Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
833
Marasch—Maratonlöpning
834
en leddyna överst på skaftet, frukterna vanl.
trerummiga kapslar med ett frö i varje rum,
mera sällan enfröiga nötter. Marantacéerna
äro fleråriga örter och växa företrädesvis i
kärr och vid sjöstränder el. i fuktiga skogar.
Arter av släktena Calathea och Maranta m. fl.
odlas som prydnadsväxter för sina vackra,
ofta brokiga blad. Av Maranta arundinacea
fås västindisk arrowrotstärkelse (se d. o.).
Mara’sch, huvudstad i turk, vilajetet M.
(184,958 inv. 1927), vid foten av armeniska
Tau-rus, 110 km n. ö. om Alexandrette, på
gränsen mellan Mindre Asien och Syrien; omkr.
25,672 inv., mest turkar. M. har livlig handel.
Maraschino [-ski’nå] (fr. marasquin},
bittermandelsmakande körsbärslikör, vars
ursprungsland eg. är Dalmatien.
Mara’sm (av grek, marafnein, borttorka,
vissna), avmagring och förtvining, beroende
på svält, tärande sjukdomar el. ålderdom (s
e-nil m a r a s m). F. B-m.*
Mara’smius, bot., se B r o s k s v a m p.
Marat [mara’], Jean Paul, fransk
re-volutionsman (1743—93). M. föddes nära
Neu-chåtel; hans far var italienare, modern
schweiziska. M. studerade medicin i Bordeaux och
Paris och blev på
1760-talet läkare i London,
där han började sitt
författarskap. Han
var 1777—83 läkare
vid grevens av Artois
(sedan Ludvig XVIII)
livvakt. M. utgav
1783—89
naturvetenskapliga avhandlingar, romaner samt även
politiska skrifter. Då
revolutionen utbrutit,
uppsatte M. hösten
1789 en tidning, som
under växlande namn — det mest bekanta var
L’Ami du Peuple — blev en viktig radikal
revolutionsfaktor. M. verkade mindre genom
idéer än genom sin våldsamma stil, sitt
ständiga utpekande av nya »förrädare» och sina
ohöljda uppmaningar till våld och mord. M.,
som tidtals satt fängslad, ådrog sig därunder
en svår hudsjukdom, som jämte hans
avsiktligt ’proletära klädsel och annan bristande
omvårdnad bidrog att göra redan hans yttre
osympatiskt. Revolutionen utlöste hos M.
ett ständigt överhettat, obalanserat själsliv,
och hans osunda personlighet framstår för
eftervärlden som en av revolutionstidens
mest avskräckande. I aug. 1792 blev M. en
av ledarna i Pariskommunen och synes
säkert ha varit en av dem, som stått bakom
septembermorden. Han insattes i konventet s. å.
men var mera politiker på egen hand än
partiman. Då M:s tidning, nu kallad
Journal de la République Frangaise, fortfor med
våldsamma angrepp ej minst mot
girondis-terna, läto dessa april 1793 anklaga honom
inför domstol, men M. frikändes. Hans strid
bidrog till girondens fall 31 maj 1793. M:s
politiska program gick vid denna tid snarast
ut på diktaturen. Hans popularitet sjönk
småningom, och sjukdomen bröt alltmer hans
krafter. Hans bortgång skulle säkerligen
passerat mera oförmärkt, om han ej mördats
av Charlotte Corday (se d. o.). Nu orsakade
just M:s dödssätt en tillfällig förgudning, hans
lik bisattes i sept. 1794 i Panthéon, och
statyer restes till hans ära. Men snart svängde
tänkesättet, och redan i febr. 1795
avlägsnades enligt konventsbeslut M:s stoft från
Panthéon. Litt.: Amerik. monogr. av L. R.
Gott-schalk (1927; med utförlig bibliogr.); M:s
brevväxling är utg. av C. Vellay (1908). B. H-d.
Maräthl, det nyindiska språk, som talas i
maratternas land (se Maratter) av ung.
20 mill. människor (1921). Bäst anses m.
talas i och omkring Poona (se d. o.);
endast en dialekt av betydenhet finnes, könkam,
på kusten kring och n. om Goa. M. är en
utveckling av mahärästrl (se d. o.); det
skiljer sig skarpt från de angränsande ariska
språken gujaräti och räjasthäni men är
däremot närmare besläktat med östlig hindl (se
Hindüstäni). I tryck återges m. vanl.
med devanägarltyper — här kallade bälbödh-,
därjämte finnes en vid skrivning använd
kursivform därav, kallad mödi. Grammatiskt
är m. ålderdomligare än de flesta andra
nyindiska dialekterna.
Litteraturen var från början
religiös-sek-teristisk, uppkommen i samband med den av
Rämänuja (se d. o.) inaugurerade visnuitiska
reformationen. Den äldste författaren är
Näm-dèv (1200-talet), vars hymner till Vithöbä
(Visnu) äro vida berömda; en yngre samtida
till honom, Dhyänöbä, översatte Bhagavadgitä
till_m. Den berömdaste författaren är
Tu-käram (1608—49), vars dikter ännu älskas
i maratternas land. Bland senare författare
bör nämnas Mahipati (1715—90), som
samlade folktraditionerna om sitt hemlands
heliga män. Prosalitteraturen består eg. av
folksagor och s. k. bakhars, korta
(släkt-)histo-riska skildringar. — Litt.: Grammatik av G.
R. Navalkar (3:e uppl. 1894); lexikon av J. T.
Molesworth (2:a uppl. 1857); jfr vidare G. A.
Grierson, »Linguistic survey of India», VII
(1905), och J. Bloch, »La formation de la
langue marathe» (2 bd, 1915—19). J. Ch-r.
Ma’rathon (grek. Marathön), ort i ö. Ättika,
n. ö. om Aten, ryktbar genom atenarnas seger
under Miltiades 490 f. Kr. över den
mångdubbelt talrikare persiska här, som under
befäl av Datis och Artafernes landstigit på
Ättikas kust. Om slagets förlopp har livlig
polemik förts; en god framställning ges i J.
Kromayer, »Antike Schlachtfelder», IV (1924).
En stor gravkulle på s. sidan av slätten vid
M. utgrävdes 1890—91.
Ma’ratonlöpning, tävling i löpning (se d. o.)
42 km 167 m, anordnades f. ggn vid olympiska
spelen i Aten 1896 till minne av Feidippides’
bragd 490 f. Kr., då han — löpande samma
distans — till Aten framförde segerbudskapet
efter slaget vid Marathon men därvid föll död
ned av ansträngningen. M. har sedan ingått
i programmet vid alla de moderna olympiska
spelen. I Sverige hölls den första m. 1899. —
Resultaten vid de olympiska m. äro: Aten
1896, Louys (Grekland), 2 tim. 55 min. 20 sek.;
Paris 1900, Theato (Frankrike), 2 tim. 59 min.
45 sek.; S:t Louis 1904, Hicks (U. S. A.), 3 tim.
28 min. 53 sek.; Aten 1906, Sherring (Kanada),
2 tim. 51 min. 23 sek.; London 1908, Hayes
(U. S. A.), 2 tim. 55 min. 18 sek.; Stockholm
XIII. 27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
