Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marriott, John - Marriott, sir John Arthur Ransome - Marryat, Frederick - Mars (månad) - Mars (astronomi) - Mars, Mavors - Mars (Salvetat), Anne Françoise Hippolyte Boutet - Marsal, Fr. François- - Marsala - Marsch - Marschall - Marschall von Bieberstein, Adolf Hermann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
935
Marriott, J. A. R.—Marschall von Bieberstein
936
wickshire, författade flera inspirerade andliga
hymner. Mest bekant är hans missionssång
»Thou whose almighty word» (»Nya psalmer».
1921, n:r 547). v E. N. S-g.*
Marriott [mä’riot], sir John Arthur
R a n s o m e, engelsk historiker (f. 1859). Blev
1885 lärare vid New college i Oxford och var
1895—1920 sekr. i Oxforduniv:s delegation
för universitetsutvidgning. 1919—23 var M.
en av direktörerna för Great Northern
rail-way samt 1917—22 och 1923 ff. (konservativ)
led. av underhuset. Bland M:s många
historiska skrifter må nämnas »George Canning
and his times» (1903), »England since Wa
terloo» (1913) och avd. »Our own times» i
samlingsverket »These eventful years» (1923).
Marryat [mä’riot], Frederick, engelsk
författare (1792—1848). Hade en lång och
skiftande bana som sjöofficer bakom sig, då
han 1830 tog avsked och helt ägnade sig åt
författarskap. M. blev
sedan Englands mest
produktive
sjöromanförfattare (»Frank
Mildmay», 1829,
»Peter Simple», 1834,
»Jacob Faithful»,
s. å., »Masterman
Ready», 1841,
»Per-cival Keene», 1842, m.
fl.), flitigt översatt
till sv. Omväxlande,
händelserika samt
livligt och lätt
berättade, höra kapten
M:s romaner till genrens mest lästa. Hans
»Life and letters» (2 bd, 1872) utgåvos av
dottern Florence M. (1838—99), mrs
L e a n, vilken gjort sig ett namn som för
fattarinna till många ganska omtyckta
romaner (några i sv. övers., »Det fins ingen död»,
1892, »En själ i brand», 1901, m. fl.). Jfr D.
Hannay, »Life of Frederic M.» (1889). (S.B.L.)
Mars (lat Ma/rtius, se M a r s, guden), årets
tredje månad, den första i äldsta romerska
kalendern. Dagarnas antal är 31.
Vårdagjämningen infaller 21 m. Månadens svenska
namn är vårmånad, dess danska
tordmaa-ned el. t ord.
Mars, astron., se Planeter.
Kampaniskt mynt med bild av guden Mars.
Mars, M a v o r s, de fornitaliska
stammarnas näst Jupiter förnämste gud. I Rom fira
des M. sedan urminnes tid på det efter honom
uppkallade Marsfältet n. om staden. Vid den
reningsakt, som vid varje census företogs med
borgerskapet, hembars här åt honom offret av
ett svin, en gumse och en tjur (suovetauriha).
Talrika och ålderdomliga vittnesbörd göra
sannolikt, att M. alltid uteslutande
betraktats som en krigsgud. Den månad, då
krigsföretag ansågos kunna sättas i gång, var
helgad åt krigsguden och bar hans namn (Mar
tius), liksom i okt. efter fälttågstidens
avslutning en ny festperiod var inlagd för honom.
För bestridande av Mars’ kult fanns dels
en särskild offerpräst med hög rang, flarnen
martialis, dels saliernas prästerskap, som i
mars och okt. med lansen och de heliga
sköldarna i krigisk dräkt offentligen utförde en
vapendans till gudens ära. — M. likställdes med
grekernas Ares. I överensstämmelse härmed
sammanparades han redan vid ett
lectister-nium 217 f. Kr. med Venus (Afrodite). E. St.
Mars (eg. Salvetat efter modern), Anne
Frangoise Hippolyte Boutet, fransk
skådespelerska (1779—1847), naturlig dotter till
J.-M. Boutet de Monvel (se M o n v e 1). Var
1795—99 anställd vid
Feydeauteatern, 1799
—1841 vid Théatre
frangais, sedan
in-spektris för den
dramatiska undervisningen vid
konservato-riet i Paris. Hennes
fält var den
klassiska och moderna
komedien, främst
Molière och Marivaux,
och hennes bana från
1803 en enda rad av
segrar. Såsom kome-
dienne anses M. ännu ouppnådd på iransk
scen. Från 1830 kreerade hon också med
utomordentlig framgång, om än motvilligt,
flera av den unga romantiska skolans
hjältinnor. »Mémoires de m:lle M.» utgåvos 1849
av R. de Beauvoir. G. K-g.
Marsa’l, Fr. F rango i s-, se
Frangois-M a r s a 1.
Marsa’la, stad i it. prov. Trapani, på Kap
Boeo, Siciliens västligaste udde; 72,565 inv.
(1921); centrum för handeln med M a r s a 1
a-viner (torra, sherryliknande; expoi teras
mest till England och Västindien). — M.
ligger på platsen för det forna Lilybaeum,
kartagernas huvudfäste på Sicilien, 241 f. Kr.
avträtt till Rom. I M. landsteg Garibaldi 1860
och började Siciliens erövring.
Marsch. 1. Förflyttning av trupper till fot
och till häst, i anspända fordon och
bilkolonner. Genom flygvapnets tillkomst ha i
moderna fälttjänstreglementen föreskrifter
införts för truppernas skydd mot fientliga
flygare. Så talar sv. fälttjänstreglementet om
sättet för utförande av flygskyddad m.,
varvid truppen efter tidig
terrängundersökning och omsorgsfull planläggning vid sin
framryckning fördelas både på bredden och
på djupet. Om marschbevakning se
Ar-riärgarde 1 och Avantgarde 1. M. B-dt.
2. (Mus.) Tonstycke i marschtakt, fyrtakt.
Vann som konstform berömmelse med Lully.
I Sverige förekommer den från 1700-talets
början (»Narvamarschen») och försågs under
1700-talet med trio. Inom militärmusiken förekom
under 1800-talet paradmarsch (pas
ordi-naire), språngmarsch (pas rcdoublés) och
storm marsch (pas de eharyc). Vanliga
m. äro även sorgmarsch och
festmarsch. T. N.
Marscha’11 (av fr. maréchal, marskalk), i
marken fastsatt illuminationsfackla.
Ma’rschall von Bieberstein [ fån bVbarjtäin],
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
