Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
747
Malwa —Malörtsläktet
748
Desnieros, M. moschata.
arter odlas eller
finnas förvildade.
Blommor och blad,
Flores malvae och
Folia malvae, hade
förr på grund av
sin slemhalt
medicinsk användning. _ (E. S-g.)
Malwa (skt
Mä-lava), historisk
provins i det inre av
Indien, motsv. ung.
v. delen av
Cent-ralindien. M.
utgör en del av
The Mälwä agency,
styrd av en
politisk agent i
Ni-mach. I M:s
huvudstad, Ujjain,
regerade enl.
legenden under 1 :a
årh. f. Kr. den
frejdade konung
V ikramäditya, som säges ha instiftat
vikrama- el. samvattidräkningen, börjande år
58 f. Kr. M. spelade under den tidigare
medeltiden rollen av Indiens kanske viktigaste
kulturcentrum. 1561—64 erövrades M. av
stor-mogulen Akbar. Vid mogulrikets
sönderfallande erövrades M. av maratterna och råkade
småningom i ett anarkiskt tillstånd, tills det
1817—18 annekterades av engelsmännen.
Malväceae, Malvacéer, bot., se
Kattostväxter.
Malväles, bot., se Columniferae.
Malvoisir [-voasl’r] el. M a 1 v a s I r, förr
en gemensam benämning på söta, något
tjockflytande Medelhavsviner från de grekiska
öarna m. fl. vinodlande trakter. Numera
avser benämningen i allm. ett dylikt vin från
Madeira (se Madeiravin). G. H-r.
Malvy [-vi’], Louis Jean, fransk
politiker (f. 1875), invaldes 1906 i
deputeradekammaren, där han snart gjorde sig känd som en
av det socialradikala partiets ivrigaste
antiklerikaler och bl. a.
väckte
uppmärksamhet för sin kamp mot
lagförslaget om treårig
militärtjänst 1913.
Dec. s. å.
handelsminister i ministären
Doumergue, var M.
mars 1914—aug. 1917
inrikesminister i olika
ministärer. Beskylld
för att som sådan ha
behandlat
»défaitis-ter» och
fredsagitato-rer alltför skonsamt,
blev M. aug. 1918 dömd till 5 års
landsflykt för brottslig försummelse av
ämbetsplikter. Återkommen till Frankrike, hyllades
M. som martyr av sina partivänner och
invaldes maj 1924 åter i deputeradekammaren,
i vars finansutskott han de senaste åren varit
ordf. Han var en kort tid 1926 ånyo
inrikesminister. (L-ts.)
Malå, socken i Västerbottens läns
lappmark, Norsjö och Malå tingslag, invid ö.
Lapplandsgränsen, närmast s. om Skellefte
älv; 1,729,40 kvkm, 3,738 inv. (1930).
Bebyggd främst kring småsjöarna i socknens
mitt; f. ö. berglänt skogsbygd 300—600 m
ö. h. 1,054 har åker, 106,700 har skogsmark.
M. är länets enda egentliga skogslappsocken.
Export av renkött och hudar, tjära,
spinnrockar, timmer m. m. Pastorat i Luleå stift,
Lappmarkens andra kontrakt.
Malånäsfältet, se Skelleftefältet.
Malör (fr. malheur), förtretlighet, missöde.
Malörtsläktet, Artemisia, hör till de
korgblommiga växterna och omfattar omkr. 200
arter, de flesta hemma på n. halvklotet. De
äro örter el. halvbuskar (sällan buskar) med
vanl. djupt parflikiga el. delade blad och små,
oftast lutande korgar i klaselika ställningar
i toppen av stjälk och grenar. I kanten av
korgen sitta ofta små rörformiga
honblommor. I Sverige finnas 6 arter vilda.
Allmännast äro gråbo (se d. o.), A. vulgaris, och
malört, A. absinthium. Den senare är en
upprätt, bortåt meterhög flerårig ört med
täml. bredflikiga, på båda sidor gråludna
blad, halvklotformiga korgar och ljusgula
blommor; den växer på torr mark i s. och
mellersta Sverige och blommar i aug. och sept.
— Medicinalväxt är A. cina (i Turkestan),
vars torkade och pulveriserade blomkorgar
brukas mot mask (»maskfrö»).
I trädgårdstäppor och vid gårdar odlades
förr allmänt och anträffas ännu åbro dd,
A. abrotanum (från s. Europa), en
citron
Malört, Artemisia absinthium.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
