Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Margarin el. Konstsmör - Margarita - Margaritana - Margate - Margaux - Margelan - Marggraf, Andreas Sigismund - Marghiloman, Alecsandru - Marginal - Marginalplåtar - Margot - Margretelund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
859
Margarita—Margretelund
860
betades i slutet av 1860-talet av den franske
kemisten Mège-Mouriez på uppdrag av
Napoleon III. M. bereddes urspr. av lättsmält
djurfett, blandat med växtoljor. Blandningen
kärnades tills, m. mjölk. Djurfettet
utgjordes av nöttalg, som efter rivning och
tvättning smältes för att avskiljas från hinnor,
s. k. grevar. Den renade talgen (fr. premier
jus) nyttjades enbart el. blandad med skirat
svinister (eng. neutral lard) och med växtolja
för tillverkning av bagerifett, men för
beredning av till matlagning och bordsbruk avsedd
vara brukades talgens lättsmältare fett, s. k.
oleomargarin el. ole o, vilket pressats
ur premier jus vid omkr. 30° C. De växtoljor,
varmed djurfettet blandats före kärningen,
voro huvudsaki. sesam-, jordnöts-,
bomullsfrö-och kokosolja. I Sverige började man 1909
—10 tillverka m. utan animaliskt fett ur talg
el. ister, uteslutande med användning av
växtfett. Detta s. k. växtmargarin
utträngde snart h. o. h. i Sverige den äldre
sortens m. Även i utlandet har växtmargarinet
alltmer slagit igenom. Detta sammanhänger
med den starka tekniska utveckling, som
raffineringen av växtoljor under de senaste
årtiondena undergått. Högraffinerade, från fria
fettsyror så gott som helt befriade växtfetter
av oljerika tropiska växter äro numera en
mycket stor artikel på världsmarknaden.
Inom den svenska margarinindustrien brukas
huvudsaki. raffinerad kokosolja och
jordnötsolja som råvara, i mindre utsträckning
bom-ullsfröolja (till m. för bageriändamål).
Härdade fetter (se Fetthärdning) ha
utomlands fått stor användning till m. Vid
beredning av växtmargarin kärnas den flytande
fettblandningen med mjölk, försatt med
smör-färg, till en emulsion, som avkyles med kallt
vatten och därvid stelnar till en
smörliknan-de massa. Denna ältas, ev. under tillsats av
natursmör (s m ö r b 1 a n d n i n g), saltas och
packas. I Sverige tillverkades 1928 omkr. 51
mill. kg m. vid 15 margarinfabriker. Bland
de större tillverkarna märkas a.-b. Agra
margarinfabrik i Stockholm, a.-b. Vandenberghs
margarin i Sundbyberg, a.-b. Arboga
margarinfabrik, a.-b. Pellerins margarinfabrik i
Göteborg, a.-b. O. Mustad & son i Mölndal,
Mar-garin-a.-b. Zenith i Malmö, Nya margarin-a.-b.
Svea i Kalmar samt Kooperativa förbundets
margarinfabrik i Norrköping. In- och utförseln
äro obetydliga, men råvarorna importeras till
största delen från utlandet. Tillverkningen
av och handeln med m. äro underkastade
vissa statliga kontrollbestämmelser, som
innehållas i k. f. 13 okt. 1905, senare delvis
ändrad och kompletterad (den s. k.
margarinlagen). H. J. Dft. (G. H-r.)
Margari’ta, ö i Karibiska havet, tillhörande
republ. Venezuela. M., som geologiskt hör
till Karibiska bergen, är skogbeväxt och når
1,300 m ö. h.; bildar med smärre grannöar
staten Nueva Esparta. 1,270 kvkm, 69,392
inv. (1926). M. upptäcktes av Columbus 1498.
Margaritäna, zool., se
Flodpärlmuss-1 e s 1 ä k t e t.
Margate [mä’git], stad och av Londons
medelklass livligt besökt badort i eng. grevsk.
