Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
749
Mamelueker—Mammut
750
luktande halvbuske med finflikiga blad; den
brukades i allmogekvinnornas »kyrkkvastar»
och nyttjas något som krydda i pickels. Föga
använd som krydda i Sverige är dragon
(fr. estragon) av A. dracunculus (från
Sibirien), en meterhög, flerårig ört med hela och
smala, glatta blad och skarp, stickande smak.
Nyttjas mest för att ge smak åt ättika,
»dragonättika». Malört brukas vid framställning
av absint och vermut (se dessa ord) och inom
medicinen, vanl. som malörtsextrakt,
Extractum absinthii, samt som
malörtsdroppar el. beska droppar, Tinctura
absinthii composita, vilka bestå av 100 dir
utspädd sprit, 8 dir malört, 2 dir galangarot,
2 dir pomeransknopp och 2 dir kardbenedikt.
Mamelu’cker, se Mamluker.
Mamertlner (lat. mamertlni), »Mamers’ (d.
v. s. Mars’) män», d. v. s. lejda krigarskaror.
En trupp m. hos Agathokles. Syrakusas
tyrann, besatte efter hans död (289 f. Kr.)
staden Messana och plundrade Sicilien.
Besegrade av syrakusanerna under Hieron d. y.,
mottogo de en punisk besättning som skydd
i Messanas borg, medan ett annat parti
påkallade hjälp av romarna, som avlägsnade
den puniska besättningen. Hierons och
kartagernas nu följ, angrepp blev inledningen till
det första puniska kriget. E. St.
Mamertinska fängelset (lat. Ca’rcer
mamer-tinus), ett måhända först under medeltiden
uppkommet namn på det äldsta fängelset i
forntidens Rom, beläget på Capitoliums
sluttning mot Forum och över en urgammal brunn
(Tullianum). I den nedre fängelsehålan
förvarades och avlivades bl. a. Jugurtha,
Cati-linas medbrottslingar och Vercingetorix. En
legend låter Petrus ha suttit fången här, och
fängelset invigdes därför på 1400-talet till
kyrka (San Pietro in carcere). Ovanpå denna
byggde snickarna (falegnami) sin skråkyrka,
San Giuseppe de’ falegnami, helgad åt
timmermannen Josef. J. C.*
Mame’stra, zool., se Nattflyn.
Mamey [-me’j], bot., se M am me a.
Mamia’ni de’lla Rovere [ rå’vere],
Teren-zio, greve, italiensk politiker och filosof
(1799—1885). Deltog i 1831 års revolutionära
rörelser, fängslades och förvisades från
Kyrkostaten, bosatte sig i Paris samt skrev där
filosofiska arbeten och dikter. Återkommen
till Rom 1846, var M. maj—juli 1848
inrikesminister och konseljpresident, begav sig
därefter till Turin och stiftade med V. Gioberti
(se d. o.) samfundet för Italiens enhet. Sedan
Rossi mördats 15 nov. s. å., kallades M. till
utrikesminister i Rom men drog sig tillbaka
vid proklamerandet av republiken. Som
sar-dinsk deputerad (från 1856) understödde han
Cavours politik, var 1860—61 sardinsk
undervisningsminister samt 1865—67 sändebud i
Bern. Sedermera blev han italiensk senator.
— I sina tidigare filosofiska arbeten är M.
påverkad av den skotska
common-sensefilo-sofien men anslöt sig efter 1850 till Rosminis
och Giobertis idealism, vilken han söker
förena med den platonska idéläran. Bland hans
skrifter må nämnas »Compendio e sintesi
della propria filosofia» (1876; en
sammanfattning av hans system), »La religione del
avve-nire» (1880) och »Poesie» (ny uppl. 1849). M.
uppsatte 1870 och redigerade till sin död
tidskr. Filosofia delle Scuole Italiane. Jfr
D. Gaspari, »Vita di T. M.» (1888). II. N.*
Mami’ll, bröstvårta (se d. o.).
Mamilläria, bot., se Kaktusväxter.
Mamluker, fordom genom krig erhållna vita
slavar, mest av turkisk el. kaukasisk börd,
tjänstgjorde vid persiska och egyptiska
härskares hov som livvakt. M. voro från 1250
herrar i Egypten (se d. o., sp. 390—391 och
litt., sp. 398), även under det turkiska väldet
efter 1517. Deras makt bröts 1811. — M. el.
mamelueker kallades vid 1800-talets
mitt ett slags vida, kring smalbenet
hopryn-kade el. löst hängande flickbyxholkar, som
företedde vissa likheter med en detalj i
slavdräkten. Jfr Dräkt, pl. 8, bild 130.
Mamlukgravarna, se Kairo, sp. 122.
Ma’mma, grek, och lat., kvinnobröst, se
Bröstkörtel och Könsorgan, sp. 504.
Mammälia, zool., se Däggdjur.
Mammèa, Mamey, träd av fam.
Gutti-ferae, växer vilt i Västindien och odlas {M.
americana) såväl där som annorstädes i
tropiska Amerika. De klotrunda, ända till 1 dm
tjocka stenfrukterna (»San
Domingoapriko-ser») ha saftigt, gult fruktkött, som erinrar
om aprikosens. G. M-e.
Ma’mmon, se Mamon.
Skelett av mammut, Elephas primigenius.
Ma’mmut, E’lephas primige’nius, en utdöd
art av elefantsläktet (se d. o.), som under
kvartärtiden förekom över stora delar av n.
halvklotet, hela n. och mellersta Europa,
Sibirien och nordligaste Nordamerika.
M. står närmast den indiska elefanten, E.
indicus, men var större, mätte ända till 4 m
över manken, hade högre manke och mera
sluttande ländparti än övriga elefanter samt
hade större betar, ända till 4 m och vanl.
mera vridna i spiral. Hela dess kropp var
hårbeklädd med 4—5 cm långa ullhår av
gulbrun till askgrå färg samt omkr. 45 cm långa
täckhår av rostbrun färg, upptill mörkare och
nedtill ljusare. — Genom fynd av
mammutkadaver, så gott som hela och välbevarade
infrusna i bottenisen i Sibirien, särskilt vid
floden Beresovka, har man fått noggrann
kännedom om m:s utseende.
I Sverige ha också gjorts enstaka fynd av
mammuttänder, t. o. m. så långt i n. som på
Frösön i Jämtland; ett par har man funnit
i Sydskåne, och i Danmark äro dylika fynd
ej sällsynta. M. måste ha förekommit i stora
hjordar, då lämningarna äro så talrika oeh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
