Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mario, Giuseppe - Marion - Marionett - Mariotte, Edme - Mariottes flaska el. Mariottes kärl - Mariotteska fläcken - Mariottes lag el. Boyle-Mariottes lag - Mariposa - Maris, Jacob Henricus - Maris, Matthijs - Maris, Willem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
897
Mario—Maris
898
Ma’rio [-å], Giuseppe, italiensk sångare
(1810—83). Var en av sin samtids yppersta
tenorsångare och firade lysande triumfer tills,
m. sin hustru, sångerskan Giulia Grisi
(se G r i s i, Giuditta). Båda sjöngo
företrädesvis i Paris och London. T. N.
Marion [mä’rian], namn på flera städer i
U. S. A. Störst är M. i Ohio, 69 km n. v. om
Columbus; 35,871 inv. (1929); handelscentrum
i rikt jordbruksdistrikt, tillv. av
jordbruksmaskiner; president W. G. Hardings hemstad.
Marionetter från en marionetteater i Liége.
Marione’tt (fr. marionette, av marion, dimin.
av Marie, liten Mariabild), leddocka, som
medelst trådar, mekanik el. den dolde
förevisarens fingrar bringas att härma människors
rörelser; i bildlig bemärkelse karaktärssvag
människa, som viljelöst låter leda sig av
andra. Marionetteatern är mycket gammal och
har förekommit hos de flesta folk, t. ex.
kineser, egypter, greker och romare. Den antika
marionetteaterns repertoar var trol. i stort
sett ung. densamma som tidens burleskt
realistiska folkdrama (mimen, se d. o.). Sannolikt
övergick marionetteatern på detta sätt till
medeltiden och har sedan under rätt
oförändrade former fortlevat till våra dagar.
Berömd är marionetteatern i Italien, där den i
äldre tid representerats av berömda mästare,
ss. florentinaren Burattino (omkr. 1600) och
milanesaren Romannino (1700-talet). Även i
Frankrike och Tyskland funnos på 1500- och
1600-talet många ryktbara marionetteatrar.
Den tyska marionetteatern hämtade med
förkärlek sina motiv ur folklitteraturen
(For-tunatus, Eulenspiegel, Faust m. fl.). Det var
från ett marionettspel om Faust, som Goethe
urspr. fick idén till sitt stora drama. Även
till Sverige kommo under 1600- och 1700-talet
ej sällan marionetteatrar. Försök att
konstnärligt förnya marionetteatern ha flerfaldiga
gånger gjorts i nyare tid, bl. a. av George
Sand och hennes son Maurice. En ypperlig
italiensk marionetteater, Teatro dei piccoli,
gästade Stockholm 1928. — Litt.: Ch. Magnin,
»Histoire des marionettes en Europé» (2:a
uppl. 1862) ; R. Pischel, »Die Heimat des
Pup-penspiels» (1900); H. S. Rehm, »Das Bueh der
Marionetten» (1905); H. H. Joseph, »A book
of marionettes» (1920); M. v. Boehn, »Puppen
und Puppenspiele» (2 bd, 1929). O. W-n.
Mariotte [mariå’t], E d m e, fransk fysiker
(1620—84). Var prior i ett kloster, blev 1666
medlem av franska vet.-akad. vid dennas
stif
tande. Flera viktiga upptäckter
bekantgjordes genom tre avh., »Essais de physique»
(1676—79), av vilka den andra innehåller
framställningen av den s. k. Mariotteska
lagen (se Gas 1 och Mariottes lag),
och i »Sur les couleurs et sur l’arc-en-ciel»
(tr. 1733) studerar han kropparnas
färger och beskriver intressanta försök samt
diskuterar regnbågen, halofenomenen, ljusets
brytning och de mera rent subjektiva
betingelserna för färgförnimmelser. I samma avh.
offentliggör han den viktiga iakttagelsen, att
solstrålar nästan oförsvagade gå genom glas,
medan detta ej är fallet med värmestrålar
från jordiska värmekällor, som ha lägre temp.
Han antände också krut medelst solstrålar,
sammanbrutna av en lins av klar is. Han
gjorde försök ang. isbildning och den därvid
skeende utvidgningen. I en avhandling om
vattnets rörelse framställde M. bl. a. sin
iakttagelse av den ur ett kärl utströmmande
vätskemängdens beroende av tryckhöjden och
beskrev den s. k. Mariottes flaska (se
d. o.). M. upptäckte även blinda
fläcken (se d. o.) i ögat. S. A-s.*
Mariottes flaska [mariå’ts-] el.
Mariottes kärl, ett glaskärl, försett med
sido-öppning nära bottnen och ett genom en tätt
slutande kork i flaskans hals nedsatt, i båda
ändarna öppet glasrör. Befinner sig nedre
ändan av detta rör ovanför sidoöppningen på
flaskan, kommer en vätska i flaskan att
utrinna ur sidoöppningen med konstant
hastighet trots föränderlig övre nivå hos vätskan.
Genom att höja röret ökar man
utloppshastig-heten, genom att sänka det minskar man
densamma.
Mariotteska fläcken [mariå’tska-], se B 1 i
n-da fläcken.
Mariottes lag [mariå’ts-] el. B o y 1 e - M
a-r i o 11 e s lag säger, att produkten av tryck
och volym hos en viss mängd gas alltid har
samma konstanta värde vid en given temp.
Mariposa [märipåu’sa], by i Kalifornien,
U. S. A., 210 km ö. s. ö. om San Francisco.
På vägen från M. till Yosemitedalen ligger den
berömda M. grove of big trees med
bestånd av jätteträdet Sequoia gigantea.
Märis, Jacob Henricus, holländsk
målare och grafiker (1837—99), bror till M. M.
och W. M. Var Haagskolans ledande kraft.
M. sökte i främsta rummet samlad stämning
och fördjupat intryck av kustlandets natur
och atmosfär. Hans utsiktsbilder över
kustland, städer och hav räknas som klassiska
alster av modernt holländskt måleri. M. var
även en fint iakttagande figur- och
barnporträttmålare. G-g N.
Märis, Matthijs, holländsk målare och
grafiker (1839—1917), bror till J. H. M. och
W. M. Han rönte inflytande av H. Leys, F.
Millet och, efter överflyttningen till London
1877, av prerafaeliterna. M. målade jämte
landskap förfinade och själfulla fantasier,
kvinnor och barn i drömmande
färgstämningar. G-g N.
Märis, W i 11 e m, holländsk landskaps- och
djurmålare (1844—1910), bror till J. H. M.
och M. M. Målade uteslutande vidsträckta
slättmarker med kreatur, koloristiskt
uppfattade. G-g N.
XIII. 29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
