Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Magsäcken - Magura - Magus - Magyarer - Magyariska litteraturen - Magyariska språket - Magyarország - Magzen - Maha - Mahabalipura - Mahabharata - Mahabhasya - Mahadeva - Mahaffy, sir John Pentland - Mahalla - Mahan, Alfred Thayer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
639
Magura—Mahan
640
den s. k. längsmagen, som innefattar
magvalvet (lat. fo’rnix, bilden, 2) samt
magkroppen (lat. co’rpus, bilden, 3),
därefter böjer den av åt höger och bildar
tvärmagen med magfickan (lat. si’nus) och
kanaldelen (bilden, 4). Vid den sistnämndas
övergång i tunntarmen befinner sig nedre
magmunnen el. portvakten (lat.
py-lörus, bilden, 5) med en ringformig
förtjock-ning (sphi/ncter pylöri) av muskelhinnan,
genom vilken m. kan avstängas från tarmen.
Vid m:s högra rand, den s. k. lilla
magkrök-ningen (bilden, mellan 1 och 5), går
bukhinnan över på m., som den överkläder. Vid den
konvexa stora magkröken bildar den nätet,
som hänger fritt ned i bukhålan. — M:s vägg
består ytterst av bukhinnan, därpå följa
muskelhinnan, med längs-, tvär- och
snedgående buntar av glatt muskulatur,
vidare ett bindvävslager samt innerst den på
körtlar rika slemhinnan. Magkörtlarna
ha olika byggnad och fysiologisk betydelse
inom skilda delar av magslemhinnan. Deras
avsöndringar utgöra tillsammans magsaften.
M:s muskler och körtlar innerveras från
ner-vus vagus ooh nervus sympaticus. — Se vidare
Matsmältning. Ljd.
Magura [ma’gora], namn på flera
berggrupper i Västkarpaterna. Jfr
Karpater-n a, sp. 455.
Ma’gus, lat., trollkarl, se Mager.
Magyarer [madjä’r-], se Ungrare.
Magyariska litteraturen [madjä’r], se
Ungerska litteraturen.
Magyariska språket [madjä’r-], se
Ungerska språket.
Magyarorszäg [ma’dj arår säg],
»magyarer-nas land», inhemskt namn på Ungern.
Magzen [ma’hzan], arab., »magasin»,
centralregeringen i Marocko (se d. o.).
Maha, ind. och pers., stor.
Mahabalipura [eng. mohä^olipö^o] (M
a-v e 1 i p u r a), by i distriktet Chingleput,
pre-sidentskapet Madras, Främre Indien, berömd
för sina monolitiska klipptempel med
skulpturer från 600—700-talet e. Kr. Några ha
förstörts genom havets inverkan. J. Ch-r.
Mahäbhärata, skt (»det stora [eposet] om
Bharataklanen»), indiskt jättediktverk, som
med sitt »supplement» Harivamsa (se
d. o.) anses innehålla ung. 100,000
dubbelverser, ung. åtta gånger så mycket som Iliaden
och Odysséen tillsammans. M. är indelad i
18 böcker av högst olika längd. Kärnan i
verket torde utgöras av de äldsta partierna
av bok 1—3 och 5—11 och är en gammal
hjältedikt, som behandlar den väldiga
släktfejden mellan två grupper av kusiner,
Kurui-derna och Pänduiderna, vilken efter en
olycklig början och lång landsflykt för de senare
och ett gigantiskt 18-dagars slag slutar med
Kuruidernas nederlag och undergång. Denna
ursprungliga dikt härstammar sannolikt från
600- el. 500-talet f. Kr. I detta gamla epos
inflätades snart en mängd andra hjältedikter
och ballader, myter och legender, hela texter
av rent teologisk-filosofiskt innehåll — t. ex.
Bhagavadgitä (se d. o.) —, samlingar av
fabler, sagor och moraliserande berättelser och
utförliga framställningar av bramansk
sed-vanerätt och världsåskådning. Sitt nuv.
omfång torde M. i stort sett ha uppnått redan
under 300- el. 400-talet e. Kr., men naturligen
ha interpolationer förekommit senare och
förekomma säkerligen — åtm. lokalt — än i dag;
M. är näml, ett oerhört populärt verk, som
alltjämt reciteras av kringvandrande rapsoder
och sagoberättare. Det förekommer i flera
recensioner, av vilka ett par nord- och ett
par sydindiska hittills äro kända.
Sedan 1927 utgives i Poona en kritisk uppl.
av M. Eng. övers, av Protap Chandra Boy
(1884—96) och Manmath Nath Datt (1895—
1905); innehållsöversikt av H. G. Jacobi, »Das
Mahäbhärata» (1903). Jfr vidare E. W.
Hop-kins, »The great epic of India» (1902), och M.
Winternitz, »Geschichte der indischen
Litera-tur», I: 2 (1908), s. 263—403, med utförliga
litteraturhänvisningar; jfr också Indiens
språk och litteratur, sp. 534. J. Ch-r.
Mahäbhäsya (»den stora kommentaren»),
den av grammatikern Patanjali (2:a årh. f.
Kr.) författade kommentaren till Kätyäyanas
värttikas (anmärkningar) till Päninis (se d. o.)
grammatik.
Mahädeva (»den store guden»), ind. myt.,
ett av de vanligaste namnen på guden Siva.
Mahaffy [mehä’fi], sir John Pentland,
engelsk historiker och papyrolog (1839—1919),
prof, i Dublin i antikens historia 1869—1900,
president i Royal irish academy 1911—16.
Bland M:s många mycket lästa skrifter må
nämnas »Social life in Greece from Horner to
Menander» (1874; många nya uppl.), »History
of classical greek litterature» (1880; 4:e uppl.
1903), »Alexander’s empire» (s. å.; 4:e uppl.
1890) och »The Flinders Petrie papyri» (3 bd,
1893—1905; tills, m. J. G. Smyly). J. C.*
MahaJla, arab., eg. »rastställe», i Marocko
beteckning för en krigshärs läger och även för
själva hären.
Mahan [mohä’n el. män], Alfred Thayer,
amerikansk sjöofficer och sjömilitär
författare (1840—1914). Ingick 1854 i Förenta
staternas flotta, deltog i inbördeskriget 1861—
65, tjänstgjorde
därefter i olika
sjöoffi-cersbefattningar och
befordrades 1885 till
»captain». 1896 tog
M. avsked från aktiv
tjänst men deltog som
sjömilitär rådgivare
under kriget mot
Spanien 1898, deltog 1899
i första
Haagkonfe-rensen och utnämndes
1906 till konteramiral
i reserven. M. anses
allmänt som banbry-
tare på det sjökrigshistoriska området, och
många av hans arbeten äro övers, till de
flesta kulturspråk. Särskilt vinnläde sig
M. om att påvisa sjömaktens avgörande
inflytande på världshistorien. Hans
grundläggande arbeten härom, »The influence of
sea-power upon history 1660—1783» (1889; sv.
övers. 1899—1900), »The influence of seapower
upon the french revolution and empire 1793—
1812» (2 dir, 1893) och »The influence of
seapower in its relation to the war of 1812» (2
dir, 1895), ha väckt stor uppmärksamhet även
utom fackkretsar. I ett dussintal andra
arbeten utvecklar M. sin djupsinniga syn på de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
