Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
653
Mainz
654
vilken senare slutligen fick lämna hovet.
Sedan drottningen dött 1683, blev M. under
vintern 1685—86 hemligen vigd vid Ludvig. Hon
hade stort inflytande på de dagliga
statsärendena, men hennes roll i fråga om politikens
allmänna riktlinjer och större frågor har
troligen överdrivits, över huvud sökte bon
inverka modererande på Ludvig, var socialt och
moraliskt intresserad och starkt bigott. Ilon
gruntlade för unga flickor S:t-Cyrs
uppfostringsanstalt, som ägde bestånd till
revolutionen. Efter Ludvigs död drog hon sig tillbaka
till S:t-Cyr, där hon dog. Hennes
brevväxling är utg. av T. Lavallée (4 bd, 1888). Litt.:
Fr. monogr. av A. de Boislisle (1894), biogr.
av E. Pilastre (1907) och madame Saint-René
Taillandier (1920; populär); »Souvenirs sur
madame de M.», utg. av greve d’IIaussonville
och G. Hanotaux (3 bd, 1902—04). B. H-d.
Mainz [maints], fr. Mayence, huvudstad i
hess. prov. Bheinhessen, på vänstra
Rhen-stranden, mitt emot Mains inlopp; 109,285
inv. (1925), därav Va protestanter. M. ligger
i en av Tysklands bördigaste trakter, där
övre Rhenslätten avlöses av nedre
Rhenslät-ten, vid en viktig flodövergång, varifrån
lätttillgängliga vägar leda till n. och ö.
Tyskland. Redan romarna anlade här ett befäst
läger, slogo en bro över Rhen och befäste
brohuvudet på motsatta stranden, det nuv. Kastel
(inkorporerat i M.; många fabriker).
Romar-bron ersattes 1881—85 med en ståtlig
järnbro. Dessutom leda två järnvägsbroar till
högra stranden och förstäderna där. Altstadt
inneslöts förr av befästningsverk. Dessa ha
efter 1871 fått vika, och det moderna
Neu-stadt har vuxit upp i n. och mer och mer
utvidgats med industrikvarter och storslagna
hamnanläggningar. Efter 1907 har ett
villakvarter i s. ö. tillkommit. 1920 började de
yttre fästningsverken slopas. Sin forna
glänsande ställning har M. icke kunnat hävda i
tävlan med det uppblomstrande Frankfurt
a. M. men behåller dock sin plats som
storstad och som säte för Rheinhessens högsta
förvaltande och dömande myndigheter.
På de forna n. v. vallarnas plats går nu
Kaiserstrasse, trädplanterad och med
blomsteranläggningar. Parallellt med denna går
Altstadts ansenligaste gata, Grosse Bleiche,
förbi den vid mitten av 1700-talet uppförda
S:t Peterskirche fram till det forna
kurfurstliga slottet, i renässans av röd sandsten,
påbörjat 1627, huvudsaki. uppfört i slutet av
1600-talet och kring mitten av 1700-talet,
restaur. efter 1903. Det inrymmer nu
anti-kvitetsmuseum, konstgalleri och
rom.-germanskt centralmuseum, en i sitt slag
enastående samling av original el. kopior och
fotografier av i Tyskland och grannländer
funna kulturföremål från äldsta tider till in
på 900-talet. N. om slottet ligga
stadsbiblioteket (250,000 bd) och det därmed
förbundna Gutenbergmuseum, gr. 1900. Längs
Rhenstranden den ståtliga Rheinpromenade.
Här kvarstå från de medeltida
befästningarna Eiserner Turm (1200-talet) och Holzturm
(1400-talet). I hjärtat av Altstadt vid torget
(Märkt), med en 1526 rest renässansbrunn,
ligger domen S:t Martin, urspr. uppförd i
romansk stil omkr. 1000, flera gånger
hemsökt av eld och åter uppförd och tillbyggd
Markisinnan de Maintenon. Målning av P. Mignard,
i allehanda stilar, sista gången restaur. 1869
—79 av holländaren P. Cuypers. I v.
riktning från Markt Gutenbergplatz med en
staty av boktryckarkonstens uppfinnare,
Jo-hann Gutenberg (se d. o.), rest 1837. Längre
i v. reser sig den gotiska S:t Stephanskirche
(från början av 1300-talet) med ett 52 m
Domen i Mainz.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
