Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
673
Makonnen—Makrillsläktet
674
tälska från alla britt, besittningar i Stilla
havet. 1927 funnos där 439 patienter.
Makonnen, ras M., abessinsk krigare (1862
—1906), kusin till kejsar Menilek, vicekonung
i prov. Harar. M. ledde 1889 en diplomatisk
beskickning till Europa och tog 1895—96
verksam del i kriget mot italienarna, som
han tillfogade flera nederlag (särskilt vid
A d u a 1 mars 1896). Han representerade 1902
Abessinien vid Edvard VII:s kröning i
London och förde i Paris viktiga underhandlingar
om järnvägen Djibouti—Harar. Den tappre
och statskloke M. var vid sin död av Menilek
utsedd till tronföljare; hans son Tafari är nu
Abessiniens kejsare. V. S-g.*
Mako’vskij, ryska målare. Konstantin
J ego ro vi t j M. (1839—1915) målade ryska
historieämnen (»Ivan den förskräckliges död»),
porträtt och folkliga motiv (»Rusalkorna»,
»Bojarbröllop», »Karneval i S:t Petersburg»).
Monogr. av Bulgakoff (1892). Hans bror
Vladimir Jegorovitj M. (1846—1920) blev
1881 lärare vid konstskolan i Moskva och
1894 rektor vid akad. i Petersburg. Han
målade folktyper och genrer av stark karaktär
och blev kallad Rysslands Menzel. Bland hans
ämnen märkas »Konkursen», »Marknad vid
Kremls mur», »Läkarens väntrum». M. var
även en framstående etsare. Bröderna M.
representerade på sin tid jämte E. Repin en
frodig och frisk realism, som ansågs bli
epokgörande i ryskt måleri. G-g N.
Makramé (av arab, mucharram), ett slags
genom knytning åstadkommet fransarbete.
Makrill, se Makrillsläktet.
Makrillfiskar, Sco’mbridae, fam. bland de
taggfeniga fiskarna, utmärkt av spolformig
kropp, två ryggfenor och djupt kluven
stjärtfena. Framför denna ligger en rad småfenor
på rygg- och buksidan. Alla äro skickligt
simmande rovfiskar, som uppehålla sig i stim
i havsytan. De förekomma i alla hav och äro
på grund av sitt fasta och feta kött högt
skattade som människoföda. I ekonomiskt
hänseende synnerligen viktiga äro
makrillsläktet och tonf isk släktet (se dessa
ord). Den i Atlanten allmänna Euthynnus
pelamis, b o n i t e n, har en underbart vacker
färgglans. Boniten, som blir 80 cm lång, följer
ofta i skaror fartygen åt. Köttet är torrt
och föga välsmakande. T. P.
Makrillfiske. Av det atlantiska
havsområdets vandringsfiskar är makrillen en av de
ekonomiskt mest betydelsefulla. Till 1885—86
var nordamerikanskt m. det europeiska vida
överlägset. I slutet av mars infinner sig
makrillen i trakten av Kap Hatteras i
Nord-Carolina. Småningom draga sig stimmen mot
n., ända upp till S:t Lawrenceviken, alltid v.
om Golfströmmen. 1880 utgjorde Förenta
staternas makrillfångst 425,000 barrels, 1886 gav
den blott omkr. 80,000 och senare ibland
endast omkr. 25,000 barrels fångst. Omkr.
1875 kom snörpvaden (purse seine) i bruk,
men efter den stora nedgången har fisket med
drivgarn varit det mest lönande. — I ö. delen
av Atlanten är makrillen föremål för stort
fiske från Storbritannien och Irland,
Frankrike, Norge och Sverige. Den förekommer
utanför hela Norge, fastän det egentliga m.
där knappast sträcker sig n. om Statt. Mot
s. fiskas makrillen ända nere vid Marocko,
och m. är ganska betydande även i vissa
delar av Medelhavet.
Den stora exporten av saltad makrill till
Förenta staterna från Norge och Sverige från
1880-talets mitt gav dessa länders m. starkt
ökat värde. Makrillen fiskas i Norge från
svenska gränsen till trakten av Bergen dels
under senare delen av maj och till in i
juli med drivgarn, dels också vissa år med
not. Under eftersommaren eller hösten dörjas
(se D ö r j) sedan mitten av 1880-talet makrill
ute i Nordsjön från större fartyg. 1927 gav
Norges m. 9,143 ton (= 2,527 mill. kr.). —
Sveriges m. bedrives med drivgarn på öppna
havet i Kattegatt och Skagerak från början
av maj till början av juli. Särskilt i trakten
av Skagen bedrives av bohuslänska fiskare
m. med dörj från mitten av juni till mitten
av sept. I mitten av 1880-talet började
bohusfiskarna fånga makrill i Nordsjön med dörj,
varvid makrillen fläktes och saltades ombord,
liksom på de norska fångstfartygen. I detta
fiske deltogo 290 fartyg 1910, därav 274 större
kuttrar av engelsk typ, med 2,495 mans
besättning. Fångsten utfördes till Amerika och
gav en inkomst av 1,386 mill. kr. Detta fiske
pågår från slutet av juni till början av okt.
På senare tid har det gått starkt tillbaka,
och 1928 deltogo endast 24 fartyg. Fångsten
blev då endast 3,412 tunnor. I Göteborgs och
Bohus län bedrives m. även med landvadar
på eftersommaren och hösten, stundom även
med snörpvad. M. med bottengarn
förekommer i n. Bohuslän men ej av någon större
omfattning. Hela Sveriges makrillfångst 1928
utgjorde 4,409 ton (= 1,120 mill. kr.). Av
fångsten kommo på Göteborgs och Bohus län
4,278 ton. — Danmarks m. uppgick 1927 till
3,621 ton makrill (= 0,634 mill. kr.).
I handeln går makrillen ej blott som färsk
och saltad utan även som rökt och inlagd till
konserver. Från Bohuslän har sedan länge
rökt makrill, skuren i tunna skivor och inlagd
i olja, förts i handeln. (K. A. A-n.)
Makrillgäddor el. Näbbgäddor,
Scom-beresöcidae, fam. bland benfiskarna. Käkarna
hos flertalet arter äro näbbformigt utdragna.
Hit höra bl. a. näbbgädda och
flygfiskar (se dessa ord). Makrill gäddan,
Scomberesox saurus, liknar näbbgäddan men
har en rad små bifenor mellan stjärtfenan
och rygg-, resp, analfenan. Den blir 45 cm
lång, förekommer i hela Atlanten och fångas,
ehuru sällan, vid Bohuslän och i Öresund. T. P.
Vanliga makrillen.
Makrillsläktet, Sco’mber, tillhör fam.
makrillfiskar. Kroppen är täckt med mycket små
fjäll, och de två ryggfenorna äro långt åtskilda.
Den vanliga makrillen, S. scomber,
förekommer i n. Atlanten, Medelhavet, Svarta
havet och intränger tillfälligtvis även i öster-
XIII. 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
