Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
905
Markberedning—Marketentare
906
trampa på hela handflatan och fotsulan.
Bröstkorgen är därför liksom hos övriga
fyr-fotad jur hoptryckt från sidorna och ryggraden
enkelt S-formigt krökt. M. indelas i
kolo-ber (se d. o.) och markattliknande
apor i inskränkt bemärkelse, till vilka höra
bl. a. babianer, makaker (se dessa ord)
och de egentliga markattorna,
släktet Cercopithecus. Dessa senare utmärkas av
smärt kropp, smidiga lemmar med korta
händer, runt huvud och lång svans utan tofs.
Kindpåsar finnas. M. äro utpräglade
träddjur, ytterst livliga och uppträda alltid i stora
flockar, under ledning av en gammal hane.
Födan utgöres av frukt o. dyl. men även av
ägg, fågelungar, insekter etc. I odlade
trakter anställa de ofta svåra härjningar. De
kunna lätt tämjas och visa ofta stort förstånd
men äro svåra att hålla på grund av sin
okyn-nighet. Omkr. 100 arter äro kända, alla från
Afrika. En av de bäst kända, den gröna
markattan, C. callitrichus (sabaeus), från
v. Afrika, är ovan grönaktig, under vit,
ansiktet är ljusbrunt. Längden är 130 cm, varav
76 komma på svansen. Den är mycket vanlig
i menagerier och zool. trädgårdar. T. P.
Markberedning, inom skogshushållningen
använda åtgärder för att underlätta skogens
föryngring och de unga trädplantornas första
utveckling. Särskilt i äldre barrskogar,
framför allt i de nordiska, täckes mineraljorden
ofta av ett tjockt råhumuslager. Vid m.
gäller det att underlätta el. påskynda dettas
förmultning. På ett kalhygge med el. utan
fröträd kan t. ex. marken avsvedas, den svaga
upphettningen och askan efter branden
förvandla råhumuslagret till en mullartad
humusform, i vilken det förut ganska hårt
bundna kvävet överföres i salpeter, som lätt
upptas av plantorna. Även genom att med
redskap blanda det ytligt liggande humuslagret
med den underliggande mineraljorden nås
samma syftemål. H. Hn.*
Markbetäckning, skogsv., se Skogstyper.
Markbygden, kyrkobokföringsdistrikt,
omfattande en del av Piteå landsförsaml.; 2,524
inv. (1930).
Markegång, det värde i penningar, som årl.
off. åsättes en del varor (markegång
s-sättning) och tjänstbarheter i enlighet
med k. f. 2 juni 1911. Markegångspriserna
bilda tre grupper. A) Årliga
markegångspri-ser på ett större antal persedlar utarbetas av
länsstyrelsen (såsom ett slags länsmedelpris)
på grundval av uppgifter från
kommunalnämnder, magistrater och stadsstyrelser. B)
De s. k. årsprisen, avseende ett fåtal
viktigare persedlar, vanl. olika slag av spannmål
samt smör, sättas för varje fögderi av
särskilda markegångsnämnder, varefter
länsstyrelsen beräknar medelprisen för länet. A- och
B-priserna liksom även C), de s. k. 10-åriga
medelmarkegångspriserna (de aritmetiska
medeltalen för B-priserna under senaste 10 år,
inberäknat det löpande), fastställas i början
av nov. varje år av fyra av landstinget
utsedda markegångsdeputerade (ifr
R. F. § 75), vilka sammanträda under
ordförandeskap av landshövdingen. De fastställda
Briserna införas i markegångstaxan.
esvär över denna anföras hos
Kammarkollegium, över vars beslut talan föres hos K.
Grön markatta, Cercopithecus callitrichus.
m:t. — Det är huvudsaki. vissa rester av det
gamla grundskatte-, indelnings- och
prästlöne-väsendet, som påkalla m. (frälseränta,
landgille, landskyld, indelnings- och
inkvarte-ringsersättningar). Härtill komma vissa
arrendeförhållanden, där arrendet helt el. delvis
utgår i persedlar och löses efter m.
Det forna riksmarkegångspriset
på spannmål avsåg att ligga till grund för
beräkning av statsanställdas löner, som delvis
utgingo i spannmål el. värdet därav i
penningar. Schg.
Markegångssättning, Markegångstaxa, se
Markegång.
Markera, ange genom tecken (huru ett spel
står, en tävlingsskjutning utfaller m. m.),
beteckna, utstaka. Markerad, utpräglad.
Markerna, fordom benämning på v.
Dalsland, som länge utgjorde ett omtvistat
gränsland mellan Sverige och Norge.
Markerna (it. Le Marche), landskap i mell.
Italien, omfattar en del av Romerska
Apenninerna samt nedanför liggande kuststräcka vid
Adriatiska havet; 9,590 kvkm, 1,219,109 inv.
(1929). Om provinsindelning se Italien,
sp. 822. Näringar äro jordbruk och
boskapsskötsel, sidenindustri, kalkstens- och
svavelbrytning m. m., fiske vid kusten. Längs
kusten går järnvägslinjen Bologna—Brindisi.
Största stad: Ancona. — Langobarderna
insatte i dessa trakter en markgreve (därav
namnet Marche); som självständigt område
hette M. på medeltiden M a r c a d’A n c o n a.
Markete’ntare (av it. mercata’nte,
handelsman), personer, som inom truppens
etablissemang el. i fält tillhandahålla födoämnen,
drycker, tobak m. m. Den lokal, där varorna
tillhandahållas, kallas marketenteri.
Numera har en strävan gjort sig gällande att
sköta även marketenteriväsendet genom
truppernas egen försorg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
