Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mannheim - Mannhaimer, Otto Salomon - Mannheimskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
803
Mannheimer—Mannheimskolan
804
Slottet i Mannheim.
Rhen; Badens största stad med 245,744 inv.
(1925). Byggnadskvarteren i den inre staden
äro upprutade som ett schackbräde och
betecknade med bokstäver och siffror på
amerikanskt sätt. Utanför Ringgatorna, som
halv-cirkelformigt omsluta inre staden, antaga
gatorna namn. Från 1700-talet kvarstå
barockbyggnader, däribland slottet, framför
vilket Schlossgarten utbreder sig fram till
Rhenstranden. Sedan 1926 inrymmer slottet
Städtisches Schlossmuseum med rikhaltiga
arkeoL, konsthantverks- och hist. samlingar
samt ett statligt tavelgalleri. En samling
målningar och skulpturer från 1800- och
1900-talet förvaras i Kunsthalle. I Luisenpark
ett 1927 upprättat planetarium.
M. har som handels- och industristad fått
ett hastigt uppsving under de senaste 50 åren.
M. är stapelplats iför spannmål, kol,
petroleum, ris och kaffe samt medelpunkt för
Sydtysklands tobakshandel. Industrien omfattar
huvudsaki. kemikalier och maskiner
(motor-vagnfabriken Daimler-Benz m. fl.). M. är en
av s. v. Tysklands viktigaste trafikknutar.
Hamnanläggningarna i M. och Ludwigshafen
på motsatta Rhenstranden äro näst
Duisburg-Ruhrorts de största i det inre Tyskland. De
Paradeplatz i Mannheim.
omfatta 293 har vattenyta och 48 km kajer
och ha talrika magasin, däribland
spannmålsmagasin för 117 mill. kg spannmål,
petroleumtankar och industriella anläggningar.
Områdets viktigaste del är Mühlauhafen. Till
M:s hamn ankommo 9,843 fartyg och pråmar
om 8,773,540 ton med 4,799,837 ton gods 1928,
och därifrån avgingo 8,996 fartyg och pråmar
om 7,761,114 ton med 826,971 ton gods. Jfr
Ludwigshafen. E. L-r.
Historia. M. nämnes omkr. 800 som en
liten by, men först 1606 grundläde kurfurst
Fredrik IV av Pfalz fästningen
Friedrichs-burg och den nuv. staden, som hastigt
tillväxte, bl. a. genom inflyttning från
Nederländerna, och redan 1607 fick stadsrätt. M.
överrumplades 29 dec. 1631 av svenskarna
under hertig Bernhard av Weimar, brändes
1689 av fransmännen men återuppbyggdes och
befästes 1699 samt var 1720—78 residensstad
för de pfalziska kurfurstarna. M. kom 1803
till Baden. — Litt.: F. Walter, »Geschichte
M:s» (2 bd, 1907); H. Fränkel, »Das
Mannheimer Stadtbild einst und jetzt» (1925); H.
E. Busse, »M.» (1927); Mannheimer
Geschichts-blätter (sedan 1900). (Å. S-n.)
Mannheimer, Otto Salomon, jurist,
politiker (1860—1924). Blev jur. kand. 1887,
delägare i Ph. Lemans advokatbyrå i Göteborg
1896, vann namn som affärsjurist och var 1912
—20 ordf, i Sveriges advokatsamfund. M. var
en av de ledande i den liberala organisationen
i Göteborg, medl. av stadsfullmäktige 1902—
19 och tillhörde från 1911 t. o. m. första
riksdagen 1919 Första kammaren. Han var led.
av konstitutionsutskottet 1914—19 (ordf.
1918). (Gl.)
Mannheimskolan [-häim-], den av Johann
Stamitz grundade nya riktningen i musiken
med temabearbetning i st. f. den gamla med
polyfon stämflätning. Med M. upphörde
generalbasen (se d. o.) att ha någon betydelse.
Stamitz införde i stället ny
orkesterbehandling, där ej längre klaveret hade någon plats.
De ledande kompositörerna efter Stamitz voro
F. X. Richter, I. Holzbauer, A. Filtz, J.
Scho-bert och Chr. Cannabich. Sin främsta
utveckling fick riktningen genom Haydn, Mozart
och Beethoven. — Verk av M. ha utgivits av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
