Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Magdalenanunnor - Magdalenaviken - Magdalénien, Magdalénientiden - Magdeburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
601
Magdalenaviken—Magdeburg
602
tionen der katholischen Kirche», II (2:a uppl.
1907). Hj. H-t.*
Magdalenaviken, vik på s. v. kusten av
Kaliforniska halvön (mexik. territoriet Baja
California), skild från Stilla havet genom ön
Santa Margarita. 90 km lång, fiskrik. M.
bildar en av Stilla havets bästa hamnar.
Magdalénien [-iå’],
Magdalénienti-d e n, arkeol., se Madeleinetid.
Magdeburg [ma’gdobork], huvudstad i
preuss. prov. Sachsen och i reg.-omr. M.
(11,523,5 kvkm, 1,297,461 inv. 1925), vid Elbe,
som här grenar sig i tre armar; 287,639 inv.
(1925), de flesta protestanter. Största delen
av staden ligger på vänstra Elbestranden.
Den äldsta staden skäres från n. till s. av
den starkt trafikerade Breiter Weg, med
många gavelhus från barockens tid. Vid
Dom-platz, mellan Breiter Weg och Elbe, ligger
domen, en treskeppig basilika, med kor och
tvärskepp i romansk stil, långhus i gotisk
(uppförd under 1200- och 1300-talet). Längre
mot n. reser sig på Alter Markt, utanför
rådhuset (från omkr. 1700, tillbyggt på
1860-talet), ett monument över Otto den store, en
av medeltidens skönaste ryttarstoder (andra
hälften av 1200-talet). Parallellt med Breiter
Weg går, längre i v.,
Otto-von-Guericke-Strasse, M:s andra huvudgata; här ligger
Kai-eer-Friedrich-Museum, med konstsamlingar.
Hembygdsmuseet är inrymt i det forna
ärke-biskopliga palatset vid Domplatz. M. var
tidigare en av Tyska rikets starkaste
fästningar, men befästningsverken ha alltifrån
1871 successivt nedlagts, och 1912 upphörde
M. att vara fästning. Till stor del ha parker
el. promenader trätt i befästningsverkens
ställe. M:s största park är Botes Horn på
Elbeön. Mitt emot denna på vänstra
Elbestranden Kloster-Berge-Garten med de
storslagna Grusonväxthusen. Utanför de äldre
stadsdelarna ligga förstäder, i s. Buckau, i
v. Wilhelmstadt och Neustadt samt i ö.
Fried-richstadt, m. fl.
M. har ett för handeln synnerligen
gynnsamt läge mellan Preussens ö. och v.
provinser. Det omgivande fruktbara området
Magdeburger Börde har omfattande
sockerbets- och sädesodling samt kalisalt- och
brun-kolslager. M:s
sockermarknad är den största i
Tyskland. Betydande är även
handeln med övriga
lantbruksprodukter, cikoria, maskiner,
trävaror, sten- och brunkol m.
m. Industrien omfattar
järn-gjuterier, maskiner, särskilt
i Buckau (Friedrich Krupp
A.-G. Grusonwerk m. fl.);
vidare socker, cikoria, choklad,
kemikalier, gödselmedel;
stora boktryckerier m. m.
Hamnen har under senare
årtionden betydligt utvidgats och
är en viktig
omlastningsplats för Elbetrafiken.
Flyghamn. E. L-r.
Ilistoria. M. uppstod under
Otto den store, som där 937
grundläde ett kloster, och
blev 968 säte för en
ärkebiskop. Under medeltiden var
Domen i Magdeburg.
staden centrum för handeln på Elbe och
mäktig medlem av hansan men kunde ej
helt frigöra sig från beroendet av
ärkebiskoparna och blev aldrig fri riksstad. Dess
stadsrätt (Magdeburger Reellt) vann dock stort
anseende och antogs av många städer. Då M.,
som 1524 anslutit sig till reformationen och
därefter styrdes av protestantiska
ärkebiskopar, vägrade antaga »Interim», intogs staden
1551 av Moritz av Sachsen. Under
trettioåriga kriget belägrades M. 1629 förgäves i
sju månader av Wallenstein, försvarades från
okt. 1630 av D. von Falkenberg men
stormades i maj 1631 av Tilly och Pappenheim,
varvid större delen nedbrann. 1632 besattes M.
av svenskarna efter en av Banér utförd lång-
Alter Markt i Magdeburg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
