Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Majorat - Majorca - Major domus - Major e longinquo reverentia - Majorennitet - Majorianus - Majoristiska striden - Majoritet - Majorna - Majs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
663
Majorca—Majs
664
Majs, a småax av hanblommor, b honax (kolv;
omkring Vb nat. storl.).
betydelse, vid vilket närmaste skyldemannen
men, om flera äro lika närskylda, den äldste
av dem är arvsberättigad. M. har
tillämpning inom statsrätten (tronföljd), länsrätten,
vid familjefideikommiss m. m. — Själva den
egendom, som på detta sätt går i arv, kallas
stundom majorat. A. Th. S.*
Majo’rca, dets. som Mallorca, se B
a-1 e a r e r n a.
Ma’jor do’mus, lat., hovmästare, hos flera
germanfolk urspr. titeln på en hovämbetsman
i det kungliga palatset. I Frankiska riket
blev m. småningom den egentlige regenten
under merovingerna (se Frankrike, sp.
985). Redan Austrasiens m. Grimoald gjorde
på 650-talet ett försök att överflytta kronan
till sin ätt men misslyckades och avrättades.
En tid därefter tillkämpade sig Neustriens
m. Ebroin major-domusvärdigheten över hela
Frankiska riket. 687 besegrade den
austra-siske stormannen Pippin, Grimoalds systerson,
vid Testri (el. Tertri) sina neustriska
mot
Majsfält i Kalifornien.
ståndare och vann därmed
major-domusvärdigheten över hela riket ät sig och sin ätt (se
Karolinge r). Om hans son Karl Martell
se d. o. Med dennes son Pippin den lille
upphörde major-domusämbetet. då Pippin 752 lät
utropa sig själv till konung (se
Frankrike, sp. 986). S. B.*
Ma’jor e longFnquo revere’ntia, lat.,
vördnaden växer med avståndet (från föremålet).
Majorennitèt, myndighet(sålder).
Majoriänus, romersk kejsare i
Västerlandet, blev genom Ricimer upphöjd på tronen
457. M. sökte förbättra rikets tillstånd,
strävade efter att återtaga Afrika men
misslyckades och tvangs att avsäga sig kronan
(461). Han dog s. å., trol. dödad på Ricimers>
anstiftan. R. Tdh.*
Majori’stiska striden, se Major, G.
Majoritet (av lat. ma’jor, större) el. P1
u-ralitét (av lat. plus, mera), flertal,
övervägande antal; särskilt i fråga om röster vid
ett val el. vid besluts fattande av en
församling. Man plägar skilja mellan absolut
m., som utgör mer än hälften av hela det
antal, som kan komma i fråga (t. ex. antalet
avgivna röster vid ett val), och relativ m.,
då nyssnämnda storlek icke uppnåtts. TilT
skillnad från dessa båda slag av enkel m.
menar man med kvalificerad m. en på
visst sätt stänkt m., t. ex. då två tredjedelar
av avgivna röster erfordras för att en person
skall bli vald el. ett beslut giltigt. E. Spr.
Majorna, stadsdel i Göteborg (se d. o., sp.
184 och kartan).
Majs, Zea mays, ett storvuxet, enårigt
sädesslag, ursprungligt i Sydamerika, ej känt i
vilt tillstånd men möjl. härstammande från
det bladrika gräset i Mexiko Euchlaena
mexi-cana (se d. o.), med vilket det bildar
bastarder. Till Europa infördes m. kort efter
Amerikas upptäckt. Numera odlas m. täml.
vanligt över hela de tropiska och de
varmtem-pererade produktionsbältena. Dess avgjort
viktigaste odlingscentrum ligger i U. S. A.
och omfattar the cornbelt strax s. och s. v.
om Stora sjöarna, vilket ensamt lämnar
något mer än hälften av hela
världsproduktio-nen (108 mill. ton 1928). Jord och klimat äro
här synnerligen utmärkta för allt
slags sädesodling, men m., som är
mest givande, upptager
övervägande delen av åkern. Även i
Europa odlas m. på den bättre
jorden. Största odlingarna uppvisa
ungerska, rumänska och
lombar-diska slätterna. Inom
Sydamerika utvecklas majsodlingen
mycket snabbt i Argentina (närmare
10 % av världsproduktionen).
Argentinas exportöverskott på m. är
numera större än något annat
lands. M. odlas någon gång i
Sydsverige men endast som grönfoder
och prydnadsväxt. M. är
storvuxen, vanl. 2 m men någon gång
ända till 6 m hög, samt har
en-könade blommor. Hanblommorna
sitta i en yvig, pyramidformig
vippa i stjälkens topp och
honblommorna i tjocka, sammansatta
ax. kolvar, i bladvecken. De
ärtstora, i kolvarna tätt intill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
