Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
659
Maitrank—Majblomman
660
in England» (s. å.) och »English law and the
renaissance» (1901). M. utgav tills, m. Fr.
Pollock det banbrytande arbetet »History of
english law» (2 bd, 1895; ny uppl. 1898).
Biogr. av H. A. L. Fisher (1910). V. S-g.
Maitrank [mai’traijk], ty., dryck, beredd av
mosel, tillsatt med socker (125 g på två
flaskor) och som får stå och dra högst 10
min. på friska, strax före blomningen
samlade Asperula odorata (se Madresläktet).
Maitre [matr], fr., herre, härskare, lärare,
mästare; fr. förk. Me. — M. de c o n f é r e
n-ces [-do käferä’s], föreläsare;
universitetslärare (ung. dets. som docent). — M. d’h
ö-tel [-dåtä’l], hovmästare. — M. de p 1 a
i-sir [-do pläzPr], utom Frankrike brukligt
uttryck för ledare av sällskapsnöjen.
Maitresse [mäträ’s], fr., älskarinna; frilla;
sv. stavning: m ä t r e s s.
Maitrise [mätrPz], fr. (av maitre, mästare),
musikskolor vid de större kyrkorna i
Frankrike. M., som upprättades på 1500-talet och
upphävdes vid franska revolutionen, voro
ett slags läroverk med allmänbildande
ämnen men med musiken (sången) som
huvudfack. T. N.
Maj (lat. Ma’jus; jfr Maia 2), årets femte
månad (i den romerska kalendern före 153
f. Kr. den tredje), har 31 dagar. I den gamla
almanackan tillädes den namnet
blomstermånad, ehuru flertalet växter blommar först
senare. Frostvindar från n. v. göra m.
förrädisk i klimatiskt avseende (jfr K r å k n
e-d a n och Luddenätter, i Sydsverige
kallade »naddarna»). Satsen »maj våt och kall
fyller bondens lador all» vilar på det
sakförhållandet, att en så beskaffad väderlek
hämmar för grödan skadliga insekters utveckling.
Säkert sedan medeltidens mitt — möjl.
firades dagen oeh tändes eldar redan i slutet av
antiken — högtidlighölls den 1 maj som
vårens början, ehuru dagen (Valborgsmässan)
aldrig fick kyrklig helgd. Gröna grenar
sattes upp framför husen, majstång restes m. m.
Mot slutet av medeltiden utvecklades härav
i städerna en fest, överförd till Danmark
(inkl. Skåne) från hansestäderna. Även i
Sverige omtalas den. Det vapenföra
manskapet samlades utanför staden och mönstrades,
en tävlings-(fågel-)skjutning anställdes, och
majgreve valdes. I spetsen för skaran,
som bar gröna grenar, red denne tillbaka till
staden (»rida maj i by») och gav ett stort
kalas. En annan sed är tornering mellan en
representant för vintern (vintergreven) och
en för sommaren (sommargreven). Den förra
festen övertogs av landsbygdens befolkning.
Jämte majgreven uppträder även en
majgrevinna. Festen har i de gamla danska
provinserna levt kvar till våra dagar i seden
att »sjunga maj»; byns manliga ungdom drog
omkring till gårdarna tidigt på morgonen 1
maj, sjöng majvisor, fick gåvor och stack
gröna kvistar i takskäggen. Nämnas må
också, att åldermansskiftet i byalagen med
undantag för Sydskåne inföll 1 maj. Seden i det
övriga Sverige att tända eldar
Valborgsmässoafton är till sin historia mycket litet utredd;
dess betydelse är omtvistad. I övrigt lever
maj-firandet i städerna endast kvar i vårmiddagar
och sällskaplig samvaro (t. ex.
studentnationernas i Uppsala majfester och majhälsningar).
Litt.: Martin Persson Nilsson, ȁrets
folkliga fester» (1915) och »Festdagar och
vardagar» (1925); C. W. v. Sydow, »God afton,
om I hemma är» (1917). M.PnN-n.
Första maj har alltsedan 1890 varit den
socialdemokratiska arbetarrörelsens
högtidsdag, främst karakteriserad genom
demonstrationer (demonstrationståg) för av rörelsen
påyrkade allmänna samhällsreformer el.
aktuella krav. I samband därmed har dagen i stor
utsträckning blivit en fridag för arbetarna (i
vissa tyska stater genom lagstiftning). I
Sverige har den av gammalt varit lovdag i
skolorna och är sedan 1921 i största utsträckning
fridag även i den militära tjänsten. E. Spr.
Maja, högerbiflod till Lenas biflod Aldan,
i ö. Sibirien, från Stanovojbergen. 1,100 km
lång, segelbar 470 km.
Majako’vskij, Vladimir Vladimir
o-vitj, rysk författare och publicist (1894—
1930). Började som övermänniska i den ryska
futuristiska skolan, ställde efter kriget sina
talanger i revolutionens tjänst, målade
affischer, besjöng massan och blev omåttligt
populär men fann sig mindre väl till rätta i det
vardagliga återuppbyggnadsarbetet och tog
själv sitt liv. Utom självförhärligande dikter
och bullrande agitationsvers skrev M., en
schvungfull språkkonstnär, även oden,
satirer och dramer; han var också en flitig
publicist. Flera uppl. av M:s saml. skr. ha
utkommit. bl. a. en i 6 bd 1928.
Maja’no, Benedetto da, italiensk
marmorbildhuggare och arkitekt (1442—97), bror
till G. da M.; verksam i Florens. Mer än de
samtida skulptörerna är M. den berättande,
figurrika reliefens mästare (se Bostad, bild
48). Hans förnämsta verk är predikstolen i
Santa Croce i Florens (se Florentinsk
konst, bild på pl. 1), i vars reliefer ur
Fran-ciscuslegenden han återupptagit traditioner
från årh:s förra del (Ghiberti). M. söker icke
det dramatiskt uttrycksfulla utan en klar
harmoni oeh en djup men stilla själslighet.
Som porträttskulptör lägger han an på en
långt driven detaljkarakteristik
(porträttbyster av Pietro Mellini i Bargello, Florens,
och Filippo Strozzi i Louvre, Paris). Som
arkitekt byggde han det ståtliga Palazzo
Strozzi i Florens, som dock avslutades av
Cronaca. H. C-l.
Maja’no, Giu 1 i a n o da, italiensk
arkitekt och dekoratör (1432—90), bror till B. da
M. Utförde i Neapel Porta capuana (1484), en
sträng och ståtlig portbyggnad, samt (från
1487) det kungliga sommarpalatset Poggio
reale, nu spårlöst borta. Palatsets förstörande
är särskilt beklagligt, då M. just på
trädgårdskonstens och villaarkitekturens områden haft
en avgörande betydelse. H. C-l.
Maja’nthemum, bot., se Ekorrbär.
Maja X, pseud., se A 1 v i n g, F. M.
Majbaggar, skalbaggsläktet Meloe, se
01-j eb agga r. Den vanliga ollonborren
benämnes även majbagge (se Ollonborrar).
Majblomman, F ö r s t a-m a j-b 1 o m m a n,
ett märke i form av en liten konstgjord
blomma, som 1 maj varje år genom
Första-maj-blommans riksförbund (bildat 1907 på
initiativ av fru Beda Hallberg i Göteborg) och dess
lokalavd. försäljes bland allmänheten.
Inkomsten härav lämnas såsom bidrag till
kost
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
