Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Margareta (norsk drottning, Sverres gemål) - 3. Margareta (norsk drottning Håkon Håkonssons gemål) - 4. Margareta (norsk drottning, Erik Magnussons gemål) - 5. Margareta (norsk drottning, Flickan från Norge) - 6. Margareta (norsk drottning, Håkon Magnussons gemål) - 1. Den helga Margareta (drottning av Skottland) - 2. Margareta Eriksdotter (drottning av Skottland, Flickan från Norge) - 3. Margareta av Danmark (drottning av Skottland) - 4. Margareta Tudor (drottning av Skottland) - 1. Margareta av Österrike (ståthållarinna i Nederländerna) - 2. Margareta Teresia (tysk kejsarinna) - Margareta av Anjou - Margareta av Parma - Margareta av Valois - Margareta Fredkulla - Margaretahemmet (Margarethahemmet)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
855
Margareta—Margaretahemmet
856
förgiftat sin styvson, kung Håkon, och måste
därför .fly till Sverige. 1209 vistades hon åter
i Norge.
3. M., Håkon Håkonssons gemål (d. 1270),
dotter till hertig Skule. Hon trolovades 1219
med konung Håkon och blev 1225 hans gemål.
Mellan dem uppstod en innerlig kärlek, som
ej stördes av Skules ränker och uppror mot
Håkon. Efter sin makes död 1263 drog sig
M. tillbaka till Reins kloster.
4. M., Erik Magnussons gemål (1261—83),
dotter till Alexander III av Skottland. Hon
blev 1281 g. m. konung Erik, som då blott
var 13 år gammal. Hon dog efter 1^2 års
äktenskap, sedan hon skänkt livet åt en
dotter, Margareta (se nedan).
5. M., »Flickan från Norge» (1283—90), den
föregåendes dotter. Kallades av Skottlands
stormän till drottning efter sin 1286 avlidne
morfar, Alexander III, och bestämdes 1289
till brud åt Englands tronföljare (sedermera
Edvard II). På överresan från Norge
sjuk-nade hon och dog på Orkneyöarna.
6. M., konung Håkon Magnussons gemål,
se Margareta Valdemars dotter.
Margareta (eng. Margaret), drottningar av
Skottland.
1. Den heliga M. (omkr. 1045—93), g.
m. konung Maleolm Canmore. Var ivrigt
verksam för skotska kyrkans romanisering samt
beskrives som from och asketisk. Hon
kanoniserades 1251. Biogr. av L. Menzies (1925).
2. M. Eriksdotter, »Flickan från
Norge», se Margareta, norska furstinnor, 5.
3. M. av Danmark (1456—87), dotter
till Kristian I av Danmark, blev 1469 g. m.
Jakob III och var mycket avhållen i
Skottland. Som pant för hemgiften, 60,000 gyllen,
fick Jakob Orkneyöarna och Shetlandsöarna,
eom sedan förblivit skotska.
4. M. T u d o r (1489—1541), dotter till
engelske konungen Henrik VII, 1503 g. m. Jakob
IV, blev — sedan denne 1513 stupat vid
Flod-den — regentinna men motarbetades av ett
franskt parti, som 1515 utsåg John Stuart,
hertig av Albany, till regent. M. gifte sig
1514 med earlen av Angus (se Douglas,
sp. 1197) men skilde sig 1528 och gifte om sig
med sin älskare Henry Stuart, lord Methven,
.från vilken hon sedan förgäves sökte få
skilsmässa. Impulsiv, självisk och nyckfull,
deltog M. med iver i sin samtids politiska
intriger; 1534 beskylldes hon av sonen Jakob
V för att förråda skotska statshemligheter åt
sin bror Henrik VIII i England. V. S-g.*
Margareta, österrikiska furstinnor.
1. M. av Österrike, ståthållarinna i
Nederländerna (1480—1530), dotter till kejsar
Maximilian I och
Maria av Burgund. M.
äktade 1496 spanske
infanten Juan av
Kas-tilien (d. 1497) och
sedan hertig Filibert
II av Savojen (d.
1504). Hon blev 1507
Maximilians
ståthållarinna i
Nederländerna. M. styrde väl
och kraftigt samt
biträdde vid bildandet
av ligan i Cambrai
1508 och freden där 1529
(»fruntimmersfre-den»). Litt.: Fr. biogr. av M. Bruchet (1927;
med bibliogr.); holl. biogr. i »Nieuw
neder-landsch biografisch woordenboek», 8 (1930).
2. M. T e r e s i a, tysk kejsarinna (1651—
73), dotter till Filip IV av Spanien och g. m.
Leopold I i hans l:a gifte. Hon överlät sina
arvsanspråk på Spanien till Leopold, som
sedan sökte göra dem gällande i spanska
tronföljdskriget. (B. H-d.)
Margareta av Anjou [-ä^o’], se M a r g a r
e-t a, sp. 853.
Margareta av Parma, ståthållarinna i
Nederländerna (1522—86), naturlig dotter till
kejsar Karl V och en flamländsk
hantverkardotter. M. uppfostrades hos Karls faster
Margareta av Österrike
och hans syster Maria
av Ungern. M.
erkändes 1529 av kejsaren
som hans dotter,
förmäldes 1536 med
Ales-sandro av Medici (d.
1537) och 1538 med
påven Paul III :s
sonson Ottavio Farnese,
hertig av Parma och
Piacenza. Makarna
levde mest skilda.
Filip II gjorde sin
halvsyster M. 1559 till
ståthållarinna i Nederländerna för att
motverka den begynnande oppositionen, som
sedan växte ut till uppror. M:s rådgivare
Granvella avlägsnades på hennes förslag 1564.
Då Filip 1567 sände Alba till Nederländerna,
kände sig M. kränkt och tog s. å. avsked. 1580
—83 var M. medregentinna i Nederländerna
åt sin son Alessandro Farnese men återvände
därpå till Italien. Litt.: F. Rachfahl,
»Margaretha von Parma, Statthalterin der
Nieder-lande 1559—1567» (1898) och »Wilhelm von
Oranien und der niederländische Aufstand» (2
bd, 1906—08); H. Pirenne, »Histoire de
Bel-gique», 3 (2:a uppl. 1912). (B. H-d.)
Margareta av Valois [-valcoa’], se
Margareta, sp. 854.
Margareta Fredkulla, se M a r g a r e t a, sp.
851.
Margaretahemmet (off.
Margarethahem-met), vårdanstalt i Knivsta socken för
sin-nesslöa barn, som lida av fallandesot. Den
1891 bildade Föreningen för vård av
fallande sjuka sinnesslöa barn,
vars ordf, från dess början varit prins Karl,
förhyrde för sitt syfte 1892—1902 egendomen
Mariehäll invid Sundbyberg och 1902—15
egendomen Åkeshov vid Drottningholm. En
till hertigparet av Västergötland vid dess
förmätning 1897 överlämnad penninggåva gavs
av hertigparet som grundplåt till en genom
gåvor och donationer tillväxande fond,
varigenom föreningen, som 1901 efter
hertigparets äldsta dotter erhållit namnet
Föreningen Margarethahemmet för
vård av fallandesjuka
sinnesslöa barn, sattes i stånd att 1914—15
uppföra den nuv. anstalten, invigd 9 dec. 1915.
Där vårdas f. n. 85 patienter (1930); många
åtnjuta undervisning i skolämnen och flera
slöjdgrenar. M:s tillgångar utgjorde vid 1929
års utgång 1,300,000 kr. E. Spr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
