Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
737
Malström—Malta
738
Malström, kraftig strömvirvel i havet.
Malströmmen (av Mælström), i äldre geografisk
litt. förekommande och på kartor utsatt
fruktansvärd vattenvirvel utanför Norges västkust,
i senare tid identifierad som en överdriven
föreställning om tidvattensströmmarna i
rännan mellan Högholmerne och Moskén s. om
Lofoten. B. R.
Malt, korn, som fått gro och sedan blivit
torkat. M. beredes i bryggerier och
brän-nerier på så sätt, att korn blötes i vatten
och lämnas i högar, som tid efter annan
omskyfflas. Härunder gror kornet och utsänder
rottrådar (s. k. m a 11 g r o d d a r). Sedan
detta skett, torkas kornet vid lägre eller
högre temp., allteftersom det skall användas
i brännerier eller till bryggning av
maltdrycker. Under groningen undergå kornets
olika beståndsdelar väsentliga kemiska
förändringar. Kornets äggviteämnen omsättas,
och en grupp av enzym bildas, vilka
sammanfattas under namnet d i a s t a s (se d. o.).
Diastasen förvandlar kornets stärkelse till
d e x t r i n e r (se d. o.), närmast
högmolekylära dextriner, vilka färgas av jod, och sedan
dextriner med lägre molekylarvikt. Den
delen av diastasen, som spjälkar stärkelsen
(amylum) till dextriner, kallas a m y 1 a s.
Dextriner spjälkas omedelbart vidare genom
förmedling av diastasens dextrinaser till en
sammansatt sockerart, maltos. Till följd
av maltoshalten har m. söt smak. Om man
med ljumt vatten utlakar m., får man en
infusion, som innehåller m:s lösliga
beståndsdelar: maltos, dextrin och diastas. Till följd
av diastashalten har denna infusion
egenskapen att vid lämplig temp. förvandla stärkelse
till maltos och dextrin, varför den begagnas
i brännerier för att förvandla den i potatis
och säd förekommande stärkelsen till maltos,
som sedan genom tillsats av jäst sönderdelas
till druvsocker och försättes i alkoholjäsning.
Den i bryggerier på olika sätt beredda
infusionen av m. kallas vört och ger, sedan den
försatts med humle, efter jäsning
maltdrycker. H. E.*
Malta, brittisk kronkoloni i Medelhavet,
omkr. 100 km från Siciliens sydspets och 325
km från Tripolis p£ Afrikas kust; 316 kvkm
(med de små öarna Gozzo, Comino och
Co-minotto), 230,618 inv. (1929; garnisonen om
ung. 10,000 man ej inräknad). M. vilar på
en submarin tröskel, en återstod av den
landsträcka, som tidigare förband Europa och
Afrika, ön är uppbyggd av tertiär kalksten
och når högst 258 m ö. h. Endast i n. ö.
intränga vikar, Valetta bay, S:t Paul’s bay
och Melliha bay, samt på sydkusten den breda
Marsa Scirocco. Havet har grävt fantastiska
grottor och hålor längs kusterna. M. saknar
floder och sjöar men äger många små bäckar
och källor. Klimatet är subtropiskt.
Ärsme-deltemp. är 19° C, medeltemp. för jan. 13°
och för juli 26,2°. Vintertid blåser stundom
nordvästvinden, gregale, med orkanlik styrka,
och året runt är ön utsatt för besvärande
blåst. Den årliga nederbörden är 550 mm (okt.
—mars), ön ger ett bart och stenigt intryck.
Träd och planteringar skyddas nämligen mot
de häftiga vindarna av höga stenmurar. Den
odlade marken (174 kvkm 1928—29) är
terrasserad och mycket bördig. Vete, korn,
potatis, lök, majs, bomull, vin, fikon o. a.
syd-frukter odlas, ön lämnar god honung.
Spetsar, cigarretter, bomullsvävnader och
fili-gransarbeten förfärdigas. Fiskeflottan
omfattade 684 båtar 1928—29, och fisket
sysselsatte s. å. 3,500 pers. Importens (vete,
petroleum, kol, mjöl, socker, textilier m. m.)
värde utgjorde 1928 3,999,109 pd st.,
exportens (potatis, cigarretter, lök m. m.)
556,908 pd st. M. är britt, flottans
Medel-havsstation och en av världens viktigaste
kolstationer för handelsfartyg. 1928 anlöptes
M. av 2,523 fartyg om 3,397,698 ton. Den
förnämsta hamnen är huvudstaden Valetta (se
d. o.). Befolkningen, malteser, en blandning
av arabiskt, normandiskt, spanskt och
italienskt blod, anser sig själv vara av feniciskt
ursprung. Den talar maltesiska, en arabisk
dialekt, starkt uppblandad med ital. o. a. lånord.
Om språkens off. ställning se sp. 739. Univ.
finnes i Valetta. Religionen är den
romerskkatolska. Utvandringen till främmande
sjöstäder kring Medelhavet är stor. Järnväg (13
km) går från Valetta till Cittä Vecchia
(No-tabile), den gamla huvudstaden. Mynt, mått
och vikt äro de engelska. På M. finnas rika
fornminnen. Särskilt äro kulttemplen från
neolitisk tid av stort intresse (se M e g a 1
i-tiska monument samt T. Zammit,
»Pre-historic Malta», 1930). Museet i Valetta har
betydande förhistoriska fynd. E.L-r;H. R-h.
Historia. M. koloniserades trol. tidigare än
1000 f. Kr. av fenicierna och på 700-talet f. Kr.
av grekerna. På 500-talet f. Kr. kom ön till
Kartago, som 216 f. Kr. måste avstå den till
Rom. Under folkvandringstiden intogs M. 454
av vandalerna, 494 av goterna och 534 av
bysan-tinerna under Belisarius. 870 kommo araber
dit men fördrevos 1090 av normanderna under
Roger. På 1100-talet förenades M. med
Sicilien och gavs 1530 av kejsar Karl V som län
åt johannitorden (se d. o. och La Valett e).
Juni 1798 intog Bonaparte ön på sin färd till
Egypten; 1800 besattes den av engelsmännen,
som genom freden i Paris 1814 fingo den sig
tillerkänd. M., som under senare tid gjort
anspråk på självstyrelse, erhöll genom den
nya författningen av 1921 och 1928 en
begränsad sådan med eget parlament, bestående
av en senat om 17 och en lagstiftande
församling om 32 medl. Även språkfrågan har
varit föremål för tvister mellan den engelska
regeringen och befolkningen men har nu lösts
XIII. 24
MALTA
Skala 1:1500000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
