Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mankell, Otto August - Mankemang - Mankera - Mankill - Manlius, släkt - Man merkt die Absicht und wirt verstimmt - Mann, Heinrich - Mann, Horace - Mann, Thomas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
793
Mankemang—Mann, Th.
794
»Visby» (1872), »Stockholm, teckningar efter
naturen» (akvarellitografier i 6 h., 1873—75).
För pressen tecknade han arkitekturmotiv.
Mankema’ng, fel, brist, försummelse.
Mankera, försumma, brista, slå fel.
Manki’ll, böjlig käpp med en blyklump
innesluten i övre ändan.
Ma’nlius, romersk släkt med flera grenar
och olika tillnamn. Om Marcus M.
Capitoli-nus se C a p i t o 1 i n u s. Till Capitolinerna
hörde en grupp med tillnamnet Imperiosus,
inom vilken ytterligare tillnamnet T o r q u
a-t u s (den med halskedja prydde) förekom.
Detta tillädes enl. en sägen först T i tu s M.
Imperiosus, som under ett krig med
gal-lerna (361 f. Kr.) i tvekamp nedlade en fiende
och prydde sig med dennes halskedja. I
sägnerna omtalas hans stränghet mot sonen, som
mot fadern-fältherrens förbud inlät sig i en
segerrik tvekamp med en .fiende och därefter
halshöggs för brott mot krigstukten. R. Tdh.*
Man merkt die Absicht und wird verstimmt
[-di a’psil$t ont virt ferfti’mt], ty., »man
märker syftet och blir förstämd», något ändrat
citat från Goethes »Tasso» (»so fühlt man
Absicht und man ist verstimmt»).
Mann, Heinrich, tysk författare (f. 1871),
bror till Thomas M., debuterade som
författare 1898, utgav romanen »Im
Schlaraffen-land» 1900 och har utvecklat stor
produktivitet med romaner
och berättelser (»Die
Göttinnen», 3 bd, 1902
—03; sv. övers. 1920;
»Die Jagd nach
Lie-be», 1903; sv. övers.
1919; »Professor
Un-rat», 1904, »Flöten
und Dolche», 1905,
»Stürmische Morgen»,
1906, »Zwischen den
Rassen», 1907, »Das
Herz» och »Die kleine
Stadt», 1910, »Die
Armen», 1917, »Der Un-
tertan», 1918; sv. övers. 1919; m. fl.), dramer
(»Schauspielerin», 1911, »Madame Legros»,
1913, »Der Weg zur Macht», 1918, »Der
Kopf», 1925, »Eugenie», 1928, m. fl.),
teoretiska uppsatser och tal (»Macht und Mensch»,
1919, »Diktatur der Vernunft», 1923, »Sieben
Jahre», 1929, m. fl.). M:s samlade romaner
ut-gåvos i 11 bd 1917. — M. stod länge i
skuggan för sin yngre broder men vart vid
revolutionen 1918 hastigt en modeförfattare genom
»Undersåten», en ursinnig grotesk, riktad mot
»preusseriet», och har av en mängd yngre
författare hyllats som banbrytare. Han har
städse dragits till den romanska rasen och
politiskt uppträtt som ententeombud; tyskt
liv skildrar han framför allt i våldsamma
karikatyrer och parodier; till Italien har han
förlagt de allvarliga bekännelseromanerna.
Hans stil verkar krampaktig efterbildning av
d’Annunzios och eftersträvar prakt, färg,
lidelse; starkast uttrycker han hat och
förbittring, han är främst antipatiker; litterat,
sällan diktare, har han svårt att övertygande ge
något annat än det utvärtes, ehuru han gärna
behandlar svåra psykologiska problem. R-n B.
Mann [män], H o r a c e, nordamerikansk
skolreformator (1796—1859). Blev 1823
advo
kat, deltog ivrigt i det politiska livet (var
bl. a. president i staten Massachusetts’
senat), blev 1837 sekr. i Bostons skoldirektion
och utförde ett storartat arbete på
skolväsendets förbättring. Av stor betydelse blevo hans
årsberättelser (Annual Reports) om
skolväsendets tillstånd. Sina sista år tillbragte han
delvis under brydsamma förhållanden som
seminarieföreståndare i Antioch, Ohio. M.,
som främst var organisatör, har blivit kallad
det amerikanska skolväsendets reformator. —
M:s samlade skrifter utgåvos 1865—68 (ny
uppl., 5 bd, 1891). Litt.: Louise Zegolson, »H.
M.» (i Verdandi 1892); G. A. Hubbell, »Horace
M.» (1916). Fr. Sg.
Mann, Thomas, tysk författare (f. 1875
b/6), ättling av en köpmanssläkt från Lybeck,
bror till Heinrich M., debuterade med
novellsamlingen »Der kleine Herr Friedemann»
(1898), som följdes av
den stora, figurrika
romanen »Buddenbrooks.
Verfall einer Familie»
(1901; sv. övers. 1904)
och berättelseboken
»Tristan» (1903; sv.
övers. 1918).
Läsdra-mat »Fiorenza» (1905)
är förlagt till Lorenzo
de’ Medicis och
Savo-narolas Florens,
romanen »Königliche
Ho-heit» (1909; sv. övers.
1910) till ett nutida
litet hov; i skildringens realism ingå
fantastiska element. Smärre noveller äro »Der Tod
in Venedig» (1913; sv. övers, s. å.), »Tonio
Kroger» (1914; sv. övers. 1922) och »Mario
und der Zauberer» (1929), en stor roman
»Zau-berberg» (2 bd, 1924—26; sv. övers. 1929).
M:s huvudproblem, som ligger till grund
för hans flesta verk, är motsättningen mellan
konstnären och borgaren, en motsats, som
hans eget väsen är präglat av.
»Buddenbrooks», som är hans förnämsta skapelse
genom den konkreta gestaltningen av
människorna och det skiftande livet i Lybeck under
fyra släktled av en patricierfamilj, skildrar
dennas nedgång och upplösning till följd av
stigande förfining, ökade intellektuella,
konstnärliga el. religiösa intressen men avtagande
handlingskraft. Beundransvärd är romanens
komposition, dess sannfärdiga, osentimentala
berättarton, som likväl fångar stämningar och
atmosfär med utomordentlig finhet. Egna
hågkomster och verklighetsiakttagelser gåvo
M. väsentligen hans stoff, liksom icke bara
»Tonio Kroger» utan en mångfald andra
stycken äro självbekännelser, och gång på gång
möter man hos M. direkta bikter och
uttalanden, som äro utpräglat subjektiva, även om
de lagts i en diktad gestalts mun. Han
beundrar mest den människa, som mäktar
verksamhet och handling trots full kunskap om
livet, den, som förmår betvinga driften till
obunden, hänsynslöst skönhetsbetagen
esteticism, vars olycksbringande makt han berättat
om i »Der Tod in Venedig». Men han har
med smärtande klarsyn skildrat sådana, som
gå under i denna strid. »Zauberberg», en
pedantiskt minutiös skildring från ett
lungsots-sanatorium i Davos, är ett slags
bildnings
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
