Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marquesasöarna - Marquess - Marquet, Albert - Marquette - Marquina, Eduardo - Marquis - Marqvard (Marqvardt), familj - Marrakech (Merrakech, Marocko) - Marraner - Marriott, John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
933
Marquess—Marriott, J.
934
starkt decimerats. M. ha
försummats som koloni och lida
brist på
ångbåtsförbindel-ser. Huvudhamn: Taiohae, på
Nuku-Hiva. M. lyda under
guvernören på Tahiti. — Den
s. ö. gruppen av M.
upptäcktes 1595 av spanjoren Alvaro
Mendana; återupptäcktes av
Cook 1774. Den n. v.
gruppen upptäcktes av
amerikaner 1791 och fick då
namnet Washingtonöarna. 1842
ställdes alla öarna under
franskt protektorat.
Marquess [mä’kcois], eng.,
se Markis.
Marquet [markä’], Albert,
fransk målare (f. 1875), en av
den franska
independentsa-longens mera betydande
förmågor i början av 1900-talet.
M. blev 1897 för en kort tid
elev hos Gustave Moreau. Han var 1906 med
i den konstnärsgrupp kring Matisse, som då
döptes till »Les fauves». M. målar helst
stadsbilder, hamnar, broar etc. samt de senaste
åren även naketfigurer. E. L-k.
Marquette [mäke’t], handels- och hamnstad
i Michigan, U. S. A., vid s. stranden av övre
sjön; 13.424 inv. (1928); stor utförsel av järn
malm. M. är uppkallat efter
jesuitmissionären och upptäcktsresanden J a c q u e s
Marquette (1637—75), L. Joliets
ledsagare på en upptäcktsfärd nedför Mississippi.
Marquina [-ki’na], E d u a r d o, spansk
författare av modernistisk läggning (f. 1879), har
i sitt land vunnit stort rykte som lyriker
och skådespelsförfattare. Hans »Odas» (1900)
och »Elegias» (1905) äro berömda; bland hans
skådespel, mestadels på vers, må nämnas
»Las hijas del Cid» (1908), »En Eländes se
ha puesto el sol» (1910) och »Alondras» (1918).
M. har även skrivit romaner. K. A. H.
Marquis [marki’], fr., se Markis.
Marqvard (M a r q v a r d t), svensk
bok-tryckarfamilj. Carl Fredrik M. (1767
—1809) fick 1796 privilegium på eget
tryckeri och drev boktryckeri rörelse i Stockholm
till sin död. Rörelsen fortgick
under namnet
Marqvard-ska tryckeriet och
förestods av C. F. M:s bror J
o-h a n P e tte r M. Såväl
tryckeriet som stilgjuteriet såldes
1831 till N. M. Lindh i
Örebro. R. G.*
Marra’kech (Merrakech,
sedan gammalt i Europa
benämnt Marocko), en av
Marockos fyra huvudstäder
och landets största stad;
149,263 inv. (1926), därav
3,652 européer. M. är beläget
60 km n. om Höga Atlas, 440
m ö. h. Staden anlades 1062
och var under flera dynastier
utgångspunkten för morernas
maktutveckling i n. v.
Afrika. Beläget vid Tensift, den
största av floderna från Höga
Atlas, behärskar M. de vik-
Basar i Marrakech.
tigaste passen, som leda över bergskedjan,
och utgör ekonomiskt centrum för de talrika
bevattningsoaserna på platån. M. bildar
medelpunkten i den största av dessa, vilken
har en areal av 250 kvkm och uppges äga
100,000 dadelpalmer. Här sammanstråla
handelsvägar från Timbuktu, Sénégal,
Maureta-nien, wadi Draa och Sous, liksom dylika leda
till hamnstäderna vid n. v. kusten:
Casablanca, Mazagan, Safi och Mogador. Medelst
goda bilvägar äro dessa sistnämnda förenade
med M. Till Casablanca leder dessutom en
järnväg. M. är berömt för sina vackra
moskéer, liksom kotubian (en minaret) till stor
del klädda med praktfull fajansornamentik.
Staden är omgiven av en ringmur; de ytterst
tätt sammanträngda enskilda byggnaderna
äro uppförda av stampad jord (pisé). Utanför
den egentliga staden ligger det europeiska
kvarteret M.-Guélitz, med moderna byggnader
och breda gator. J. Frdn.
Marräner (av sp. marra/nos, svin),
benämning på tvångsdöpta judar i Spanien under
medeltiden (se Judar, sp. 1226).
Marriott [mä’riot], John, engelsk
psalmförfattare (1780—1825), kyrkoherde i War-
Gravmoské i Marrakech.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
