Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
903
Mark—Markattor
904
detta se Tyskland. Genom världskrigets
påföljder för myntväsendet blevo
skiljemynten i metall för en tid i Tyskland helt
ersatta med pappersmynt. Om tyska
markvalutans gradvis skeende fall under nämnda
krig, dess katastrofala sammanbrott åren
närmast därefter och dess omsider
åstadkomna stabilisering se Tyskland. —
Myntsorten Mark kurant (i Hamburg och Lybeck),
som innehöll 16 Schilling om 12 Pfennig,
räknas nu enl. lag = 1,20 Rmk. Mark banco (i
Hamburg och Altona) hade ett värde av något
över 1,50 Rmk. K. A. W.
Mark, ty. (fr. marque), räknepenning;
spelmark.
Mark kallades från Karl den stores tid de
från fientliga grannar erövrade landsträckor,
som bildade Frankiska rikets utkanter. Dylika
områden styrdes ibland av m a r k g r e v a r
och kallades då markgrevskap.
Mark, härad i Älvsborgs län, invid gränsen
mot n. Halland; 1,412,48 kvkm, 34,584 inv.
(1930). Socknar: Sätila, Hyssna, Hajom,
Berghem, Fotskäl, Tostared, Surteby-Kattunga,
öxnevalla, Horred, Istorp, Kungsäter,
Grim-mared, Karl Gustav (Skedeskamma),
Gunnar-sjö, Torestorp, Älekulla, öxabäck, örby, Kinna,
Seglora, Fritsla, Skepphult och Kinnarumma.
Municipalsamhälle: Kinna. Tillhör
Sjuhärads-el. Knallebygden och är ett av djupa, i allm.
odlade dalar och sjöar uppdelat platåområde,
genomflutet av Viskan, dess biå Häggån samt
i n. v. den till Lygnern (se d. o.) flytande
Storån. Riklig nederbörd (omkr. 900 mm),
hastig skogstillväxt och stark mossbildning.
19,688 har åker, 78,872 har skogsmark.
Skogsbruk och extensivt jordbruk samt i
Häggå-Viskadalen, kring Fritsla, Kinna och Skene,
textilindustri äro de viktigaste
näringsgrenarna. Hemindustri och gårdfarihandel äro
liksom i Kinds (se d. o.) härad sedan gammalt
av vikt. Kommunikationsleder: se karta vid
Västergötland. Bildar Marks domsaga
och ingår i Marks fögderi. Litt.: R. Melin, •
»Viskadalen» (1922). G. R-ll.
Mark, fordom tyskt grevskap i Westfaliska
kretsen, förenades 1368 med Kleve och 1511
med Jülich; se vidare J ü 1 i c h.
Mark, von der, se Lichtenau.
Marka, socken i Skaraborgs län, Vilske
härad, närmast v. om Falköping; 21,41 kvkm,
369 inv. (1930). Omfattar Mössebergs (se d. o.)
högsta parti, dess sydbranter och -sluttningar
samt slättbygden närmast dess fot. 1,158 har
åker, 44 har skogsmark. Egendom: Redberga.
Ingår i Gökhems, M. och Sörby pastorat i
Skara stift, Vånga kontrakt.
Markalls sömnlösa nätter, litterär satir,
riktad mot Sv. akad:s anhängare och de s. k.
neutrerna. »Första natten» utkom 1820,
»Andra natten» 1821. Författare voro L.
Hammarsköld, C. Livijn, P. A. Sondén, C. F.
Dahlgren m. fl. Huvudperson i dikten var
P. A. Wallmark (Markall), vidare förekommo
Leopold (Polyhistrio), Valerius (Amarulli),
Rosenstein (Nestor) m. fl. Dikten utgjorde
avslutningen av nyromantikernas polemiska
skämt med motståndarna. R-n B.
Mark Ancona [-ai)kå’na] (it. Marca
d’An-cona), se Markerna (i Italien).
Marka’nt, anmärkningsvärt.
Markaryd, köping i Kronobergs län,
järnvägsknut för Skåne—Smålands, M.—Veinge
och Hässleholm—M:s järnvägar; 299 har, 1,050
inv. (1930). Möbel- och snickerifabriker,
fornminnesmuseum, lantmanna- och
lanthushålls-skolor. Ingår i M:s församl. (se nedan).
Tax.-värde å fastighet 2,150,600 kr. (1929), tax.
inkomst 781,160 kr.
Markaryd, socken i Kronobergs län,
Sun-nerbo härad, närmast gränserna mot
Kristianstads och Hallands län; 183,19 kvkm, 3,481
inv. (1930). Småkuperad och myrlänt
skogs-och höglandssocken; genomflytes av Lagan.
1,963 har åker, 8,059 har skogsmark. M:s
stationssamhälle och kyrkby är sedan 1916
köping (se ovan). Vid Lagan Timsfors
pappersbruk (se L a g a m i 11 s a. - b.). M. bildar
tills, m. M:s köping M:s församl. (186,18 kvkm,
4,531 inv.), som är pastorat i Växjö stift,
Sunnerbo kontrakt.
Markaryd—Veinge järnväg (sign. Ma. V. J.),
spårvidd 1,435 m, 34,8 km lång, öppnad 1899,
förbinder Markaryds station (Hässleholm—
Markaryds och Skåne—Smålands järnvägar)
med Veinge (Västkustbanan). Järnvägen, som
under de senare åren haft gemensam
trafikförvaltning med Hässleholm—Markaryds
järnväg, införlivades jämte denna sistnämnda med
statsbanenätet fr. o. m. 1 aug. 1930. F. P.
Markaslt, ett metallglänsande, sprött.
gråaktigt speisgult, rombiskt (se
Kristallsystem) kristalliserande mineral av
järn-disulfid, FeS2, med hårdheten 6—6,5 (se
Hårdhetsskala), spec. v. 4,65—4,88 och
mörkt gröngrått streck. Substansen Fe S2 är
dimorf, och m. har samma kemiska
sammansättning som den reguljära svavelkisen (se
d. o.) men förekommer mindre allmänt än
denna. Se även Ädelstenar. N. Zn.
Markattor, Hundapor el. M a r
katt-liknande apor, Cercopitlucidae, i
vidsträckt bemärkelse en fam. av de smalnäsiga
aporna, omfattande alla dem av Gamla
världens apor, som vid förflyttning på marken
MARKS HB
Skala 1.750 OOO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
