Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
667
Makaroni—Makedonien
668
ett munksällskap i Libyska öknen. M. d. y.
el. M. A 1 e x a n d r i n e n (d. omkr. 408)
utövade stort inflytande på munkarna i den
s. k. Nitriska öknen.
Makaroni (venez. dial. macaroni), födoämne,
som beredes av glutenrikt vete och förekommer
i handeln i form av gulvita, smala rör (de
smalaste kallas spaghetti), små stjärnor,
trådar (s. k. v e r m i c e 1 1 e r, eg. »små
maskar») el. smala band (nudlar). Av
mannagryn (eg. vetegryn, it. semolina) jämte vatten
beredes en deg, som knådas, valsas och pressas
i formar av olika slag. Efter formningen
torkas varan hårt. Väl beredda m. kunna
förvaras ända till fyra år. Den bästa sortens
m. innehålla ägg. Stundom tillverkas m. i
hemmen av vetemjöl. Kokta m. äro en
favoriträtt i alla samhällsklasser i Italien.
Italienska m. anses bäst. Numera fabriceras goda m.
även i Sverige. (D-e.)
Makarönisk poesi, skämtdikter på ett
blandspråk av latin och författarens eget
tungomål, uppstod i Italien vid 1400-talets slut
och fick ryktbarhet särskilt genom
»Maca-ronea» av G. Folengo (se d. o.). I Sverige
gav G. Stiernhielm genom »Discursus
astro-poeticus & comicus» ett gott exempel. Ett
annat ge inledningsraderna till en
studentsång från Lund:
Gingimus in gatis cum kameratibus omnes,
Slogimus in stenos käppis, påkisque, klackisque,
Uno ore fullissimo skojantes atque tjutentes.
Makarov [-a’røf], Stepan Ossipovitj,
rysk amiral (1848—1904). Deltog i
rysk-turkiska kriget 1877—78, ägnade sig därefter
bl. a. åt hydrografiska studier i Bosporen
och meteorologiska i
Stilla havet, inlade
stor förtjänst om
byggandet av den stora
isbrytaren »Jermak»
och företog med denna
bl. a. en
forskningsfärd till Frans Josefs
land. 1891—94 var M.
inspektör för
sjöartilleriet, sedan
eskaderchef och vann rykte
som framstående
strateg. 1899—1904 var
han befälhavande
ami
ral i Kronstadt och blev efter rysk-japanska
krigets utbrott högste chef för ryska
Stilla-havsflottan. Han visade genast medryckande
energi, utlade mineringar kring Port Arthur,
gjorde utbrytningar och hämmade i hög grad
japanernas operationer. 13 april 1904 stötte
hans flaggskepp »Petropavlovsk» på en mina
och sjönk inom en minut, varvid M. och större
delen av besättningen omkommo. H. W-L*
Mäkart, Hans, österrikisk målare (1840
—84). Var elev av Piloty i München och blev
den främste koloristen och stoffmålaren av
dennes skola. M:s fantasier av strålande,
yppigaste färgprakt, påverkade av
venezian-ska renässansmästare, triumferade över alla
betänkligheter och invändningar. Han intog
snart i Tyskland platsen som en av det
samtida måleriets hövdingar. Han flyttade till
Wien 1869 och levde där en konstnärsfurstes
liv, behärskade konsten och bestämde smaken.
Typiska för hans riktning äro »Pesten i Flo-
rens», »Abundantia», »Kleopatra på Nilen»,
»Karl V :s intåg i Antwerpen», »Ariadnes
triumf», »Dianas jakt» — praktstycken av
bländande iscensättningskonst, beräknade på
ett överväldigande
första intryck. M :s
oförsiktiga behandlingssätt gjorde, att hans
målningar inom kort
förlorade sina
färgers glans — endast
en del småtavlor,
mestadels kostymbilder
el. dekorativa skisser,
ha bevarat sin
ursprungliga styrka.
Målningar av M.
finnas i Wien, München,
Berlins nationalgal-
leri, Hamburg (»Karl V:s intåg», nu
magasinerad). Stutteart, Dresden o. s. v.
M:s smak blev en tid framåt härskande i
Tyskland, även i rumsinredning; han
påverkade både tyska och utländska unga målare,
bland svenskar J. Kronberg (1875 ff.). Litt.:
E. Ranzoni, »Makart-Werk» (1886—88);
mo-nogr. av R. Stiassny (1886). G-g N.
Makartsbuketter, efter målaren H. Makart
uppkallade buketter av torkade växtdelar,
pampasgras o. a. M. voro på 1870- och
1880-talet mycket omtyckta som rumsprydnad.
Maka’ssar, huvudstad i nederl.-ostind. guv.
Celebes, på Makassarhalvöns s. v. kust; 57,475
inv. (1927), därav omkr. 3,590 européer. M.
består av den på pålar byggda malajstaden
och den holländska stadsdelen V 1 a a r d i n
g-e n. Förträfflig hamn, sedan 1846 frihamn.
Export av copra, kopal och dammarharts,
rotting, svartpeppar m. m.
Makassärer, ett folk på Celebes (se d. o.).
Maka’ssarolja, ett hårmedel med namn efter
Makassar (se d. o.). Det beredes av fröna av
Schleichera trijuga, ett i malajiska övärlden
växande träd av sapindacéernas familj. M. är
ljusgul, smörliknande och luktar svagt
bittermandel. Som möbelskydd mot nedflottande
genom makassaroljiga huvuden användes förr
antimakasser (se A n t i m a k a s s). C. G. S.
Maka’ssarsundet, omkr. 3,000 m djupt sund
mellan Celebes och Borneo, 140—250 km brett.
Makedonien, Macedönien, landskap på
Balkanhalvön, mellan Egeiska havet,
Tessa-lien, Albanien, Serbien. Bulgarien och
Tra-kien. M. är ett bergland. I Egeiska havet
skjuter halvön Chalkidike långt ut. Mellan
bergen breda floddalar. De största floderna
äro Haliakmon (Vistritsa), Vardar (Axios)
och Struma (Strymon). M. är fruktbart och
rikt på bergverk. Tillhör nu till största delen
Grekland.
Historia. M:s hela äldre historia är insvept
i dunkel. Dess konung Alexander I såg
sig tvungen att som persisk vasall deltaga i
Xerxes’ härnadståg mot Grekland (480). I
Greklands angelägenheter invecklades M.
ånyo under Perdikkas II (reg. 454—
413), vilken under peloponnesiska kriget
understödde än Aten och än Sparta. Hans son
Archelaos främjade landets andliga
odling genom att där införa grekisk bildning.
Efter hans död (399) följde en lång tid av inre
förvirring och blodiga tronstrider, vilka om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
