Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Madagaskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
575
Madagaskar
576
Vegetationsbild från Madagaskar med »de resandes
träd», Ravenala, madagascariensis.
flack, sandig strandremsa, ofta sumpig och
med talrika laguner. Västra M. avgränsas
mot centralplatån av en brant sluttning,
Bon-golava, och består i huvudsak av vidsträckta
platåer, som sakta sänka sig mot havet.
M. är rikt på floder, av vilka de flesta
upprinna på centralplatån och dess
sluttningar. De, som rinna österut, äro mestadels
korta med stritt lopp och talrika forsar och
fall samt mynna ofta i laguner. Floderna på
västra M. äro vanl. längre och ha ett lugnare
lopp men äro dock föga segelbara, östsidans
viktigaste floder äro Mangoro och Mananara,
västsidans Sofia, Betsiboka, Mangoky, öns
längsta flod, och Onilahy.
Berggrunden i ö. och centrala M. utgöres
av kristalliniska bergarter, tillhörande
urberget. Detta område begränsas av
förkastningar, som bl. a. framträda i den raka
östkusten och i Bongolava. Västra M. uppbygges
huvudsaki. av yngre sedimentära bergarter,
vilka tillhöra perm, trias och lias, jura, krita
By på norra Madagaskar.
och tertiär. En smal remsa av
kritavlag-ringar finnes även utefter mellersta delen av
östkusten. Kvartära bildningar finnas dels
vid västkusten, dels på höglandet, bl. a. kring
sjön Alaotra. Här och var finnas unga
vulkaniska bildningar, som givit upphov till öns
olika bergmassiv. Någon verksam vulkan
finnes icke men många heta källor. Av öns lösa
jordarter intar laterit främsta rummet. M.
är rikt på värdefulla mineral, ss. guld, grafit,
järn- och kopparmalmer samt ädelstenar,
främst beryll.
På östkusten och centrala M. blåsa året om
vindar från Indiska oceanen, på västkusten
sydvästliga och västliga, norrut även
nordvästliga vindar. Man urskiljer två årstider,
en varm och fuktig från nov. till april, en
svalare från april till nov. östra M. har
varmt och fuktigt klimat med riklig
nederbörd året om. Centralplatån har ett svalt
klimat med utpräglad regn- och torrtid.
Västra M. har varmt klimat med regn- och
torrtid. Sydligaste M. är ytterst torrt.
M. har en gång varit mycket rikt på
skog, men denna har till stor del skövlats,
så att väldiga, fordom skogklädda
arealer nu intagas av savanner och
grässtäpper. Skogen är mest i behåll i östra M.
Den är där en tropisk, ständigt grön, artrik
regnskog, som huvudsaki. växer på
kustbergens östsluttningar. Utmärkande för de lägre,
skoglösa områdena äro Ravenala
madagascariensis och bambu (Nastms). På den låga
kustremsan växa raffiapalmen (Raphia
peduncu-lata), arter av Pandanus m. fl. Höglandet har
en mindre värmefordrande, till stor del
stäpp-el. hedartad vegetation av ericacéer,
crassu-lacéer, iridacéer, graminéer o. a. Västra M.
har vidsträckta savanner med palmer, ss.
arter av llyphaene och Bismarckia, apbrödsträd
(Adansonia, flera arter), Sclerocarya m. fl.
Den skog, som finnes här och var, består till
stor del av arter, som stå avlövade under
torrtiden. På fuktig mark växer ymnigt
raffiapalmen. Sydligaste M. har en xerofil
vegetation, till stor del låg buskskog, ofta
taggiga växter med små, köttiga el. inga blad
och tjocka stammar. Mangroven är ymnig
framför allt på västkusten.
Djurvärlden är rik i de väst- och
östmal-gassiska områdena men fattig på
centralplatån. Särskilt karakteristiska äro halvaporna.
Egentliga apor finnas ej på M. öns största
rovdjur är ett skunkdjur, fossa
(Crypto-procta ferox), stor som ett lodjur.
Insekt-ätarna uppvisa flera märkliga, endemiska
släkten, ss. Centetes och Hemicentetes.
Fladdermössen äro talrika. Av vildsvin finnes en
art. Inhemska idisslare saknas. Sebun är
införd. Fågelfaunan är rik, framför allt på
östkusten, och räknar många endemiska arter.
Bland kräldjuren märkas två arter
krokodiler, talrika kameleonter, geckoer o. a. ödlor
samt många ormar, dock ingen giftig.
In-sektfa^an är synnerligen rik. På M. ha
anträffats lämningar av en subfossil fauna av
halvapor, däribland arter, större än en
människa, flodhästar samt strutsartade fåglar
(Aepyornis och Muellerornis), av vilka de
största nådde en höjd av över 3 m.
Befolkningen är till sin huvudmassa icke,
såsom förut antagits, av afrikanskt utan av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
