Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
863
Maria
864
Maria Eleonora, Kopparstick av L. Kilian.
i Heidelberg, M. var en from och god kvinna.
Staden Mariestad är uppkallad efter henne.
Hon skänkte sin make sex barn, av vilka
endast Katarina, Karl X Gustavs moder,
uppnådde mogen ålder. M. begrovs i Strängnäs
domkyrka.
2. M. E 1 i s a b e t (1596—1618), dotter till
Karl IX och hans andra gemål, Kristina av
Holstein. Av dynastiska skäl förmåddes M. E.
att 1612 ingå äktenskap med sin kusin hertig
Johan av Östergötland. Äktenskapet blev
olyckligt; båda makarna voro sjukliga, M. E.
även psykiskt. M. E. begrovs i Linköpings
domkyrka. B. E-r.
3. M. Eleonora, Gustav II Adolfs gemål
(1599 u/ii—1655 18/3), dotter till kurfursten
Johan Sigismund av Brandenburg och Anna
av Preussen. Hennes förmälning med Gustav
Adolf 1620, varom i flera år i hemlighet
förhandlades, var ett led i en politisk
plan, som emellertid mötte betänkligheter
hos brodern Georg Vilhelm (se d. o.); de
omständigheter, varunder M. E. anlände till
Sverige, liknade till hälften en enlevering.
Vacker och behagfull, blev M. E. med
lidelsefull ömhet fäst vid sin make, för vilken hon
hyste en gränslös beundran och med vars
frånvaro på främmande krigsskådeplatser hon
hade svårt att försona sig. Vid konungens
död befann hon sig på besök i Tyskland och
följde 1633 hans lik till Sverige. Hennes sorg
var otyglad, och hon ville ej skiljas från den
döda kroppen. Andra svårigheter vållade
hennes förhållande till dottern Kristina, och
förmyndarregeringen, som ansåg henne
oförmånligt påverka denna genom sin brist på
jämvikt, beslöt 1636 att skilja dem från varandra.
Ansvaret för den alltmer utpräglade
misssämjan mellan änkedrottningen och
rådsrege
ringen, vartill även bidrog den förras brist på
ekonomiskt förstånd, torde hon emellertid dela
med den något misstänksamma regeringen,
som i sitt sätt att behandla henne kan sägas
ha ådagalagt åtminstone brist på psykologisk
blick. Hon kände sig som en främling och
ville lämna landet. Efter att ha inlett
hemlig förbindelse med danskarna lyckades hon
slutligen sommaren 1640 fly från Gripsholm,
där hon de senare åren vistats, och hon
uppehöll sig därefter en tid i Danmark.
Brytningen var fullständig; hennes svenska
liv-geding indrogs. Enligt ett avtal mellan
Brandenburg och Sverige, som tillförsäkrade henne
visst årsunderhåll, begav hon sig 1643 till
Preussen. Men varken där eller i
Markbran-denburg, dit hon snart överflyttade, fann hon
sig till rätta; 1648 återvände hon till Sverige.
Sina sista år tillbragte hon företrädesvis på
Nyköpings slott, som hon mottog i förläning
av sin dotter. Kristinas abdikation bröt M.
E:s återstående livsmod. Om det nyckfulla,
till hysteri gränsande draget i hennes natur
också är omisskännligt, torde dock den
rotlöshet, som kom att utmärka hennes öde,
delvis förklaras av svåra tidsförhållanden. Litt.:
S. Bergh, »Drottning Maria Eleonora och
drottning Kristinas förmyndarregering» (i
Hist. Tidskr. 1902). N. A.
4. M. E u f r o s y n e, Karl X Gustavs
syster, se De la G a r d i e, sp. 653.
5. M. P a v 1 o v n a (f. 1890 dotter till
ryske storfursten Paul Alexandrovitj och hans
l:a gemål, Alexandra av Grekland. M. föddes
i Petersburg, förmäldes där 3 maj 1908 med
prins Vilhelm, hertig av Södermanland, och
fick 1909 sonen prins Lennart. Äktenskapet
upplöstes genom skilsmässa 17 mars 1914. M.
gifte sept. s. å. om sig med furst Sergej
Mi-chajlovitj Putjatin och har sedermera varit
bosatt i Paris. Jfr M:s »Boken om mitt liv»
(1930).
Maria (fr. Marie), hertiginna av Burgund
(1457—82), dotter och arvtagerska till Karl
den djärve (se d. o., sp. 384) av Burgund. M.
hyllades efter faderns död av ständerna i
Bra-bant, Flandern, Holland och Hainaut, varemot
Ludvig XI indrog själva hertigdömet Burgund
m. m. till franska kronan (jfr Burgund,
sp. 270). M. äktade 1477 Maximilian av
Österrike, sedan kejsar Maximilian I. Genom detta
gifte kom det rika burgundiska arvet till
huset Habsburg. M. hade sonen Filip den
sköne (se F i 1 i p, sp. 327) och dottern
Margareta (se d. o., sp. 855). Litt.: Holl. biogr. (med
bibliogr.) i »Nieuw nederlandsch biografisch
woordenboek», 6 (1924). B. H-d.
Maria (da. Marie), danska furstinnor.
1. M. Sofia Fredrika, dansk
drottning (1767—1852). Var dotter till lantgreve
Karl av Hessen och äktade 1790 kronprins
Fredrik, sedermera Fredrik VI, med vilken
hon 1808 besteg tronen. Hon var djupt
religiös, hade litterära och vetenskapliga
intressen och levde f. ö. tillbakadraget.
2. M. Amalia Franciska H e 1
e-n a, dansk prinsessa (1865—1909). Var dotter
till hertig Robert av Chartres av huset
Or-léans och äktade 1885 prins Valdemar av
Danmark, yngste son till Kristian IX. Genom sin
livliga och starkt självständiga personlighet,
sina allsidiga intressen och sitt praktiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
