Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
745
Malthusianism—Malva
746
i a n i s m. — Litt.: K. Wicksell, »Läran om
befolkningen» (2:a, omarb. uppl. 1926; i
Ver-dandis Småskrifter, n:r 170); G. Alegård,
»Befolkningsfrågan genom tiderna» (1926;
ibid., n:r 301). P. E. F-k.*
MalthusianFsm, den riktning inom
nationalekonomien (eg. befolkningspolitiken), som
med anslutning till Malthus’ befolkningslära
antar en naturlig tendens hos befolkningen
att överflygla försörjningsmöjligheterna,
vilken måste hämmas eller förebyggas; se
vidare Nymalthusianism. P. E. F-k.*
Maltos [-ä’s], kem., se Sockerarter.
Malträtèra, illa behandla, förfördela.
Maltskatt, i vidare bemärkelse skatt på
maltdrycker, i trängre den form av dylik
skatt, som lägges på maltet. M. bör enl.
nutida uppfattning vara en produktionsskatt,
d. v. s. vara lagd på tillverkningen. I senare
tid har den städse varit knuten till redskap,
råämne el. fabrikat. Vid
redskapsbe-s k att ningen utgår skatten efter
mäskkarens el. bryggpannans rymd.
Råämnes-beskattningen kan läggas på kornet,
på maltet (maltskatt i trängre bemärkelse)
el. på humlen. Kornskatten beräknas på den
stöpsatta kornmängden, maltskatten vanl.
efter den för tillv. av maltdrycker till
kross-ning uppvägda el., ehuru mera sällan, den
in-mäskade maltmängden samt humleskatten
efter den använda humlemängden. Den
ändamålsenligaste av dessa råämnesskatter är den
i Sverige sedan 1903 utgående, från Bayern
hämtade, på det uppvägda maltet beräknade
skatten. Kornskatt förekom fordom i Norge
men har där ersatts av en skatt på den
färdiga varan, d. v. s. av en typisk
produkt-(f a b r i k a t-)b eskattning. Denna
skat-teform brukas alltjämt t. ex. i Danmark. En
annan form av produktskatt är vörtskatten,
bestämd efter vörtens mängd och sockerhalt.
Denna skatteform, som tillämpats i bl. a.
Österrike, Italien och England, kräver liksom
den t. ex. i Holland och Belgien använda
red-skapsskatten en omständlig och dyrbar
kontroll samt har alltmer fått vika för andra
skatteformer. Jfr Mal tdry
cksbeskatt-n i n g. H. G-n.
Maltsocker, kem., se Sockerarter.
Maltzan [ma’ltsän], Heinrich von,
tysk forskningsresande (1826—74). Företog
från 1852 många resor till Nordafrikas
kustländer, Levanten, Abessinien och Arabien,
varunder han utbildades till en framstående
kännare av Orienten. 1860 lyckades han
förklädd intränga i Mecka. Han skildrade sina
resor i många arbeten, däribland »Meine
Wall-fahrt nach Mekka» (2 bd, 1865). O. Sjn.
Malung, socken i Kopparbergs län,
Malungs tingslag (se nedan), kring
Västerdalälven; 1,830,66 kvkm, 7,464 inv. (1930). Höglänt
skogsbygd, rik på myrar; älvdalen tätbebyggd.
Av hävd tillätes Tyngsjö kapellförs. (710 inv.)
som egen kommun behandla vissa ärenden.
1,954 har åker, 122,051 har skogsmark.
Kyrkbyn (omkr. 750 inv.) är tingsställe samt
betydande handels- och industrisamhälle med bl. a.
2 bankkontor, 3 hotell, ett 30-tal skinn- och
pälsvarufabrikanter, flera garverier etc. I M.
ligger Ellingeverkens trämassefabrik. Ingår i
M:s och Tyngsjö pastorat i Västerås stift,
Västerdals kontrakt.
Malung, tingslag i Kopparbergs län, invid
gränsen mot Norge och Värmland, kring
Västerdalälven, dess källarmar Fuluälven och
Görälven (Ljöra) samt övre Uvån m. fl. till
Klarälven och Svartälven avflytande åar;
4,668,94 kvkm, 13,774 inv. (1930). Socknar:
Äppelbo, Malung (med Tyngsjö kapell), Lima
(med Rörbäcksnäs kyrkobokföringsdistrikt)
och Transtrand. Tingslaget upptages
huvudsaki. av höglänta, nästan öde skogs- och
myrmarker samt i n. v., särskilt i Transtrand, av
fjäll (se kartan vid art. Dalarna).
Endast Västerdalälvens dalgång är tätt
bebyggd, varjämte mindre bygder, urspr. röjda
av finnar, utbreda sig främst kring Tyngsjö
och Rörbäcksnäs kapell. 4,578 har åker,
307,580 har skogsmark. Skogsbruk samt
jordbruk och boskapsskötsel äro huvudnäringar.
Efter öppnandet av statsbanan Limedsforsen
—Särna (1928) har handeln med norrmännen
i Ljöras dal (jfr Klarälven, sp. 810) starkt
tilltagit. M. tillhör Nås och Malungs
domsaga och är delat på Ovansiljans och
Västerdals fögderi. Tingställe: Malungs kyrkby.
Malus [maly’], Étienne Louis, fransk
fysiker (1775—1812), ingenjörofficer.
Kallades 1809 till Paris som examinator vid École
polytechnique. M. gjorde viktiga
undersökningar på optikens område.
Ma’lva, växtsläkte av fam. kattostväxter
(se d. o.), med omkr. 30 arter i n. halvklotets
tempererade länder. Blommorna äro vanl.
röda el. vita med 3 fria ytterfoderblad.
Frukten är en klyvfrukt, vars många delfrukter
äro avrundade i kanten och sitta i kanten av
ett platt fäste. Till formen erinrar klyvfrukten
om e.n ost (därav sv. namnet kattost). I
Sverige finnas 5 vilda arter, bl. a. kattost, M.
neglecta, med blekröda blommor, desmeros,
M. moschata, med vit el. skär blomkrona och
med utpräglad mysklukt, dvärgkattost,
M.‘ pusilla, och rosenmalva, M. alcea. Flera
MALUNGS TS
Skala l:2mill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