Kent, på n. kusten av Thanet; omkr. 105 km
ö. s. ö. om London; 29,260 inv. (1928).
Margaux [margå’], kommun i fr. dep.
Gi
ronde, omkr. 25 km n. om Bordeaux. Från
Chäteau-Margaux kommer vinet med samma
namn (se B o r d e a u x v i n e r, sp. 839).
Margela’n. 1. Gamla M., stad i
sovjetrepubliken Usbekistan, omkr. 65 km s. ö. om
Kokand; 44,327 inv. (1926); handelscentrum
för bomull och siden. — 2. Nya M., se
F e r g a n a.
MaTggraf, Andreas Sigismund, tysk
kemist (1709—82), dir. för den fysikaliska
klassen av Berlins vet.-akad. 1760. M. var
en framstående kemist, och av stor praktisk
betydelse blev hans upptäckt av
rörsockerhalten i sockerbetan (jfr Beta och
Sockertillverkning). I. B.
Marghilomän, A 1 e c s a n d r u, rumänsk
politiker (1854—1925). M., som tillhörde
juni-misterna (se d. o.), invaldes 1884 i
deputeradekammaren och var från 1888 medl. av ett
flertal konservativa ministärer. Vid
världskrigets utbrott påyrkade han, att Rumänien
skulle iakttaga neutralitet, och var 1916
motståndare till den då beslutade interventionen.
Ministerpresident mars—nov. 1918, avslöt han
med centralmakterna freden i Bukarest (se
d. o., sp. 204 ff.). M:s dagböcker utgåvos
1927 (»Note politice 1897—1924»). V. S-g.*
Marginal (av lat. ma’rgo, kant). 1.
Oskriven el. icke tryckt brädd av skriven el. tryckt
sida. M. utmed ryggen på ett ark på
utgående expeditioner från statsmyndigheter skall
enl. k. kung. 27 april 1906 vara minst 3 cm
bred. Ldht.
2. (Hand.) I allm. en skillnad mellan två
penningbelopp, som innebär en säkerhet mot
förlust el. en möjlighet till vinst, t. ex.
skillnaden mellan ett värdepappers kursvärde och
det belopp en bank beviljar som lån mot
säkerhet av samma papper; skillnaden mellan
en banks ut- och inlåningsränta. Vid
börsaffärer på tid (terminsaffärer) är m. ett
belopp, som deponeras, vanl. i bank, som
säkerhet för avtalets uppfyllande dels vid affärens
ingående, original margin, dels även efter
hand till täckning av differenserna,
allteftersom prisen variera, tills slutuppgörelse
sker, margins for variation
(»marginsystemet»). K. H. A.
Marginalplåtar, plåtar, som i sidled
begränsa ett fartygs dubbelbotten (se d. o.).
Margot [margå’], fr., förk. av Margareta.
Om Reine Margot se Margareta, franska
furstinnor, 2.
Margretelund. 1. Gods i österåkers socken,
Stockholms län, vid Trälhavet, n. om
Vaxholm; 1,545 har, därav 309 har åker;
tax.-värde 780,700 kr. (1928). Hade under
medeltiden och senare samma ägare som Penningby,
ägdes på 1600-talet av riksdrotsen Gabriel
Oxenstierna och såldes av dennes sonsons
änka, Elsa Spar re, 1718 till S. Äkerhielm, som
1731 blev friherre Äkerhielm af M. Nuv.
ägare: frih. G. S. Äkerhielm.
2. Tomtområde i vacker skärgårdsnatur
invid M. 1. Här ha 1928—30 i M:s park,
Säterfjärdens villastad, på Mjölkö och Älgö i
Trälhavet samt i Åkersberga stationssamhälle
försålts och delvis bebyggts tomter för
bo-stadsvillor, sportstugor m. m. Genom
Stockholm—Roslagens järnväg, linjen Stockholm—
österskär, har M. goda förbindelser med
huvudstaden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
