Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mariningen jörstaten—Marinöverläkare
895
ibland artilleri-, elektro-, min- och
torpedingenjörer) och 3 mariningenjörsstipendiater.
M. har till uppgift att utföra ingenjörstjänst
i Marinförvaltningen, på flottans varv och på
rustade sjöstyrkor. På Stockholms och
Karlskrona örlogsstationer tjänstgöra en
marindirektör av l:a graden som chefsingenjör och
chef för varvets ingenjördep., en marindir.
el. mariningenjör av l:a graden som
mobili-seringsingenjör och en stationsingenjör som
chef för varvets byggnadsdep. (ö—g.)
Mariningenjörstaten bildades 1867 och
rekryterades huvudsaki. från Flottans
tekniska befälspersonal — Flottans
maskinistof-ficersstat (se Maskinistofficerare),
Flottans konstruktionskår (se d. o.) och
Flottans mekaniska kår (se d. o.) — men var en
civil stat. När den 1906 uppgick i
Marin-ingenjörkåren (se d. o.), bestod m. av en
överdir. och chef samt sammanlagt 24
beställningar. (ö-g.)
Marinintendent, se
Marinintenden-turkåren.
Marinintendenturkåren, en av marinens
civilmilitära kårer, bildades genom beslut av
1903 års riksdag. M:s stat består enl. 1925
års försvarsordning av en marinöverintendent
och chef, 7 förste marinintendenter, 28
marinintendenter av 1 :a och 14 av 2:a graden samt
5 marinunderintendenter och 1 advokatfiskal.
M:s personal är avsedd att bestrida
inten-denturtjänst i marinens överstyrelse, på
flottans stationer och varv, på rustade
örlogs-fartyg samt vid kustartilleriets truppförband.
På flottans stationer tjänstgör en förste
marinintendent som chefsintendent.
Marinens intendentur omhänderhades före
1634 av riksskattmästaren med biträde av
kammarråd och kamrerare och därefter till
slutet av 1860-talet av Amiralitetskollegium.
Efter Karlskrona örlogsstations tillkomst
bildades Flottans civilstat, som
övertog intendenturgöromålen. Flertalet av dess
personal övergick vid M:s bildande till
denna kår, men en del kvarstod. Flottans
civilstat har nu helt upphört. (ö-g.)
MarinFsm, en efter G. Marini uppkallad
konstlad stilriktning under 1600-talet, se M
a-r i n i, G.
Marinlitteraturföreningen, 1902 stiftad
förening med ändamål att utge skrifter rörande
sjökrigs- och kustförsvarsväsen. M. har
hittills (1930) utgivit 33 arbeten. Styrelsen har
sitt säte i Stockholm. ö-g.
Marinläkarkåren, en av marinens
civilmilitära kårer, organiserades 1902; dess stat
upptar en marinöverläkare och chef, 3 förste
marinläkare, 5 marinläkare av 1 :a och 15 av 2:a
graden och 7 marinläkarstipendiater. över
stat finnas marinläkarstipendiater.
Kungörelse av 1902 med 1909, 1917, 1918 och 1920
gjorda ändringar stadgar om tillsättning av
läkartjänster vid flottan och kustartilleriet.
— M:s uppgift är att bestrida läkarvården
vid flottans stationer och örlogsfartyg samt
vid kustartilleriet. Särskild sjömilitär
läkar-undervisning meddelas i en mar inläk
arkurs, till vilken ett antal marinläkare för
varje gång kommenderas.
Flottans sjukvård bestreds till en början av
»bardskärare», nämnda redan 1535, el.
fältskärer. Dessa anställdes vanl. för varje sjö-
896
expedition. Först med ordnandet av
läkarutbildningen i riket och fältläkarkårens
uppsättande i början av 1800-talet blevo de
hygieniska förhållandena bättre. Krav på för
sjötjänstgöring utbildade läkare ledde till M:s
uppsättande. (ö-g.)
Marinmålning, Marin, målning, som
återger motiv från havet el. sjön.
Marinoni [-nån?], Hippolyte, fransk
maskinkonstruktör (1823—1904). På 1850-talet
konstruerade M. en av de första
rotations-tryckpressarna; dess princip blev
grundläggande för nuv. rotationstryckpressar.
Marinregementet. Trupper för
garnisons-tjänsten vid rikets sjö-(kust-)fästningar
kallades förr marinierer. Dessa
organiserades i kompanier och ett reg:te. 1789
uppsattes ett nytt volontärreg :te på 400 man och
Storamiralens re g : te på 1,000 man.
Under kriget 1788—90 sammanslogos reg:tena
till två (tills. 1,500 man) för garnisonstjänst
i Karlskrona, Göteborg och Stralsund; även
funnos volontärreg :ten i Karlskrona (2),
Stockholm (1) och Göteborg (1). 1824
om-bildades dessa till Sjöartillerikåren
med 10 kompanier, därav 7 i Karlshamn, 2
i Stockholm och 1 i Göteborg. Av kåren
bildades 1832 Sjöartilleriregementet,
förlagt helt till Karlskrona (10 kompanier),
vilket 1845 ersattes av
Marinregementet, 1872 överflyttat från sjö- till
lantför-svaret och satt på indragning. Dess
kvarstående officerare och underofficerare
överfördes 1886 till Blekinge bataljon
(se d. o.). (ö-g.)
Marinstaben tillhör marinens överstyrelse
och har till uppgift att uppgöra planer för
marinens mobilisering, personalens utbildning,
övningar och tjänstbarhet, följa
sjökrigsväsendets utveckling, verkställa
sjökrigshistoriska forskningar, utarbeta författningar,
reglementen, instruktioner etc. Arbetena inom
M. äro fördelade på fem avd., mobiliserings-,
operations-, kommunikations-,
organisations-och utrikesavd. Som chef för M. tjänstgör
flaggman el. kommendör (konteramirals
värdighet). M:s organisation och verksamhet
anges i kungörelser 1913, 1915, 1916, 1917 och
1921. Ang. organisation av högkvarterets
marinstab och dess verksamhet stadgas i
kom-mandoväg. — 1884 bestämdes det, att
sjöministern i militära frågor skulle biträdas av
»chefen för Flottans stab», till vars förfogande
härför ställdes ett antal officerare. 1896
organiserades Flottans stab och fick 1907
namnet Marinstaben. (ö-g.)
Marintrumpet, stråkinstrument med en
sträng av manshöjd och långsmal trekantig
form. Då strängen anströks med stråken,
dallrade stallet med, varigenom tonen fick
karaktär av trumpetton. Förekom bl. a. i
Sverige under 1600- och 1700-talet. Litt.: D.
Fryklund, »Studier över marintrumpeten» (i
Sv. Tidskr. för Musikforskning 1919). T. N.
Marinöverdirektör, chefen för
Mariningen-jörkåren (se d. o.).
Marinöverintendent, chefen för
Marinintendenturkåren (se d. o.).
Marinöverkommissarie, civilavdelningens
chef i Marinförvaltningen (se d. o.).
Marinöverläkare, chefen för
Marinläkarkåren (se d. o.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
