ciceros skrift »De re publica». Hans
»Satur-nalia» (»Convivia») i 7 böcker, en samling i
samtalsform av historiska, antikvariska samt
litterära notiser och citat, räddade viktiga
upplysningar åt eftervärlden. R. Tdh.*
Maerochlöa, bot., se Espartogräs.
Macrocy’stis, bot., se B r u n a 1 g e r, sp. 63.
Macrolepido’ptera, Stor fjärilar, se
Fjärilar, sp. 539.
Macropo’didae, Ma’cropus, zool., se
Kängurudjur.
Macro’podus, zool., se Makropoder.
Macrurldae, Macrürus, zool., se
Skolästsläktet.
MacSwiney [mokscoäPni], Terence James,
irländsk patriot (1880—1920). Var en bland
sinnfeinrörelsens ledande män i s. Irland och
valdes 1919 till borgmästare i Cork. M.
häktades i aug. 1920 och dömdes av krigsrätt
till två års fängelse (för att ha iÖnehaft
»upprorsdokument» m. m.). Han började i
Brixtonfängelset hungerstrejk och fortfor med
denna i 75 dagar till sin död (25 okt.). M.
hyllades som martyr för Irlands frihet. V.S-g.
Mad, kärräng.
Madåch [ma’dätf], I m r e, ungersk
förfat
tare (1823—64). Hans mest betydelsefulla
verk är »Az ember tragédiåja» (Människans
tragedi; 1861), filosofiskt versdrama i 15
bilder, av ungerska kritiker gärna jämfört med
Goethes »Faust». M:s samlade verk utgåvos
i 3 bd 1880. B. L-r.
Kartskiss över Madagaskar.
Madaga’skar, ö i Indiska oceanen, belägen
mellan 11° 57’ och 25° 39’ s. br. mitt för
Portugisiska Östafrika och skild från afrikanska
kontinenten genom Mogambiquekanalen. Öns
längd från Cap d’Ambre i n. till Cap S:te
Marie i s. är ungefär 1,580 km, största
bredden omkr. 580 km. Ytan är 592,353 kvkm
(enl. annan uppgift 585,530 kvkm). M. är
alltså i storlek den femte av jordens öar.
Östkusten är till större delen rak och jämn.
I n. ö. intränger den stora Antongilviken.
Västkusten är mera sönderskuren och
betydligt rikare på vikar, mestadels
flodmynningar. Utanför kusten finnas endast få och
små öar, av vilka S :te Marie i ö. och Nossi
Be i n. v. äro de största och viktigaste.
M. består av tre geografiska huvuddelar, i
stort förlöpande parallellt med öns
längdaxel, nämligen ett smalt östligt och ett brett
västligt område samt däremellan den s. k.
centralplatån. Denna har en medelhöjd av
1,000—1,200 m och är genom branta avsatser
begränsad mot de omgivande områdena. Ung.
mitt på centralplatån höja sig
Ankaratra-bergen, vilkas högsta topp når en höjd av
2,644 m. I n. reser sig bergmassivet
Tsara-tanana med öns högsta topp, 2,880 m ö. h.
Östra M. sänker sig i tvära avsatser mot
havet och begränsas närmast detta av en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
