Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
581
Madeira—Maderna
582
Portugal och Kap Verdeöarna.
M. bildar en provins inom
Portugal; eget biskopsstift.
Historia. M. upptäcktes 1419
av portugisen Joäo Gongalves
Zarco, som tog ön i besittning
för Portugals räkning. Den var
då obebodd. Enl. ett obestyrkt
antagande skall emellertid M.
ha varit känt redan under
forntiden av fenicierna, och M.
finnes på en florentinsk karta av
1351, där den dock kan ha
inritats senare. M. koloniserades
raskt, bl. a. genom Henrik
Sjöfararen, som införde vinodling.
England höll M. besatt 1801 och
1807—14.
Litt.: M. Vahl, »Madeiras
vegetation» (1904); A. S. Brown,
»Madeira, Canary islands and
Azores» (13 :e uppl. 1926).
Madeira [madé’ra], sp. Madera, flod i
Sydamerika. Amasonflodens största tillflöde,
avvattnar n. ö. Bolivia och delar av brasil.
staterna Matto Grosso och Amazonas.
Huvudkällan, Rio Grande, från Cordillera de
Cocha-bamba i Bolivias Ander, kallas på låglandet
Rio Mamoré och upptar fr. h. under 11° 55’
s. br. den betydliga Rio Guaporé (el. Rio
Itenes; omkr. 1,500 km lång), som kommer
från Serra dos Parecis i Matto Grosso och på
en lång sträcka bildar gräns mellan Bolivia
och Brasilien. Efter inflödet (från vänster)
av den ansenliga Rio Beni (jfr El B e n i)
antar floden namnet M. och bildar en serie
forsar och fall, de s. k. Madeirafallen (störst
är Cachoeira Säo Theotonio), samt flyter
sedan bred och lugn, mottagande fr. h. bl. a. Rio
Gy-Paranå och Rio Roosevelt, till
Amason-floden nedanför Manåos, med en sidoarm
omslutande den stora ön Tupinambarana. M. är
från Rio Grandes källor omkr. 3,200 km lång
och trafikeras regelbundet av större fartyg
till Santo Antonio do Rio Madeira, varifrån
en 364 km lång järnväg (öppnad 1912)
kringgår fallsträckan på brasilianska sidan till
Guajarä-mirim. På Rio Mamoré och Rio
Guaporé gå småfartyg under högvatten (dec.
—juni). S. F.
Madeiravin (Madera), ett fylligt
dessertvin, som beredes på ön Madeira, där redan
under 1500-talet vinodling förekom. Bland mera
bekanta märken må nämnas Malvoisir, av
söt typ, och B u a 1, av torr typ. G. H-r.
Madeleinetid [madlä’n-] (fr. Époque
mag-dalénienne, magdalénien) kallas efter
Made-leinegrottan i Tursac (Dordogne, Frankrike)
den sista avd. av den äldre stenåldern eller
den paleolitiska tiden i Europa. Den i
magiens tjänst stående konsten nådde under
denna epok sin rikaste utveckling. Se P
a-le o lit i sk a perioden och P a 1 e o 1
i-tiskkonst. H. R-h.
Madelin [madlä’], Louis, fransk
historiker (f. 1871 8/5). Studerade vid univ. i Nancy
och École des chartes, föreläste 1905—10 i
historia vid Sorbonne och deltog med
utmärkelse i världskriget. M. är en av Frankrikes
främsta kännare av revolutions- och
Napo-leonstiden och har därom utgivit en rad
grundliga, välskrivna och sakligt hållna his-
Cåmara de Löbos, Madeira.
toriska arbeten. Av dessa märkas biografier
över Fouché (2 bd, 1901) och Danton (1914; sv.
övers. 1917), »La Rome de Napoléon» (1903;
sv. övers. 1907), den
utmärkta översikten »La
révolution» (7 :e uppl.
1920), »La France du
directoire» (1922), »La
France de 1’empire»
(1926) och
essäsamlingen »Les hommes de
la révolution» (1928).
M. har även skildrat
Frankrikes historia
1515—1804 i
»Histoire de la nation
fran-gaise» (utg. av G.
Ha-notaux, bd 4, 1924)
samt skrivit arbeten om sin hembygd,
Loth-ringen, bl. a. »Croquis lorrains» (1907), och om
världskriget. Han blev 1927 led. av Franska
akademien. B. H-d.
Madelung, A a g e, dansk författare (f. 1872
i Skåne). Vistades 1897—1906 i n. Ryssland
som affärsman och var under världskriget
Berliner Tageblatts korrespondent från
Ga-lizien. Utom flera tyska arbeten har M. bl. a.
utgivit romanen »Elsker hverandre» (1912;
»De märkta», 1916), från de ryska
judepogro-mernas tid, och novellsaml. »Jagt paa dyr og
mennesker» (1908; sv. övers. 1914) och
»For-vandlinger» (1913), som ger ryska
folklivsbilder, samt slutligen den naturromantiska
själsskildringen »Godset paa Maanen» (1928),
lokaliserad till Sverige. P. E-t.
Mademoiselle [madmcoazä’l], i Frankrike
fordom titel på ett gift, oadligt fruntimmer,
sedan och ännu för en ogift kvinna i
allmänhet. Använt ensamt (utan namn efter),
betecknade M. under Bourbonernas tid den
första prinsessan av blodet, så länge hon var
ogift, och från Ludvig XIII:s regering den
äldsta dottern till Monsieur (konungens äldste
bror). — Om »la grande M.», hertiginnan av
Montpensier, se d. o. och L a u z u n.
Madera, se Madeiravin.
Made’rna el. M ade’r no, Carl o, italiensk
arkitekt (1556—1629), »den mest
betydande-romerske arkitekten under 1600-talets första,
tredjedel». M., som fick sin egentliga
utbild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
