Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
827
Manöver—Map
828
Maorihövding. Maoriflickor.
klang av hans ode över Napoleons död, »Il
cinque maggio» (1822; sv. övers, av A.
Lich-tenberg i Ny Sv. Tidskr. 1885), i vars sista
strof skaldens fromt religiösa stämning får ett
klart uttryck.
Ryktbarast av M:s verk
är den historiska
romanen »I promessi
sposi, storia milanese
del secolo XVII» (1825
—27; »De trolofvade»,
1832). Lombardiet
under spanskt välde
bildar centrum för
romanen, som ger en
utmärkt skildring av
livet i n. Italien under
1600-talet. 1860
kallades M. till senator.
Han var varm vän av Italiens enhet i såväl
politiskt som språkligt hänseende och var
högt skattad av alla partier. En samling
av M:s »Opere» utkom (i 5 bd) i Florens 1828
—29 samt i flera uppl. Bland den rika litt.
om M. må nämnas C. Cantü, »A. M.» (1882),
M. Busetto, »La genesi e la formazione dei
’Promessi sposi’» (1921), F. d’Ovidio, »Nuovi
studii manzoniani» (1908), L. Tonelli, »M.»
(1928), samt H. Key, »A. M.,
litteraturhistorisk studie» (1894). J. C. (Thorn.)
Manöver (av lat. ma’nus, hand, och o’pera,
arbete). 1. I allm. truppers rörelser och
intagande av olika samlings- och stridsformer
på slagfältet el. under stridsövningar i fred.
Fältmässig övning i större omfattning kallas
stundom m. el. fältmanöver i st. f.
(riktigare) fälttjänstövning. M. B-dt.
2. Fartygsmanöver, fartygs
rörelser för kurs- el. fartändring. Benämningar på
olika slag av m. förekomma, ss. r o d e r-,
maskin-, segel-, tilläggnings- och
ankringsmanöver. Litt.: A. Ekelöf,
»Lärobok i skeppsmanöver» (1881); Y.
Ekstrand & E. Öberg, »Handbok i
propellerfartygs manöver» (1925). I förordning ang.
åtgärder till undvikande av ombordläggning (se
d. o.) anges härför bestämda manövrer, ö-g.
Manövercentral, rum under pansardäck på
större örlogsfartyg, där fartygets styr- och
förbindelsemedel äro sammanförda. M. är i
pansrad förbindelse med ett manövertorn (se
d. o.) och utgör komplement och reserv för
detta. Befälet i m. utövas av fartygschefens
närmaste man, sekonden. ö-g.
Manövertorn, ett på större örlogsfartyg
an-bragt pansartorn, varifrån fartygschefen
utövar sitt befäl under strid. I m. finnas
apparater för fartygets manövrering, navigering
och för ordergivning. Förbindelseledningar
(talrör, telefon m. m.) gå från m. till en
manövercentral (se d. o.). ö-g.
Manövrera, göra en manöver.
Maöri, Maörifolket, Nya Zeelands
urbefolkning, tillhör antropologiskt och etnografiskt
polynesierna, men vissa särdrag, ss. mindre
kroppslängd, mörkare hud och krusigt hår, tyda
hos somliga individer på att en mörkare — väl
melanesisk — befolkning före polynesierna
funnits på Nya Zeeland. I jämförelse med övriga
polynesier hade m. bättre hus, av trä, byggda
i fyrkant, med veranda på ena gaveln.
Dräkten bestod av en flätad linmatta, prydd på
olika sätt, ofta med fjädrar. Adelns män
tatuerade ansiktet i smakfulla mönster, kvinnorna
endast överläppen och hakan. Vapnen voro
korta klubbor av hård sten, träspjut och
stenyxor. M. hade stora stridsbåtar av ända
till 20 m längd med praktfullt snidad stäv.
Märklig var m:s konst, där två
strömningar tydligt bryta sig: en monumental
människoframställning och en livlig
ornamen-tik med spiralen som huvudmotiv. Både
ornamentkonst och hantverk höra till de främsta
något stenåldersfolk presterat. Maorifolket,
som var mycket talrikare på Nordön än på
Sydön, bodde i befästa byar.
Egendomsförhållandena voro halvkommunistiska. Verklig
statsbildning saknades. Maorierna ha numera
mist mycket av sin fornkultur och gå sakta
över till europeiskt levnadssätt. Vissa m. ha
utmärkt sig som europeiskt bildade
kulturpersonligheter. Antalet m. beräknas 1926
uppgå till 62,781 pers. Se Polynesier. Litt.:
E. Tregear, »The maori race» (1904); E. Best,
»The maori» (2 bd, 1924). Rbg.
Map [mäp], latiniserat Mapes el. M
a-p u s, Walter, engelsk skriftställare på
latin (omkr. 1137—’före 1209), studerade vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
