Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
583
Madero—Madison square garden
584
ning hos sin släkting Domenico Fontana i
Rom, började självständig
arkitektverksamhet först omkr. 1592 och fullbordade,
restaurerade el. nybyggde flera kyrkor och palats.
Från omkr. 1605 arbetade M. huvudsaki. med
Peterskyrkan, vars ursprungliga grekiska
korsform han i enlighet med påven Paul V:s
önskan förändrade till latinsk korsform.
Under M:s ledning fullbordades huvudfasadens
arkitektur 1612 och långhuset 1617. Man
anser förhallen vara M:s mästerverk. 1606—15
var M. Palazzo Quirinales arkitekt, 1608—
28 ledde han uppförandet av Sant’ Andrea
della Valle (kupolen fullbordades 1623), näst
Peterskyrkan det största
kyrkbyggnadsföre-taget under den perioden och liksom S:t
Peter flera arkitekters skapelse. De sista åren
av sitt liv arbetade M. med planer och
fasader till Palazzo Barberini, ett av de största
privata palatsbyggena i Rom. — Litt.: A.
Munoz, »C. M.» (1922). E. L-k.
Made’ro, Francisco, president i Mexiko
(1873—1913), av en förmögen och
inflytelserik släkt, framsköts april 1910 som
presidentkandidat mot P. Diaz (se d. o.) och ställdes
våren 1911 i spetsen för det framgångsrika
upproret i n. Mexiko. Diaz avgick 25 maj
s. å. och följdes av en provisorisk regering,
M. valdes okt. s. å. till president och
tillträdde ämbetet 6 nov. Den välmenande men
svage M. möttes snart av opposition,
störtades genom en revolution febr. 1913 och
dödades natten mellan 22 och 23 febr. s. å.,
sannolikt med den nye makthavaren Huertas
(se d. o.) goda minne. A. A-t.
Madesjö, socken i Kalmar län, S. Möre
härads skogsbygd, invid länsgränsen, i ö.
omgivande Nybro köping; 297,32 kvkm, 4,994 inv.
(1930). Genomflytes i n. av Ljungbyån. 4,085
har åker, 20,832 har skogsmark. Flera
glasbruk, däribland Flerohopp (se d. o.) och
Puke-berg. Bildar med Nybro köping M. församl.
(300,96 kvkm, 8,889 inv.), som tills, m. örsjö
utgör ett pastorat i Växjö stift, S. Möre
kontrakt.
Ma’detoja, Leevi Antti, finländsk
musiker (f. 1887). Blev fil. kand. 1910, lärare vid
Helsingfors konservatorium 1916 och lärare
i musik vid Helsingfors univ. 1928. I rätt
nära anslutning till ny fransk musik har M.
skrivit två symfonier, symfoniska dikter,
själfulla sånger, operan »Pohjolaisia»
(österbott-ningar) m. m. H. E. P.
Madhva (el. Änandatirtha,
Pürna-prajna), indisk religionsstiftare (antagl.
omkr. 1197—1276),braman från S. Kanara, vars
lära innebär en ny tolkning av Vedäntas (se
d. o.) läror i bestämd opposition mot de
föregående stora auktoriteterna éamkara och
Rä-mänuja. M. lärde, att Gud, som är identisk
med Visnu, äger otaliga kvaliteter samt till
sitt väsen är helt och hållet olik de inviduella
själarna och den livlösa naturen. De
inviduella själarna, som äro förutbestämda för
antingen förlossning eller evig bundenhet vid
materien, äro underkastade metempsychosens
lagar; för att vinna förlossning, som är
beroende på en direkt kännedom om Gud, fordras
genomgåendet av en rad förberedande stadier.
Anhängare av M. förekomma talrikt, särskilt
i Kanara och Mysore. Jfr Krishnaswami
Aiyer, »éri Madhwa and madhwaism» (utan
datum); Bhandarkar, »Vaisnavism, saivism»
etc. (1913). ‘ J. Ch-r.
Ma’dia, amerikanskt växtsläkte av fam.
korgblommiga. Den enåriga M. sativa
(sannolikt från Chile) odlas i varmare Jänder.
Ur frukterna erhålles genom pressning en fet
olja (madiaolja), som brukas som matolja och
för tekniska ändamål. Pressresterna
(madia-kakor) nyttjas som kraftfoder men äro
giftiga och kunna därför endast givas i små
ransoner. G. M-e.
Madison [mä’disn], namn på flera städer i
U. S. A., uppkallade efter presidenten J.
Madison. Störst är huvudstaden i Wisconsin,
mellan sjöarna Mendota och Monona, 125 km
v. om Milwaukee; 38,378 inv. (1920).
Stats-univ., gr. 1848 (1,336 lärare och 9,746 stud.
1928—29). Statsbibliotek av stort omfång.
Ståtligt capitolium. Industrien omfattar
lantbruksredskap och -maskiner, tobak m. m.
Madison [mä’disn], James, president i
Amerikas förenta stater (1751 16/3—18 3 6 28/e).
Valdes 1776 till medlem av det konvent, som
gav staten Virginia dess författning, och var
1779—83 ett av dess
ombud på kongressen
i Filadelfia. Han var
1787 delegerad vid
Fi-ladelfiakonventet för
uppgörande av en
för-bundsförfattning. I
dennas utarbetande
fick han en ledande
del. Sedan
konstitu-tionsförslaget blivit
färdigt (sept. 1787),
förenade han sig med
A. Hamilton och J.
Jay om att främja det
genom en serie tidningsuppsatser, vilka även
utgåvos samlade under titeln »The federalist»
(1788; se Fed eralister) och väsentligen
bidrogo till förslagets antagande av de
enskilda staterna. Särskilt hade M. stor andel
i att staten Virginia antog
förbundsförfatt-ningen. Som led. av kongressens
representanthus (1789—97) motarbetade M. de flesta
av Hamiltons finansplaner och övertog
småningom ledningen av det republikanska
(sedermera demokratiska) partiets opposition i
huset. Han biträdde nu Jeffersons strävan att
åt staterna på centralmaktens bekostnad
bevara så stor självständighet som möjligt. M.
var sålunda författare till
Virginiaresolutio-nerna i detta ämne (1798). Då Jefferson 1801
blev Förenta staternas president, utnämndes
M. till statssekr. 1809 efterträdde han
Jefferson som president och omvaldes 1812 för
perioden 1813—17. Om hans ämbetstid, varunder
kriget mot England 1812—14 inföll, se
Amerikas förenta stater, sp. 817. M:s
historiskt mycket värdefulla uppteckningar
av debatterna i 1787 års författningskonvent,
»The Madison papers», utgåvos i 3 bd 1840.
Hans »Writings» ha utgivits av G. Hunt (9
bd, 1900—10). Biogr. av W. C. Rives (3 bd,
1859—68) och G. Hunt (1902). V. S-g.
Madison river [mä’disn ri’vo], flod i
Montana, U. S. A., en källflod till Missouri.
Madison square garden [mä’disn skmä’0
gä’dn], lokal för inomhussport, utställningar
m. m., belägen vid Eighth avenue s. om
Cent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
