Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Makedonien, Macedonien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
669
Makedonien
670
Landskapsbild vid Vardar.
sider fingo en ända, då Filip II (reg. 359
—336) besteg tronen. Med Filip vidtager M:s
stormaktsperiod (se Filip, sp. 325—326), och
genom hans son Alexander den stores (reg.
336—323) glänsande erövringar höjdes M. för
en kort tid till huvudland i ett världsrike.
Efter Alexanders död styrdes landet till en
början av Antipatros men var efter dennes
död (319) under många år en kastboll i
striderna mellan rivaliserande diadocher. Slutligen
(276) lyckades Antigonos Gonatas där
grundlägga ett stadigvarande välde, vilket
även övergick till hans efterkommande.
Väldet över Grekland var fortfarande ett mål för
de makedoniska konungarna (Demetrios
1 1, 240—230, och Antigonos Doson,
230—221) men gjordes dem stridigt genom
Akajiska och Etoliska förbunden. I sin nöd
sökte grekerna hjälp hos romarna, som med
glädje begagnade tillfället att utsträcka sitt
inflytande även till Grekland och M. Konung
Filip V (en son till Demetrios II) blev av
konsuln Quinctius Flamininus i grund slagen
vid Kynoskefalai (197), och hans son P e
r-seus besegrades vid Pydna (168) av den
romerske fältherren Aemilius Paullus. 146 f.
Kr. förvandlades M. till en romersk provins,
som omfattade även Tessalien och en del av
Illyrien. Vid Romerska rikets klyvning (395
e. Kr.) lades M. till den ö. delen. Under
medeltidens ständiga strider mellan östromerska
riket och de bulgariska och serbiska väldena
bytte de olika landsdelar, som motsvarade det
gamla M., gång på gång ägare, tills de under
senare hälften av 1300-talet och förra hälften
av 1400-talet stycke efter stycke erövrades
av turkarna. A. M. A.*
Det område, som plägar sammanfattas
under det historiska namnet M., motsvaras ung.
av de forna turkiska vilajeten Saloniki,
Mo-nastir och Kossovo. Befolkningsförhållandena
inom detta område voro sällsynt förvirrade.
Bland invånarna voro alla Balkanhalvöns
stammar i avsevärt antal representerade:
turkar, greker, bulgarer, serber, rumäner
(kutso-vlacher) och albaner. De etnografiska
gränserna i M. ha alltid varit synnerligen
oklara, och de befolkningsstatistiska
uppgifterna hos olika författare ha växlat på ett
rent av fantastiskt sätt alltefter nationalitet
och politiska sympatier. En makedonisk
fråga uppstod först med den omstöpning av
Makedonisk bondkvinna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
