Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mafia (Maffia) - Mafia (ö) - Mafra - Mag. - Magadha - Magadhi - Magadisjön - Magalhães, Fernão de - Magalhãesska molnen - Magalhães’ sund - Magallanes - Magalotti, Lorenzo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
597
Mafia—Magalotti
598
sig skyldigt till utpressningar
och vann åtm. passiv
anslutning inom alla folklager på ön.
Detta onda fortfor även sedan
Garibaldi 1860 upplöst
»com-pagnie d’armi». M:s
medlemmar, av allmänheten kallade
mafiosi, tillhörde alla
samhällsklasser, även de högsta,
men återfunnos mest bland
underhavandena på de större
godsen. M. utövade en
självtagen straffmakt, och dess
domslut respekterades av en
betydande del av Siciliens
invånare mera än
regerings-domstolarnas. Även över valen utövade m.
stark kontroll. Efter flera resultatlösa
utrot-ningsförsök har på senare år en energisk och
mycket framgångsrik kampanj förts mot m.
av fascismen. Litt.: G. Alongi, »La mafia»
(2:a uppl. 1904). V. S-g.*
Ma’fia, ö på Afrikas östkust, utanför Rufiji
rivers mynning, i Tanganjikaterritoriet; 440
kvkm. Jorden är bördig och bär flera tusen
kokospalmer. I s. v. hamnen Tirene bay.
Ma’fra, ort i prov. Estremadura, Portugal,
på en torr högslätt, 30 km n. v. om Lissabon;
4,256 inv. (1920). Bekant för sitt slottslika
kloster, uppfört 1717—35 av Johan V. Det
är 251 m långt och 221 m brett och säges
innehålla 866 rum. Mitt i palatset ligger en
rikt smyckad marmorkyrka. Klostret
inrymmer nu konsthantverksmuseum, bibliotek och
militär skjutskola.
Mag., förk. av magister (se d. o.).
Magadha, det forna namnet på det nuv.
Behar (se d. o.) i Främre Indien. Buddha hade
här sitt huvudsakliga verksamhetsfält. Från
M. utgick också den tidigaste buddistiska
missionsverksamheten. Landet var centrum i
det av Mauryadynastien behärskade riket, som
under ASoka (se d. o.) stod på höjdpunkten av
sin makt. J. Ch-r.
Mägadhl, den medelindiska (präkrit-)
dialekt, som urspr. talades i Magadha och varav
inga litterära minnesmärken finnas kvar med
undantag av vissa smärre partier i en del
sanskritdramer, vilka därtill i handskrifterna
äro otillförlitligt traderade. Äldre rester av
språket finnas däremot i flera versioner av
konung Asokas (se d. o.) berömda inskrifter
från 3:e årh. f. Kr. M. visar drag, som
utmärka det östliga dialektområdet i Indien.
Man antar, att den äldsta buddistiska kanon
varit avfattad på m., och en del forskare
vilja rent ut likställa m. med päli.
Den dialekt, på vilken jainismens (se d. o.)
kanon är skriven, kallas vanl. ardha-mägadhi
(»halv m.») och är möjl. att betrakta som
ursprunglig men väsentligt modifierad m. —
Jfr R. Pischel, »Grammatik der
Präkritspra-chen» (1900), s. 13 ff. J. Ch-r.
Magadisjön, eng. Magadi Soda lake, sjö i
Kenia, Britt. Östafrika, ung. 80 km s. v. om
Nairobi. Är rik på soda, som exploateras av
ett eng. bolag. Järnväg till M. från Magadi
Junction på Mombasa—Ugandajärnvägen
öppnades 1915.
Magalhäes [magaljä’!/], Fernäo de,
portugisisk världsomseglare (omkr. 1480—1521).
Tjänade 1505—12 under Almeida och Albu-
Klostret i Mafra.
querque i Portugisiska Indien samt deltog
1513 i kriget i Marocko. Då han ej
behandlades väl i Portugal och där ej fick
understöd för sina planer på att na
Mo-luckerna på den
västra vägen, trädde han
1517 i spansk tjänst
och avseglade 20 sept.
1519 med fem fartyg
och omkr. 280 man
från Sanlücar. 13 dec.
nådde han Rio de
Ja-neirobukten, 10 jan.
1520 La
Platamyn-ningen. Han
övervintrade på
Patagoniens kust och fann,
sedan ett myteri bland
besättningen
under
tryckts, 21 okt. 1520 ingången till det sund, som
sedan fick hans namn, och nådde 28 nov. Stilla
havet. Han fortsatte med tre fartyg (ett hade
förolyckats, ett annat rymt till Spanien)
genom Stilla havet till Marianerna, dit han
anlände 6 mars 1521, samt nådde 16 mars
Filippinerna. Under strider, varunder han sökte
göra sin bundsförvant härskaren på Cebü till
herre över hela ögruppen, stupade han 27 april
1521. Hans fartyg fortsatte till Moluckerna,
där de intogo last av kryddor. Endast ett,
»Victoria», återkom under Sebastian del Canos’
befäl 6 sept. 1522 till Spanien med rik last.
En av M:s följeslagare, italienaren A.
Piga-fetta, lämnade en beskrivning av resan, tryckt
1524 i Venezia. Monogr. av E. Oberhummer
(1921), H. Plischke (1926) m. fl. O. Sjn.
Magalhäesska molnen [magaljäTJ-], astron.,
se K a p m o 1 ne n.
Magalhäes’ sund [magaljäTJ-], se
Magel-lansundet.
Magallanes [magalja’näs], territorium i s.
Chile; 120,297 kvkm (enl. administrativ
indelning av 30 dec. 1927), 35,781 inv. (1929).
M. omfattar Eldslandet och sydspetsen av
fastlandet med öar. Jfr Chile och
Eldslandet, med kartskisser. Huvudstad är M
a-gallanes (förr Punta Arenas), vid
Magellansundet, på Brunswickhalvöns ö. kust;
19,794 inv. (1926), de flesta av europ. börd.
M. är frihamn och exporterar ull och får.
Staden var urspr. straffkoloni.
Magalo’tti, L o r e n z o, greve, italiensk
diplomat och författare (1637—1712). Till
börden florentinare, användes M. ofta som
tos-cansk diplomat och blev 1699 rådsherre.
Under sina resor besökte M. 1674 även Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
