Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
789
Manitobasjön—Manizales
790
M:s rikaste bygder utgör den östligaste
•delen av de inre slätterna (se Kanada);
s. v. delen av M. utgöres av prärier. Red
riverdalen och området mellan sjöarna
Winni-peg, Manitoba och Winnipegosis vila på
paleo-zoiska lager. Slätten ligger här 200—300 m
■ö. h. Red riverdalens goda jordmån beror
emellertid främst på Agassiz-sjön (se d. o.) och dess
avlagringar av lera. V. om Red riverdalen
höjer sig prärien terrassartat. Berggrunden
består av mesozoiska lager, jordmånen delvis
av en fruktbar moränlera. Terrassbranten
höjer sig n. om 50° n. br. och når i Riding
m:ts, Duck m:ts och Porcupine m:ts 600—
750 m. I ö. och n. fylles M. till större delen
av Laurentiska urbergsområdet (se Kanada,
sp. 230), som intar 3/s av M:s yta. Endast vid
Hudson bay finnas sedimentära paleozoiska
lager. Präriejorden är fruktbar och myllrik,
•delvis typisk svartjord. Klimatet är utpräglat
kontinentalt (Winnipeg har i jan. —18,3° C, i
juli 18,2° och i årsmedeltal 1,8°).
Årsnederbörden är i Winnipeg 512 mm per år men
faller till över 3/5 under maj—sept., och den
är i M. tillräcklig för odling av säd.
Klimatet är för torrt för att gynna vallodlingen,
men säden, särskilt vetet, får en utmärkt
kärna.
Större delen av M. täckes av det n.
barrskogsområdet (se Kanada, sp. 231). Den mindre,
s. v. delen är av naturen prärie el.
övergångs-land mellan prärie och skog, nu till stor del
uppröjd. Den odlade ytan är omkr. 30,000
kvkm, varav vete 1928 upptog 10,800 kvkm. M.
är ännu ett utpräglat sädesodlande område, men
vallodlingen ökas. Kreatursstocken är dock i
förhållande till åkerarealen liten. 1928 funnos
351,000 hästar, 249,000 mjölkkor och 430,000
andra nötkreatur samt 331,000 svin.
Mineralproduktionen är liten, men urbergsterrängen
innehåller ej obetydliga guld- och
kopparfyn-digheter. Industrien är främst baserad på
lantbrukets produkter (kvarnar, slakterier,
mejerier) och omfattade 1927 859
anläggningar med 23,000 arb. och 142 mill. doll.
tillv.-värde. Vattenkraften är betydande,
särskilt i Winnipegfloden, Nelson- och
Churchill-floderna. Den utbyggda vattenkraften utgör
*/4 mill. hkr. Järnvägsnätet omfattar 6,900
km. Hudson-bay-banan till Port Churchill är
i det närmaste färdig och beräknas bli av
värde för spannmålsexporten. M:s
stadsbefolkning utgör omkr. 44 % av hela
befolkningen. Huvudstad: Winnipeg (se d. o.).
M. fick sin första lantbrukande befolkning
med lord Selkirks kolonisation 1811 (Red
river settlement). En verklig nyodling i större
skala började först med 1870-talet och särskilt
1880-talet, då Kanadiska pacifikbanan (C. P.
R.) byggdes. Området tillhörde
Hudson-bay-kompaniet, som 1869 avträdde sin
suveräni-tetsrätt till Kanada; 1870 blev M. en provins
i dominiet samt fick 1912 sin nuv. omfattning.
Provinsen styres av en guvernör och har en
lagstiftande församling på 55 medl. och
representeras i federationsparlamentet av 6 medl.
i senaten och 17 i underhuset. Litt.: Se
Kanada, sp. 242. H. N-n.
Manitobasjön [mänitåbä’-], sjö i kanad. prov.
Manitoba, 247 m ö. h.; 4,430 kvkm, endast
7 m djup, avflyter till Winnipegsjön.
Manitoulinöarna [mänitö’lin-], ögrupp i Hu-
ronsjön. De skilja Georgian bay från sjön i
övrigt; räknas till Ontario, Kanada, utom
Drummond island, som ingår i Michigan, U.
S. A. Huvudön är Grand Manitoulin
i s 1 a n d, med indianreservationer och många
små byar och sommarställen. Omkr. 2,000 inv.
Maniu [mä’ni], J u 1 i u, rumänsk jurist och
politiker (f. 1873). Är född i Siebenbürgen,
var före världskriget led. av ungerska
riksdagen och förfäktade där de nationella
minoriteternas intressen.
Vid dubbelmonarkiens
sönderfallande blev
M. 1918 chef för
Sie-benbürgens provisoriska regering, invaldes
s. å. i rumänska
riksdagen och ledde där
siebenbürgska
nationalpartiet, vilket 1926
förenades med
bondepartiet till nationella
bondepartiet under
M:s ledning. Han
blev den främste op-
ponenten mot Bratianuregimen och spelade en
stor och lugnande roll vid bondetåget till
Alba Julia maj 1928. Efter Bratianus
demission 3 nov. s. å. bildade M. en ministär, vann
vid nyvalen 12 dec. s. å. en överväldigande
seger och kvarstod sedan, med undantag av
några dagar vid f. d. kronprins Karls
återkomst och trontillträde juni 1930, under
ivriga reformbemödanden till okt. s. å., då han
efterträddes av Mironescu. A. A-t.
Manizales [-sa’läs], huvudstad i dep. Caldas,
Colombia; 43,203 inv. (1918). M. ligger 2,135
m ö. h. Betydande kaffehandel.
MANITOBA
Skala 1:15 mill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
