Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
875
Marianer—Maria Stuart
876
Maria Magdalena kyrka i Stockholm.
räna makt, som tillkommer folket, jakande
besvarar frågan huruvida under vissa
förutsättningar en tyranns undanröjande är en
tillåtlig handling. Efter mordet på Henrik
IV brändes denna skrift av bödeln i Paris
(1610), och i Spanien utsattes M. för
personliga efterräkningar. Han skrev vidare bl. a.
en spansk historia, och efter hans död utgavs
en trol. av honom författad kritik över
jesuiternas verksamhet. V. S-g.*
Mariäner (it. Ordine de’ fratri cavalieri
delle B. V. Maria gloriosa) el. Fr atres
gaudentes, lat. (»glada bröder»). 1. En
andlig riddarorden, stiftad i Bologna 1233 till
skydd för allmän säkerhet; medlemmarna
voro adelsmän. Orden utdog på 1700-talet.
— 2. En 1871—1919 till Tyska orden i
Österrike ansluten frivillig sjukvårdsförening av
adelsmän.
Mariänerna el. L a d r ö n e r n a,
mikrone-sisk ögrupp i Stilla havet, n. om Karolinerna,
mellan 13° och 21° n. br. samt 144° och 146°
ö. Igd. M. omfatta 15 större öar med en areal
av 1,140 kvkm, 3,696 infödda inv., 9,326
japaner (1928). öarna, vilkas höjd växlar från
omkr. 200 till 1,000 m ö. h., äro av vulkaniskt
ursprung, flera av de n. öarna ännu
vulkaniskt aktiva och därför obebodda; största ön
är Guam (se d. o.). M. ha ett tropiskt
havsklimat, erbjudande goda betingelser för
odling. Medeltemp. är i febr. 23°, i aug. 26° C.
Regntiden infaller aug.—nov. Kokos- och
arekapalmer, jams, socker m. m. odlas.
Huvudexporten består av copra och socker. —
M. upptäcktes 1521 av Magalhäes och
kallades på grund av infödingarnas (de s. k.
cha-morros) tjuvaktighet för Ladronerna
(»tjuv-öarna»). Sedan öarna 1668 erövrats av
spanjorerna, fingo de namnet M. efter Filip IV :s
änkedrottning, Maria Anna av Österrike.
Efter spansk-amerikanska kriget såldes öarna
utom Guam 1899 till Tyskland. 1914
ockuperades de tyska besittningarna av Japan och
ställdes 1920 under denna stat som
mandatär-makt. De talrikt inflyttande japanerna äro
mest anställda vid sockerrörsplantager på ön
Saipan. Huvudstad: Garapan, på Saipan. M.
Marianne [-a’n], fr. kvinnonamn; populärt
namn på Frankrike som republik (efter ett
hemligt sällskap, »La M.», som stämplade
mot andra kejsardömet).
Mariannelund, köping i Jönköpings län, S.
Vedbo härad, vid Nässjö—Oskarshamns
järnväg, strax ö. om Hässleby kyrka; 282 har,
1,338 inv. (1930). Genomflytes av Brusan.
Industri- och handelsort med bl. a. mek.
verkstäder, snickeri- och torvfabriker,
bankkontor, egen sparbank, hotell etc. samt fyra
årliga kreatursmöten. Tax.-värde å egendom
2,813,400 kr. (1929), tax. inkomst 821,640 kr.
M:s praktiska skola, gr. 1904 av f.
folkskolläraren Albert Lingström, förestås
sedan 1916 av ingenjör Gottfrid Gustafsson.
Skolan ger huvudsaki. förberedelse för
student- och realexamina, i synnerhet åt
personer över den vanliga skolåldern, så ock
affärs-och husmodersutbildning. Skolan har ingen
examensrätt. — M. ingår i Hässleby (jfr d. o.)
församling.
Mariånské Låznè [ma’riänskè lä’znje], se
Marienbad.
Marias bebådelsedag (lat. annuntiätio),
Ma-riahögtid, i svenska kyrkan den sista resten
av ett tiotal högtider till himladrottningens
ära (se M a r i a f e s t e r). Dagen firas till
minne av Frälsarens människoblivande (festum
incarnationis el. conceptionis) 9 mån. före jul,
alltså den 25 mars. Infaller den dagen i
»stilla veckan» (se d. o.), framflyttas
högtidsdagen i Sverige till lördagen före
palmsöndagen. Infaller den på någon av påskdagarna,
flyttas den till närmast påföljande söckendag.
Säkra spår av högtiden möta först på
600-talet, ehuru den trol. är ett eller annat årh.
äldre. A. G-w.
Maria Stuart (eng. Mary, queen of Scots),
drottning av Frankrike och Skottland (1542
8/i2—87 8/2), enda dotter till Jakob V och
Maria av Guise. M. var blott en vecka
gammal, då hon genom faderns död blev
regerande drottning, till en början under
förmyn-derskap av sin frände earlen av Arran. 1548
avslöts ett fördrag om M:s giftermål med
franske kronprinsen Frans. M. översändes
s. å. till Frankrike, där hon fick en vårdad
uppfostran. Hon växte upp till en intagande
världsdam, kunskapsrik, häftig i vänskap
och hat, lättsinnig samt tidigt van vid
förställning. M. förmäldes 24 april 1558
med den svage och sjuklige Frans, som var
ömt fäst vid henne. 10 juli 1559 blev hon
vid Frans II :s tronbestigning drottning av
Frankrike, och vid Maria Tudors död (nov.
1558) hade hon framställt anspråk på
Eng
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
