Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marinens förråd - Marinera - Marinetti, Filippo Tommaso - Marinförvaltningen - Marini (Marino), Giambattista - Mariningenjörkåren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
893
Marinens förråd—Mariningenjörkåren
894
Marinens förråd omfatta flottans,
kustfästningarnas och kustartilleriets förråd. —
Flottans förråd utgöras av a)
stationernas förråd av beklädnads- och
sjukvårds-artiklar m. m.; b) varvsförråden med
persedlar av inventarienatur, material, ammunition,
sjöinstrument m. m.; c) fartygsförråden,
rustade fartygs proviant-, beklädnads- och
ütred-ningsförråd. Förråden handhas i land av
intendenter och förrådsförvaltare, ombord under
fartygschefens uppsikt av intendent eller
redogörare. — Kustfästningarnas
förråd äro dels inventarie- och materialförråd,
tillhörande tygförvaltningen, dels
fortifika-tionsförråd, tillhörande
fortifikationsförvalt-ningen, dels proviant- och sjukvårdsförråd,
tillhörande fästningsintendenturen. Till
kustartilleriets truppförbands intendenturer
höra beklädnads- och persedelförråd. H. W-l.*
Marinèra, se M a r i n a d.
Marine’tti, Filippo Tommas o,
italiensk författare (f. 1878 i Alexandria),
studerade i Paris — M. skriver hellre franska än
italienska —, Pavia och Genua, jur. dr. Tack
vare sin rikedom har han kunnat ägna sig
helt åt sin författarverksamhet. Efter flera
obeaktade böcker väckte han 1909 uppseende
genom det futuristiska manifest han då
publicerade (jfr F u t u r i s m). Futurismen
opponerade mot den sociala och politiska
miljön, proklamerade antidemokratism och
imperialism, energisk livsbejakning, hyllade
kriget, patriotismen, nuet, fördömde filosofi,
moralism, kultur, krävde våldsamt förnyelse,
modernitet av författare och konstnärer.
Rörelsen är ensam det verkliga, vilan ett sken.
Rastlös, nervös, ogrammatikalisk
framställning är nödvändig för att uttrycka det snabba
livet. M:s verk, av vilka må nämnas
»Ma-farka, le futuriste» (1910), »Re Baldoria»
(s. å.), »La bataille de Tripoli» (1911), »Le
monoplan du pape» (1912), »Zang-tumb-tumb»
(1914), »Guerra, sola igiene del mondo» (1915),
»Come si seducono le donne» (1917), »Cinque
anime in una bomba» och »Un ventre di
donna» (1919), »L’alcova d’aciaio» (1921),
»L’indomabile» (1922), »Scatole d’amore in
conserva», »Prigonieri», »Volcano» och
»L’oce-ano del cuore» (1928), vittna om stormande
temperament, språklig originalitet och
lysande fantasi, vilka bryta igenom hans
motsägelsefulla teorier och stundom låta honom
nå stora resultat, särskilt i dramat. Genom
sina diktverk och sin ettriga kritik av äldre
retorisk, realistisk och konventionell
litteratur ha M. och den rörelse, vars
outtröttlige propagandist han är, haft avgjort
inflytande både inom och utom Italien. Se monogr.
av R. J. Ristori (1919) och F. Domino (1921);
F. Flora, »Dal romanticismo al futurismo»
(s. å.); G. Antonini, »Il teatro
contempora-neo in Italia» (1927); Gunhild Bergh,
»Modern italiensk litteratur» (1930). R-n B.
Marinförvaltningen, ämbetsverk, som
efterträdde Förvaltningen av
sjöärendena (se Amiralitetskollegium).
M. organiserades 1878 enligt instr. 1877, har
sedan omorganiserats genom instr. 1884, 1908
och 1919 med 1921 gjorda ändringar. M.
utövar under K. m:t i tekniskt och
ekonomiskt avseende överstyrelsen över rikets
sjöförsvar. Det åligger alltså M. bl. a. att utöva
det allmänna inseendet över marinpersonalens
avlöning, proviantering, beklädnad, hälso- och
sjukvård, att övervaka vidmakthållandet av
marinens materiel, inventarier och byggnader,
att ombesörja nybyggnader av fartyg och
byggnader, anskaffning av ny materiel o. dyl.
samt att övervaka marinens förråd av alla
slag. M. utgöres f. n. av en chef samt åtta
led., näml, fyra därtill förordnade officerare
(tre från marinen och en från
Fortifikationen), marinöverdirektören,
marinöverintenden-ten, marinöverläkaren och
marinöverkommis-sarien. De åtta ledamöterna äro
avdelningschefer för artilleri-, torped- och min-,
nautiska, fortifikations-, ingenjör-, intendents-,
sanitets- och civilavdelningarna. Inom civilavd.
(chef: marinöverkommissarien) finnas ett
kansli och en kameralbyrå, för vilken ett
amirali-tetsråd är chef. Denne inträder som led. av M.
vid handläggning av ärende, som tillhör honom.
I M. tjänstgöra inspektören för
undervattens-båtsvapnet och stabschefen hos chefen för
kustartilleriet, vilka deltaga i handläggning
av vissa ärenden, samt därjämte officerare,
mariningenjörer, marinintendenter,
marinläkare och civila befattningshavare enl.
gällande personalstat. Ärendena i M. avgöras
alltefter deras beskaffenhet antingen i plenum
(chefen och minst tre led.) el. av chefen i
närvaro av föredragande led. eller ock av
vederbörande led. M. lyder under
Försvarsdepartementet. (ö-g.)
Mari’ni (el. M a r i’n o), Giambattista,
italiensk skald (1569—1625). Var sekr. hos
hertigen av Savojen men råkade i onåd,
varför han överflyttade fåll Frankrike, där han
som hovskald vann
stort anseende. M. är
en typisk representant
för den italienska
barocklitteraturen i dess
mest överdrivna form.
Hans stil är
överlastad med invecklade
liknelser, tunga
konstruktioner och sökta
ordlekar; innehållet är
vanl.
allegoriskt-myto-logiskt. M:s mest
berömda dikt är hans
epos »Adone», i 20
sånger på ottave rime, fullbordad och
utgiven i Paris 1623. M:s ofullbordade, likaledes
berömda religiösa epos »La strage degli
inno-centi» i 4 böcker utkom 1633 (»Thet
bethle-hemitiska barna-mordet», övers, av C. R. Bildt,
1740). Trots sin svårtillgänglighet blev M:s
diktning högt uppskattad av samtiden och
gav upphov till en hel stilriktning
(marini s m e n), som i Sverige företrädes av G.
Dahlstierna, vars »Kungaskald» är en
efter-bildning av »Adone». Jfr A. Borzelli, »Il
cavalier Giovan Battista M.» (1898). O. W-n.
Mariningenjörkåren, en av marinens
civilmilitära kårer, bildades 1906 genom
omorganisation av Mariningenjörstaten
(se d. o.). Enl. 1925 års försvarsordning
omfattar M. en marinöverdir. och chef, 2
marindirektörer av l:a graden, 3 marindirektörer
av 2:a graden, 14 mariningenjörer av l:a
graden, 5 mariningenjörer av 2:a graden, 2 extra
mariningenjörer, 16 specialingenjörer (där-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
