Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
579
Madame—Madeira
580
Madame [mada’m], fr., förk. M m e, plur.
m e s d a m e s (Mdes), eg. = min fru; fru;
fr. titel och tilltalsord till gifta kvinnor,
nunnor, äldre damer. — M. var fordom titel för
adlig fru; under Bourbonerna kallades
konungens döttrar M. + dopnamnet, medan M.
ensamt betecknade drottningen, dauphine el.
Monsieurs (konungens äldste brors)
gemål. Napoleon I gav sin mor titeln Madame
Mère.
Madang, förr F r i e d r i c h - W i 1 h e 1 m
s-Haf en, huvudort i austral. mandatområdet
Nya Guinea, vid Astrolabeviken; 272 inv.
(1921; utom infödingar).
Madapoläm, ett tätt, tvåskaftat
bomullstyg av finlek, passande till lakansväv o. dyl.,
uppkallat efter tillverkningsorten
Madapo-lam, nära Madras.
Maddale’na, L a, den största ön i
Mad-dalenaarkipelagen (Buccinariska öarna), i
Bo-nifaciosundet, n. ö. om Sardinien, skild från
Färd med släde på gata i Funchal.
ön Caprera av Monetasundet; 49 kvkm, 9,796
inv. (1921). På sydkusten befäst flottstation.
Maddox [mä’døks], Richard Leach,
engelsk läkare (1816—1902), känd som
brom-silvergelatinplåtens uppfinnare (jfr
Fotografi, sp. 872). J. H-g.
Madeba, M a d a b a, ort i Transjordanien,
20 km ö. om Döda havet och 12 km s. s. ö.
om berget Nebo, vid bilväg; omkr. 2,000 inv.,
mest kristna araber. I stenläggningen efter
en gammal kyrka upptäcktes 1897 en
mosaikkarta över Palestina från 500-talet. Många
märkliga ruiner.
Made in Germany [mei’d in d^ö’m9ni], eng.,
tillverkad i Tyskland; brukades förr i
England föraktfullt om tyska industrialster.
Madeira [madé’ra], portugisisk ögrupp i
Atlantiska oceanen, n. om Kanarieöarna
och omkr. 600 km utanför Västafrikas
kust; 815 kvkm, 179,002 inv. (1920);
huvudstad är F u n c h a 1 (se d. o.), ögruppen
består av huvudön M. samt Porto Santo
(2,243 inv.) i n. ö. och de obebodda Desertas
i s. ö. Politiskt räknas hit även de obebodda
Salvages n. om Kanarieöarna. M. är av
vulkaniskt ursprung och uppbygges av tertiära
el. kvartära basalter, trakyter och tuffer, de
senare ofta vilande på tertiär kalk- el.
sandsten. Bergmassivet genomsättes av talrika
branta raviner och kitteldalar (curral) och
når sin högsta höjd i Pico Ruivo (1,847 m
ö. h.), som reser sig mer än 500 m över den
djupa, cirkelrunda Curral das Freiras, trol.
en gammal krater. Klimatet är subtropiskt.
Under sommaren blåser nordöstpassaden;
under vintern avlöses den av nordliga och
västliga vindar. Kustlandet har jämn värme året
runt (Funchal har i febr. 15,2°, i aug. 22,3° C)
och torr luft; nederbörden faller under nov —
mars (Funchal: 684 mm). Högre upp är
klimatet svalare och fuktigare; de uppstigande
vattenångorna förtätas till tjocka dimmor,
som ofta upplösas i regn. De högsta
bergstopparna äro vintertid ofta snötäckta, ön
var fordom bevuxen med präktiga skogar
(port, madeira betyder trä), som sedermera
skövlats. Närmast kusten förekomma numera
blott tropiska och subtropiska kulturväxter,
längre upp macchia el. planterade lundar av
lager, ek och barrträd. Invånarna äro
portugiser med starkt inslag av arab- och
negerblod; alla katoliker. Emigrationen, särskilt
till Sydamerika, är betydande. Jordbruket
livnär 2/3 av befolkningen och främjas genom
konstbevattning. Främst står vinodlingen
(jfr Madeiravin), som återuppblomstrat
efter de svåra svamp- och
insekthärjningarna 1852, resp. 1873; nuv. exporten
anslås till omkr. 12,000 pipor årligen. Dessutom
odlas sockerrör (för brännvinstillverkning och
export till moderlandet), bananer, alla slags
sydfrukter, vete, majs, batater o. s. v. Vid s.
kusten drives ett inbringande fiske (sardiner,
tonfisk); konservfabriker vid Funchal.
Broderier och korgmöbler tillverkas som
hemslöjd. M. (framför allt Funchal) besökes sedan
gammalt mycket som luftkurort, särskilt för
luftrörs- och strupsjukdomar, och som
konvalescensplats. Handeln ligger mest i
engelska händer. Funchal angöres av de flesta
fartygslinjerna från Europa till Sydamerika
och Västafrika; telegrafkablar till England,
MADEI RA
Skala l:2null.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
