Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
649
Maina—Maine
650
Planerade äro Rhen—M.—Donaukanalen och
M.—Weserkanalen.
MäVna, Mani, grek, berglandskap i s.
Peloponnesos, omfattande Lakoniens v. halvö
med sydligaste Taygetos. Jfr Lakonien.
MäVnau, ö i Bodensjöns n. v. vik,
Über-linger See; ingår i kretsen Konstanz, Baden;
45 har. Till fastlandet leder en bro. Slott
från 1700-talet, med park, länge tillhörigt
Badens furstehus och sedermera drottning
Viktoria av Sverige de sista åren av hennes
levnad samt f. n. (sept. 1930) drottningens
stärbhus.
Main—Donaukanalen, del av den planerade
Rhen—Main—Donaukanalen (se d. o.). Jfr
Donau, sp. 1154.
Maine [män], högerbiflod till Loire, i v.
Frankrike. Uppstår av Mayenne (195 km
lång) och Sarthe (280 km) med Loir (312 km).
M. är endast 10 km lång men lämnar ett
jämnt och rikligt tillskott till Loires
vattenmängd (i medeltal 50 kbm i sek.).
Maine [män], fordom fr. provins,
motsvarande de nuv. dep. Sarthe och Mayenne; oinkr.
10,000 kvkm. Huvudstad var Le Mans. — M.
blev på 900 talet en del av hertigdömet
Fran-cien och fick ärftliga grevar. 1110 förenades
det genom gifte med Anjou, delade sedan dess
öden och införlivades 1480 med franska
kronan.
Maine [mein], den nordostligaste staten i
U. S. A., en av Nya Englandsstaterna, mellan
43° och 47V20 n. br.; 85,570 kvkm, 799.662
inv. (1930), blott 9 inv. per kvkm. Ar 1790
var folkmängden 95.590; 1850 583.169; 1920
768,014. Under senare årtionden har således
tillväxten varit relativt långsam. 1920 var
den utlandsfödda befolkningen 107,349 pers.,
därav 74,150 kanadensare (nära hälften
fransk-kanadensare) och 2,026 svenskar.
Staten skjuter likt en bred kil upp i
Kanadas område, i v. och n. gränsande till
Que-bec, i ö. till New Brunswick. Inom U. S. A.
gränsar M. till staten New Hampshire i v.
M. har en lång, på vikar och skärgård rik
kustlinje i ö. mot Atlanten. M. fylles av
Appalacherna, som till större delen här bestå
av paleozoiska skiffrar, sandsten och kalksten
men delvis också av urberg. De bilda ett
böljande platåland i den högre, v. delen av
staten, med däröver sig höjande toppar (M:t
Katahdin 1,607 m). Halva staten närmast
Atlanten ligger under 150 m, men det är ett
i smått kuperat och av de talrika
kustflodernas dalar genomfårat område. M. har varit
utsatt för en kraftig nedisning, uppvisar
gla-ciala former och talrika sjöbäcken — 9 %
av M:s yta äro vatten — samt är rikt på
mossar och kärrmarker. Jordmånen utgöres
till större delen av morän, som ofta bildar
blott ett tunt lager. Kustlandet har vid
landisens avsmältning varit nedsänkt från 30
till över 100 m under nuv. nivå. Där finnas
därför havsavlagringar (lera och sand).
Klimatet är i förhållande till breddgraden
kyligt. Kusthamnen Eastport på nära 45°
n. br. har en medeltemp. i juli av 15,4° C och
i jan. av —6.6° (d. v. s. nästan samma som
Härnösand, l?1^0 längre åt n.). Jordmån och
klimat samverka till att M. varit ett stort
skogsland, och trots all avverkning täcker
skogen 3/5 av ytan. Det är mest barrskog
Mainau.
(gran, vittall, ceder, hemlockgran) med rikt
inslag av lövskog (björk, ek, lönn m. m.).
Numera drives stor skogplantering, och på
skogen baseras M:s viktigaste industri, papp- och
pappersindustrien. S. ö. delen av M. är mest
uppodlad och även som industriland rikast.
Den skördade ytan var 1925 blott 8 % av
landytan. Potatis, varav M. odlar mer än
någon annan stat i U. S. A., och havre äro
viktigast. Kreatursstocken utgjordes 1928 av
76.000 hästar och 371,000 nötkreatur.
Hönsskötseln är betydande. Kustfisket, särskilt av
sardiner och hummer, är viktigt.
Industrien är i förhållande till folkmängden
ganska stor. 1927 funnos 1.426 fabriker med
68,142 löntagare och ett tillv.-värde av 372
mill. doll., därav mer än ^4 på PaPP_ och
pappersindustrien. Därnäst komma
bomulls-och ylleindustrierna. Mineraltillgångarna äro
små. Vattenkraften är stor och ung. hälften
(600,000 hkr) utbyggd.
M. har fortfarande en ganska liten
stadsbefolkning (1920 39 % av hela befolkningen).
Boston
* -B- KARTOGRAFISKA instituWi
MAINE
Skala 1:6 mill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
