Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malta - Maltafeber - Maltakors - Maltas - Maltdrycker - Maltdrycksbeskattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
739
Maltafeber—Maltdryeksbeskattning
740
Temperaturkurva vid ett fall av Maltafeber.
genom en kompromiss, enl. vilken engelska är
koloniens off. språk, maltesiska får användas
i folkskolorna och italienska är
domstolarnas off. protokollsspråk, varvid dock rätt
medges åt alla icke-malteser att bli förhörda
på engelska språket. En häftig kyrkopolitisk
konflikt föranledde 1930 engelska regeringen
att på obestämd tid suspendera den nya
författningen och helt lägga styrelsen i
guvernörens hand.
Litt.: A. Mayr, »Die Insel M. im Altertum»
(1909); A. Macmillan, »M. and Gibraltar»
(1915); G. Strickland, »M. and the
phoeni-cians» (1920); E. W. Schermerhorn, »M. of the
knights» (1929). (Å. S-n.)
Maltafeber, en i Medelhavsländerna
förekommande febersjukdom. M. orsakas av eh
liten stavformig bakterie, som överföres på
människor genom mjölk från sjuka getter.
Hos getterna är det mest framträdande
symtomet missfall, »kastning». Bakterien
upptäcktes 1887 av engelsmannen Bruce, som
kallade den Micrococcus melitensis.
Smittsam kastning förekommer även hos kor, och
1897 påvisade dansken Bang, att den
förorsakas av en bakterie, som sedermera
befunnits vara alldeles lika Bruces bacill. 1924
lyckades amerikanen Keefer visa, att Bangs
bacill åstadkommer en sjukdom även hos
människan av samma art som M. Sedermera
har denna sjukdom påträffats över hela
världen. De sjukdomssymtom, som framkallas av
Bruces och Bangs baciller, äro praktiskt taget
identiska, och man sammanfattar dem därför
under namnet febris undulans. Feberkurvan
är näml, undulerande (vågformig; se bild) med
veckolånga perioder av temperaturhöjning,
omväxlande med perioder av normal temp.
Sjukdomen är långvarig och kan dra ut över
ett år eller mera. Den är dock jämförelsevis
godartad, och dödligheten anges till 2 %.
Även i Sverige har under de senaste åren ett
betydande antal fall av febris undulans
påvisats. Säkerligen har denna sjukdom
förekommit länge i Sverige men rubricerats som
feber av okänd orsak. H. B-d.
Maltakors, se Kors, bild 23.
Maltas, enzym (se d. o.), som spjälkar maltos.
Maltdrycker, av mältad spannmål (malt),
humle och vatten genom jäsning beredda
drycker, som utom jäsningsprodukterna
alkohol och kolsyra innehålla ojäst extrakt ur
maltet, t. ex. öl, svagdricka, porter. Se
vidare Maltdryeksbeskattning och
Maltdryckstillverkning.
Maltdryeksbeskattning förekom i Sverige
trol. redan under medeltiden, med visshet
under 1500-talet. Johan III:s mandat 1572
införde en accis att erläggas av alla, som
främ
mande el. inländska drycker »inlägga till köp
och med kannetal utsälja». 1622 föreskrevs
en avgift på tillverkningen, en produktskatt
(jfr Maltskatt), vilken t. o. m. var
graderad efter ölets styrka. I 1672 års
»brygg-och krögareordning» grundades accisen på det
till brygd använda maltet, d. v. s. utgick som
råämnesskatt. Lagstiftningen mildrades i
samma mån statsmakternas intresse
koncentrerades kring brännvinsmissbrukets
bekämpande. Under 1800-talets förra hälft
bort-föllo alla saluacciser. Med
husbehovsbrän-ningens avskaffande (1855) och den
restriktivare brännvinslagstiftningen blev även tal
om maltdrycksförsälj ningens reglering och
m:s återinförande. Den förra ordnades
definitivt först genom 1905 års förordn. ang.
försäljning av vin och öl och den senare genom
1903 års förordn. ang. tillv. och beskattning
av maltdrycker. Bryggerierna indelades i två
klasser, skattepliktiga och skattefria, i vilka
senare endast svagdricka (maltdryck med
högst 21ln volymprocent alkohol och inbryggd
med en stamvört, vars extrakthalt ej översteg
6 %) fick tillverkas. I de skattepliktiga
bryggerierna utgick skatten med visst belopp för
varje kg till brygd använt malt enl. en
graderad skala. För att möjliggöra
svagdricks-tillverkning vid de skattepliktiga
bryggerierna medgav man viss restitution för det
omedelbart till svagdricka använda maltet. Trots
skattehöjningar (1907 och 1909) uppgick
skatten 1911—15 ej fullt till 2 öre per halvbutelj
och inbringade endast 5,2 mill. kr. per år.
Jämsides med yrkanden på en restriktivare
rusdryckslagstiftning framkommo doek snart
krav på effektivare åtgärder till hämmande
av starkölskonsumtionen. På grund av
kristidens råämnesbrist nedsattes 1917—18
stam-vörtsstyrkan till omkr. 4 %. När
malttillgången 1919 steg, höjdes stamvörtsstyrkan
ånyo, men då hade
rusdrycksförsäljningsför-ordn. trätt i kraft, och därigenom drabbades
alla maltdrycker med mer än 3,6
volymprocent alkohol av stränga
försäljningsbestäm-melser. Bryggerierna tillverkade då
maltdrycker, som föllo under denna gräns. 1923
utfärdades den ännu gällande förordn. om
tillv. och beskattning av maltdrycker. Dessa
indelas i tre klasser. Kl. I omfattar, efter
lagändring 1928, dels svagdricka, d. v. s. maltdryck
med ej mer än 1,8 viktprocent alkohol och
inbryggd med en stamvört, vars extrakthalt
ej överstiger 6 %, dels maltdricka, d. v. s.
maltdryck med ej mer än 1,8 viktprocent
alkohol och inbryggd med en stamvört av en
extrakthalt, överstigande 6 men ej 10,5 %, och
så behandlad, att dryckens alkoholhalt ej kan
överstiga 1,8 viktprocent. Kl. II omfattar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
